Sverige svarar på ryska kravbrevet

2022 02 14

EU har tillsammans med Nato formulerat ett gemensamt svar på Rysslands brev.

Väst svarar att de vill ha en fortsatt dialog med Ryssland - men de vill inte förändra nuvarande säkerhetsordning, enligt uppgifter till Ekot.

Ryssland känner sig hotat av Nato

I kravbrevet skrev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Natos utvidgning i Östeuropa har skett på bekostnad av Rysslands säkerhet. Därför frågar han hur Sverige ställer sig till en tidigare överenskommelse som säger att inget land ska stärka sin säkerhet på ett annat lands bekostnad.

Vad var kraven?

Lavrov krävde i brevet att Sverige och övriga medlemsländer i säkerhetsorganisationen OSSE skulle sluta ta in nya med medlemmar i organisationen. Eftersom nya medlemsländer utgör ett hot mot Rysslands intressen.

Säger nej till kraven

EU och Nato avvisar Rysslands krav angående en ny säkerhetsordning. Men man har tidigare öppnat för diskussioner kring vapenkontroll och ökad insyn i militärövningar. I svaren manar man också till fortsatt dialog mellan Väst och Ryssland.

Nedtrappning vid Ukraina

I breven ber man återigen Ryssland dra tillbaka styrkorna som samlats utanför Ukrainas gränser - drygt 100 000 man. Förutom det vädjar man även om en nedtrappning i Belarus.

En enad front

Svaren som skickats till Ryssland är resultatet av flera dagars diskussioner mellan EU och Nato. Det är viktigt att man skickar ett gemensamt svar för att visa upp en enad front mot Ryssland.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryska soldater kapitulerar

2026 02 20

Ryska trupper har lagt ned sina vapen.

Ryska soldater har frivilligt överlämnat sig till ukrainska styrkor i den hårt pressade staden Kupiansk.

Detta efter att ha kontaktat ett ukrainskt chatbot‑projekt som uppmanar trupper att ge upp, rapporterar RBC Ukraine.

Trupper kapitulerar

En grupp ryska soldater har valt att lägga ner sina vapen och kapitulera till ukrainska styrkor i Kupiansk i nordöstra Ukraina.

Soldaterna befann sig länge utan logistik eller rotationer och hittade till slut en väg ut genom att använda chatbotten “I Want to Live” – ett ukrainskt projekt som hjälper ryska trupper att kapitulera och säkert övergå till ukrainsk kontroll.

– Jag skrev till Telegram‑tjänsten “I Want to Live“. Boten svarade och registrerade all min information. Sedan skickade jag min plats och min position, säger en av de ryska soldaterna som överlämnade sig.

Soldaterna uppehöll sig i Kupiansk i ungefär sex månader och tvingades gömma sig i bostadsområden när deras egen armé började skjuta mot dem i ett försök att hindra deras överlämning.

De lyckades ändå lämna staden medan ukrainska styrkor följde med som skydd.

LÄS MER: KRAVET: Ryska soldater ska lämna sex länder

Fientlig eld från egen sida

Under processen upptäcktes gruppen av en rysk drönare och tvingades söka skydd när deras eget artilleri och attack‑FPV‑drönare började beskjuta dem.

Situationen blev så desperat att de var tvungna att söka skydd i privatbostäder innan de kunde nå en säker zon.

– Det är intensiv propaganda – de sitter och väntar på något oklart. Men de har inte många alternativ — det är antingen att dö eller kapitulera, sade en av de tillfångatagna och uppmanade sina före detta kamrater att ge upp istället för att stanna kvar.

Fortsatt spänt läge

Kupiansk har varit en strategiskt viktig punkt under konflikten och ukrainska styrkor har sagt att de kontrollerar stora delar av staden, även om strider och attacker i området fortsätter.

Tidigare rapporter visar att bara få ryska trupper finns kvar inom vissa stadsdelar och att ukrainska styrkor i stor utsträckning har återtagit kontrollen över området.

Den senaste kapitulationen är ett ovanligt exempel på ryska trupper frivilligt lämnat stridslinjen efter att ha insett att de saknar förnödenheter, stöd och möjlighet att genomföra effektiva operationer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Bohan_伯韩-Shen_沈-

Text: Redaktionen


19 februari 2026

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften 

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen