12 mars 2026

Sverige svarar USA – föreslår helt nytt avtal

2025 04 14

Donald Trumps handelstullar kommer slå mot Sveriges ekonomi.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har konstaterat att Sveriges BNP kommer att minska med högre tullar.

Hur stor nedgången blir och hur påverkan ser ut på lång sikt är däremot svårt att sia om.

–  Det som vi vet med bestämdhet är att det som sker från USA:s sida kommer att påverka svensk och europeisk tillväxt, sade Svantesson i söndagens Agenda i SVT.

Öppnar för helt nytt avtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) har betonat att Sverige är väl förberett på tullarna.

Nu meddelar Kristersson att Sverige och EU kommer behöva se sig om efter nya samarbeten. Enligt statsministern har USA:s agerande förändrat spelplanen. 

– Det öppnar för frihandelsavtal med helt andra delar av världen, säger han i SVT:s Morgonstudio.

 Kristersson pekar ut Indien som ett drömexempel.

– Ett frihandelsavtal mellan Indien och Europa vore väldigt bra.

Statsministern lyfter även fram Thailand och flera andra asiatiska länder som potentiella handelspartners.

Vidare understryker Kristersson att handeln med Kina kommer vara fortsatt viktig för Sverige.

– Sedan ska vi inte vara naiva och skapa ensidiga beroenden.

Fakta: Sverige och frihandelsavtal

- Eftersom Sverige är ett av EU:s medlemsländer sluter Sverige inte några egna frihandelsavtal. Det är EU som förhandlar fram frihandelsavtal för alla medlemsländers räkning. 

- EU har i dag frihandelsavtal med bland annat Japan, Kanada, Moldavien, Sydkorea och Vietnam

Så fungerar det:

- Frihandelsavtal sluts mellan länder för att handeln länderna emellan underlättas. Det handlar bland annat om att minska eller ta bort tullar mellan parterna i frihandelsområdet.

- Förutom tullar omfattar frihandelsavtal även frågor som tjänster, investeringar och offentlig upphandling. Dessutom innehåller de moderna frihandelsavtalen också regler för hur avtalet ska bidra till en hållbar utveckling i de inblandade länderna. De kan till exempel reglera miljöfrågor, hälsoaspekter, arbetsvillkor.

Källa: Kommerskollegium

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 02

Den bästa chokladen har utsetts – och det är inte Marabou.

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen


2 april 2026

Jättekrasch – kan bli slutet för Orbán

2026 04 02

Den 12 april – om bara tio dagar – går det ungerska folket till valurnorna.

Då står det mellan Viktor Orban och Peter Magyar.

Tisza-partiets utmanare leder över Orban i de senaste opinionsundersökningarna.

Samtidigt kraschar nu Orbans kronjuvel – telekom-och försvarsjätten 4IG Nyrt – på den ungerska börsen.

Det bedöms vara ett tecken på vad som komma skall, rapporterar Bloomberg.

Jättekrasch

Bloomberg skriver att det faktum att 4IG Nyrts aktie har halverats jämfört med toppen förra året indikerar att Orban kan vara på väg att förlora.

Aktiekursen har sjunkit samtidigt som Orbans resultat i opinionsundersökningarna blivit värre.

József Péter Martin vid antikorruptionssmedjan Transparency International säger att bolag i Ungern inte i första hand lyckats tack vare konkurrens.

Istället är det statlig finansiering och regulatoriskt stöd som gäller.

“Skolexempel”

Så här låter det från József Péter Martin:

– 4IG är ett skolexempel på Ungerns statsanknutna ekonomiska modell, säger han.

Läs mer: ”Finns inga bevis” – Trumps anklagas för jättebluff

Snart är det dags

Den tolfte april beger sig ungrarna till vallokalerna.

Ungerns center-högerparti Tisza utökade sin ledning över premiärminister Viktor Orbans styrande Fidesz inför valet, rapporterar Reuters.

Detta enligt två opinionsundersökningar som presenterades på onsdagen.

Mätningarna visar

Magyars Tisza hade stöd av 56 procent av de bestämda väljarna, en ökning från 53 procent i början av mars.

Samtidigt fick Orbans Fidesz stöd av 37 procent, vilket är en minskning från 39 procent för tre veckor sedan, enligt en mätning från 21 Research Centre.

En annan mätning som publicerades under tisdagen, utförd av Zavecz Research, visade att Tisza utökade sin ledning till 13 procentenheter bland de bestämda väljarna, upp från 12 procentenheter i en mätning från februari.

Läs mer: DIKTATOR: ”Förbereder oss för krig”

Foto: © European Union 2024 - Source EP - Philippe Buissin

Text: Redaktionen