Sverige svarar USA – föreslår helt nytt avtal

2025 04 14

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har konstaterat att Sveriges BNP kommer att minska med högre tullar.

Hur stor nedgången blir och hur påverkan ser ut på lång sikt är däremot svårt att sia om.

–  Det som vi vet med bestämdhet är att det som sker från USA:s sida kommer att påverka svensk och europeisk tillväxt, sade Svantesson i söndagens Agenda i SVT.

Öppnar för helt nytt avtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) har betonat att Sverige är väl förberett på tullarna.

Nu meddelar Kristersson att Sverige och EU kommer behöva se sig om efter nya samarbeten. Enligt statsministern har USA:s agerande förändrat spelplanen. 

– Det öppnar för frihandelsavtal med helt andra delar av världen, säger han i SVT:s Morgonstudio.

 Kristersson pekar ut Indien som ett drömexempel.

– Ett frihandelsavtal mellan Indien och Europa vore väldigt bra.

Statsministern lyfter även fram Thailand och flera andra asiatiska länder som potentiella handelspartners.

Vidare understryker Kristersson att handeln med Kina kommer vara fortsatt viktig för Sverige.

– Sedan ska vi inte vara naiva och skapa ensidiga beroenden.

Fakta: Sverige och frihandelsavtal

- Eftersom Sverige är ett av EU:s medlemsländer sluter Sverige inte några egna frihandelsavtal. Det är EU som förhandlar fram frihandelsavtal för alla medlemsländers räkning. 

- EU har i dag frihandelsavtal med bland annat Japan, Kanada, Moldavien, Sydkorea och Vietnam

Så fungerar det:

- Frihandelsavtal sluts mellan länder för att handeln länderna emellan underlättas. Det handlar bland annat om att minska eller ta bort tullar mellan parterna i frihandelsområdet.

- Förutom tullar omfattar frihandelsavtal även frågor som tjänster, investeringar och offentlig upphandling. Dessutom innehåller de moderna frihandelsavtalen också regler för hur avtalet ska bidra till en hållbar utveckling i de inblandade länderna. De kan till exempel reglera miljöfrågor, hälsoaspekter, arbetsvillkor.

Källa: Kommerskollegium

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för hushållen – beskedet ingen vill ha

2026 06 10

Nu ger svenska storföretag besked om nya prishöjningar.

Enligt en kartläggning från Riksbanken planerar samtliga företag att höja sina försäljningspriser det kommande året.

Prishöjningarna kommer att ske, oavsett om ett fredsavtal i Mellanöstern nås i närtid.

– Även om det blir fred i dag finns det kostnadsökningar som kommer behöva tas ut, framhåller Riksbanken.

Mycket kan ändras

Det är fortfarande osäkert hur stora prishöjningarna kommer att bli för svenska konsumenter.

– Än så länge pratar de om mindre prishöjningar, men det beror på hur kostnaderna och efterfrågan utvecklas, uppger Riksbanken.

Inflationen stiger

Beskedet om prisökningarna kommer efter att inflationen enligt KPIF steg från 0,8 procent till 1,5 procent i maj.

– Preliminära beräkningar visar att energi- och tjänstepriserna ökade i maj vilket bidrog till inflationstaktens uppgång, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Stor osäkerhet

Enligt Riksbankens kartläggning pressas många svenska företag av högre oljepriser till följd av energikrisen i Mellanöstern.

Än så länge är dock situationen hanterbar.

– Det beror bland annat på att företagen blivit mer motståndskraftiga mot olika typer av störningar efter lärdomarna från de senaste årens kriser. Men ju längre kriget pågår, desto större förväntas effekten bli för både företagen och ekonomin i stort. Även om kriget får en lösning i närtid väntas vissa kostnader förbli förhöjda under en period, framhåller Riksbanken.

ANDRA LÄSER: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

Högre matpriser

Krisen i Mellanöstern har bland annat lett till ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Kostnaderna har ökat kraftigt för både drivmedel och gödsel, vilket befaras leda till högre matpriser i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen