Sverige svarar USA – föreslår helt nytt avtal

2025 04 14

Donald Trumps handelstullar kommer slå mot Sveriges ekonomi.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har konstaterat att Sveriges BNP kommer att minska med högre tullar.

Hur stor nedgången blir och hur påverkan ser ut på lång sikt är däremot svårt att sia om.

– Det som vi vet med bestämdhet är att det som sker från USA:s sida kommer att påverka svensk och europeisk tillväxt, sade Svantesson i söndagens Agenda i SVT.

Öppnar för helt nytt avtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) har betonat att Sverige är väl förberett på tullarna.

Nu meddelar Kristersson att Sverige och EU kommer behöva se sig om efter nya samarbeten. Enligt statsministern har USA:s agerande förändrat spelplanen.

– Det öppnar för frihandelsavtal med helt andra delar av världen, säger han i SVT:s Morgonstudio.

Kristersson pekar ut Indien som ett drömexempel.

– Ett frihandelsavtal mellan Indien och Europa vore väldigt bra.

Statsministern lyfter även fram Thailand och flera andra asiatiska länder som potentiella handelspartners.

Vidare understryker Kristersson att handeln med Kina kommer vara fortsatt viktig för Sverige.

– Sedan ska vi inte vara naiva och skapa ensidiga beroenden.

Fakta: Sverige och frihandelsavtal

- Eftersom Sverige är ett av EU:s medlemsländer sluter Sverige inte några egna frihandelsavtal. Det är EU som förhandlar fram frihandelsavtal för alla medlemsländers räkning.

- EU har i dag frihandelsavtal med bland annat Japan, Kanada, Moldavien, Sydkorea och Vietnam

Så fungerar det:

- Frihandelsavtal sluts mellan länder för att handeln länderna emellan underlättas. Det handlar bland annat om att minska eller ta bort tullar mellan parterna i frihandelsområdet.

- Förutom tullar omfattar frihandelsavtal även frågor som tjänster, investeringar och offentlig upphandling. Dessutom innehåller de moderna frihandelsavtalen också regler för hur avtalet ska bidra till en hållbar utveckling i de inblandade länderna. De kan till exempel reglera miljöfrågor, hälsoaspekter, arbetsvillkor.

Källa: Kommerskollegium

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige gör tvärtom – nej till ny regel på internet

2025 11 25

Regeringen kommer inte att gå vidare med en grundlagsändring för att begränsa söktjänster som Ratsit och MrKoll.

Det meddelade bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagen.

Frågan hamnade under utredning i oktober 2023, vilket ledde till rekommendationen att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

I praktiken: att de skulle omfattas av GDPR.

Men Sverige säger nej till rekommendationen, som föreslogs träda i kraft 1 januari 2027.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, skriver Gunnar Strömmer tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di.

Tvärsemot Europa

Beskedet får kritik.

Villaägarnas Riksförbund har drivit frågan i fem år och menar att söktjänster som Ratsit och MrKoll är “ultimata verktyg för kriminella”.

– På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund, i ett uttalande

Hon påtalar att Sverige därmed går emot Europa, då motsvarande söktjänster i övriga unionen inte erbjuder samma mängd känslig information.

– I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter. Sverige är unikt, och det gör människor mer utsatta, säger Lena Södersten.

Inväntar EU-dom

Regeringen understryker att det för närvarande pågår en rättslig prövning i EU gällande ett svenskt fall som kan få “avgörande betydelse för hur vi kan utforma vår reglering på området”.

Av det skälet vill Sverige avvakta innan några beslut tas i frågan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

20 år gamla regler

Reglerna som möjliggör fri publicering av personuppgifter skrevs 2003. Då såg internet helt annorlunda ut, menar Lena Södersten.

– Sverige är ett helt annat land i dag. Brottsligheten är mer systematisk och söktjänster används av organiserad brottslighet. Att låtsas som om 2003 års lagstiftning fortfarande duger är naivt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp John

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris.

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen