Sverige svarar på ryska kravbrevet

2022 02 14

EU har tillsammans med Nato formulerat ett gemensamt svar på Rysslands brev.

Väst svarar att de vill ha en fortsatt dialog med Ryssland - men de vill inte förändra nuvarande säkerhetsordning, enligt uppgifter till Ekot.

Ryssland känner sig hotat av Nato

I kravbrevet skrev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Natos utvidgning i Östeuropa har skett på bekostnad av Rysslands säkerhet. Därför frågar han hur Sverige ställer sig till en tidigare överenskommelse som säger att inget land ska stärka sin säkerhet på ett annat lands bekostnad.

Vad var kraven?

Lavrov krävde i brevet att Sverige och övriga medlemsländer i säkerhetsorganisationen OSSE skulle sluta ta in nya med medlemmar i organisationen. Eftersom nya medlemsländer utgör ett hot mot Rysslands intressen.

Säger nej till kraven

EU och Nato avvisar Rysslands krav angående en ny säkerhetsordning. Men man har tidigare öppnat för diskussioner kring vapenkontroll och ökad insyn i militärövningar. I svaren manar man också till fortsatt dialog mellan Väst och Ryssland.

Nedtrappning vid Ukraina

I breven ber man återigen Ryssland dra tillbaka styrkorna som samlats utanför Ukrainas gränser - drygt 100 000 man. Förutom det vädjar man även om en nedtrappning i Belarus.

En enad front

Svaren som skickats till Ryssland är resultatet av flera dagars diskussioner mellan EU och Nato. Det är viktigt att man skickar ett gemensamt svar för att visa upp en enad front mot Ryssland.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen

Jättelik ökning i ny mätning

2026 10 22

Förra veckan konstaterades att Moderaterna stod för en ökning på fyra procentenheter i Novus senaste mätning.

Nu får Ulf Kristersson (M) ytterligare skäl att jubla.

Hans förtroendesiffror stiger med hela sju procentenheter. Nu uppger 45 procent av respondenterna att de har mycket eller ganska stort förtroende för M-ledaren i Verians senaste mätning.

Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, rapporterar SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, säger kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion.

Stort ras för Dadgostar

Dystrare läsning är det dock för Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Hon faller med åtta procentenheter. Ett ras som innebär en bottennoering på 11 procent – värsta på sex år.

– Så här lågt förtroende har hon inte haft sedan hon valdes 2020, säger Elisabeth Marmorstein.

Även det beskedet går i linje med Novus mätning från förra veckan, då Vänsterpartiet föll 1,2 procentenheter till den nya opinionssiffran på 7,2 procent.

Kräver omröstning

Under veckan ska Elisabeth Thand Ringqvist (C), som innehar sonderingsuppdraget, träffa alla partiledare. Bland annat just Ulf Kristersson. Tidigare i veckan sade statsministern att sonderingsuppdraget måste avslutas med en statsministeromröstning.

Blir det ingen ny regering är han själv öppen att ta nästa sonderingsuppdrag.

Men då måste någonting i de parlamentariska förutsättningarna ha förändrats.

– Det är ingen mening så länge det är uppenbart att det finns en majoritet som vill att Socialdemokraterna ska leda nästa regering, säger Kristersson till Expressen.

Hela mätningen

Här är Verians nya förtroendemätning uppdaterad 22 oktober.

Ulf Kristersson (M) 45 +7

Ebba Busch (KD) 41 -1

Magdalena Andersson (S) 40 +3

Jimmie Åkesson (SD) 33 +2

Amanda Lind (MP) 24 +3

Simona Mohamsson (L) 20 +1

Elisabeth Thand Ringqvist (C) 18 +/-0

Daniel Helldén (MP) 13 +1

Nooshi Dadgostar (V) 11 -8

Källa: SVT/Verian.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen