JUST NU: Sverige svänger i viktig utrikespolitisk fråga

2022 11 05

Efter att ha tidigare ha givit tydligt stöd till de kurdiska grupperna som bidrog till att besegra terrorsekten IS så vänder nu Sveriges regering.

Västvärlden, USA, Nato och Sverige har tidigare samarbetet och givit stöd till det kurdiska Demokratiska Unionspartiet PYD och dess militära gren YPG som var avgörande i kampen för att besegra terrorsekten IS.

Rejäl omsvängning

Men nu – tre dagar innan statsminister Ulf Kristersson (M) reser till Turkiet för att träffa landets ledare Recep Tayyip Erdoğan – kommer det besked om att Sveriges hållning till de kurdiska grupperna förändras.

Det är en rejäl omsvängning från Sveriges tidigare regeringars inriktning.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet, betonar utrikesminister Tobias Billström (M) till SR.

Terrorklassad

Turkiets regering som trappat upp motståndet mot kurderna har tidigare betonat att Sveriges regering behöver klippa alla band med YPG med anledning av dess relation till Kurdistans Arbetarparti PKK, som är terrorklassat.

Lång kravlista

I den kravlista Turkiet framfört för att godkänna att Sverige blir medlem i Nato återfinns bland annat följande punkter:

- Sverige och Finland måste erkänna att PKK och associerade organisationer är terrororganisation.

- Officiella kontakter med dessa organisationer måste upphöra.

- Finansiellt stöd till syriska YPG måste upphöra.

- Kontakten med kurdiska organisationer i Syrien och Irak måste avslutas.

- Alla pengatransaktioner som kan bidra till att finansiera PKK måste stoppas

Tydligt avstånd

Turkiet har betonat att punkterna som rör de kurdiska organisationerna är det viktigaste för Sverige att åtgärda om landet ska få ett ja från Turkiet när det gäller Nato

Och nu tar Regeringen Kristersson tydligt avstånd.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet, säger Tobias Billström till SR.

Prioriterar Nato

Regeringen vill prioritera svenskt medlemskap i Nato och understryker att man ska uppfylla alla punkter i överenskommelsen som slutits mellan Sverige, Finland och Turkiet.

– Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet, säger Billström.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen