Sverige trotsar Putin – uppmärksammat beslut nära

2023 09 08

Om Natostyrkor eller militär infrastruktur placeras i Sverige, då kommer Ryssland svara med motåtgärder.

Det har landets diktator Vladimir Putin konstaterat.

Putin utfärdade varningen under presskonferens i Turkmenistans huvudstad Ashgabat i samband med att han kommenterade Sveriges och Finlands beslut att gå med i Nato.

– Vi har inte problem med Sverige och Finland som vi har med Ukraina. Om Finland och Sverige vill, så kan de gå med. Det är upp till dem. De kan gå med i vad de vill, sa han på pressträffen men tillade snabbt:

– Men de måste förstå att det inte fanns något hot tidigare, men nu, om militär infrastruktur placeras där, då måste vi svara på ett liknande sätt och skapa samma hot för de territorium från vilka hot mot oss skapas.

Upprepade hotet

Det ryska utrikesdepartementet talesperson Maria Zacharova upprepade diktatorns hot i maj 2023.

– Ökad militär närvaro i norra Europa kommer att bidra till växande militära och politiska spänningar i området.

– Vi kan i dag bekräfta att Ryssland kommer att tvingas vidta vedergällningsåtgärder av både militärteknisk och annan karaktär för att stävja hot mot vår nationella säkerhet som uppstår i detta sammanhang, framhöll Zacharova i en kommentar till ryska nyhetsbyrån Tass.

Finlands president: Soldater kommer utplaceras

Trots hoten kommer både Finland och Sverige att trotsa Putinregimens uppmaning.

Det hävdar Finlands president Sauli Niinistö, rapporterar den finska tidningen Iltalehti.

I en intervju med tidningen meddelar presidenten att amerikanska styrkor kommer att stationeras i Finland. Närmare bestämt kommer flygplatsen Rovaniemi i landskapet Lappland i Finland att användas av det amerikanska flygvapnet.

– Det kommer att bli någon form av amerikansk militär närvaro i Finland, säger Niinistö till Iltalehti.

Sverige kommer ta samma beslut

Sauli Niinistö uppger att samma sak kommer att ske i Sverige.

Han hänvisar till att USA förbereder ett försvarssamarbetsavtal med Danmark, Sverige och Finland.

Enligt presidenten kommer amerikanska trupper därmed även att placeras ut på svensk mark.

– Vi har ett bra läge såtillvida att både Danmark och Sverige förhandlar om samma sak eller samma typ av avtal. Vi håller strikt kontakt med dem, säger Niinistö till Iltalehti.

Nya försvarssamarbetsavtalet

Det här innebär det nya avtalet mellan USA och de nordiska länderna, enligt Iltalehtis uppgifter:

- Amerikanska basområden kommer att etableras i de nordiska länderna

- Amerikanska trupper kommer att vara närvarande. Permanent eller på roterande basis.

- Det amerikanska flygvapnet kommer att börja använda flygplatsen Rovaniemi i Finland

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen