Sverige trotsar Putin – uppmärksammat beslut nära

2023 09 08

Om Natostyrkor eller militär infrastruktur placeras i Sverige, då kommer Ryssland svara med motåtgärder.

Det har landets diktator Vladimir Putin konstaterat.

Putin utfärdade varningen under presskonferens i Turkmenistans huvudstad Ashgabat i samband med att han kommenterade Sveriges och Finlands beslut att gå med i Nato.

– Vi har inte problem med Sverige och Finland som vi har med Ukraina. Om Finland och Sverige vill, så kan de gå med. Det är upp till dem. De kan gå med i vad de vill, sa han på pressträffen men tillade snabbt:

– Men de måste förstå att det inte fanns något hot tidigare, men nu, om militär infrastruktur placeras där, då måste vi svara på ett liknande sätt och skapa samma hot för de territorium från vilka hot mot oss skapas.

Upprepade hotet

Det ryska utrikesdepartementet talesperson Maria Zacharova upprepade diktatorns hot i maj 2023.

– Ökad militär närvaro i norra Europa kommer att bidra till växande militära och politiska spänningar i området.

– Vi kan i dag bekräfta att Ryssland kommer att tvingas vidta vedergällningsåtgärder av både militärteknisk och annan karaktär för att stävja hot mot vår nationella säkerhet som uppstår i detta sammanhang, framhöll Zacharova i en kommentar till ryska nyhetsbyrån Tass.

Finlands president: Soldater kommer utplaceras

Trots hoten kommer både Finland och Sverige att trotsa Putinregimens uppmaning.

Det hävdar Finlands president Sauli Niinistö, rapporterar den finska tidningen Iltalehti.

I en intervju med tidningen meddelar presidenten att amerikanska styrkor kommer att stationeras i Finland. Närmare bestämt kommer flygplatsen Rovaniemi i landskapet Lappland i Finland att användas av det amerikanska flygvapnet.

– Det kommer att bli någon form av amerikansk militär närvaro i Finland, säger Niinistö till Iltalehti.

Sverige kommer ta samma beslut

Sauli Niinistö uppger att samma sak kommer att ske i Sverige.

Han hänvisar till att USA förbereder ett försvarssamarbetsavtal med Danmark, Sverige och Finland.

Enligt presidenten kommer amerikanska trupper därmed även att placeras ut på svensk mark.

– Vi har ett bra läge såtillvida att både Danmark och Sverige förhandlar om samma sak eller samma typ av avtal. Vi håller strikt kontakt med dem, säger Niinistö till Iltalehti.

Nya försvarssamarbetsavtalet

Det här innebär det nya avtalet mellan USA och de nordiska länderna, enligt Iltalehtis uppgifter:

- Amerikanska basområden kommer att etableras i de nordiska länderna

- Amerikanska trupper kommer att vara närvarande. Permanent eller på roterande basis.

- Det amerikanska flygvapnet kommer att börja använda flygplatsen Rovaniemi i Finland

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen