Sverige svarar USA – föreslår helt nytt avtal

2025 04 14

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har konstaterat att Sveriges BNP kommer att minska med högre tullar.

Hur stor nedgången blir och hur påverkan ser ut på lång sikt är däremot svårt att sia om.

–  Det som vi vet med bestämdhet är att det som sker från USA:s sida kommer att påverka svensk och europeisk tillväxt, sade Svantesson i söndagens Agenda i SVT.

Öppnar för helt nytt avtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) har betonat att Sverige är väl förberett på tullarna.

Nu meddelar Kristersson att Sverige och EU kommer behöva se sig om efter nya samarbeten. Enligt statsministern har USA:s agerande förändrat spelplanen. 

– Det öppnar för frihandelsavtal med helt andra delar av världen, säger han i SVT:s Morgonstudio.

 Kristersson pekar ut Indien som ett drömexempel.

– Ett frihandelsavtal mellan Indien och Europa vore väldigt bra.

Statsministern lyfter även fram Thailand och flera andra asiatiska länder som potentiella handelspartners.

Vidare understryker Kristersson att handeln med Kina kommer vara fortsatt viktig för Sverige.

– Sedan ska vi inte vara naiva och skapa ensidiga beroenden.

Fakta: Sverige och frihandelsavtal

- Eftersom Sverige är ett av EU:s medlemsländer sluter Sverige inte några egna frihandelsavtal. Det är EU som förhandlar fram frihandelsavtal för alla medlemsländers räkning. 

- EU har i dag frihandelsavtal med bland annat Japan, Kanada, Moldavien, Sydkorea och Vietnam

Så fungerar det:

- Frihandelsavtal sluts mellan länder för att handeln länderna emellan underlättas. Det handlar bland annat om att minska eller ta bort tullar mellan parterna i frihandelsområdet.

- Förutom tullar omfattar frihandelsavtal även frågor som tjänster, investeringar och offentlig upphandling. Dessutom innehåller de moderna frihandelsavtalen också regler för hur avtalet ska bidra till en hållbar utveckling i de inblandade länderna. De kan till exempel reglera miljöfrågor, hälsoaspekter, arbetsvillkor.

Källa: Kommerskollegium

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen