Sverige trotsar Putin – uppmärksammat beslut nära

2023 09 08

Om Natostyrkor eller militär infrastruktur placeras i Sverige, då kommer Ryssland svara med motåtgärder.

Det har landets diktator Vladimir Putin konstaterat.

Putin utfärdade varningen under presskonferens i Turkmenistans huvudstad Ashgabat i samband med att han kommenterade Sveriges och Finlands beslut att gå med i Nato.

– Vi har inte problem med Sverige och Finland som vi har med Ukraina. Om Finland och Sverige vill, så kan de gå med. Det är upp till dem. De kan gå med i vad de vill, sa han på pressträffen men tillade snabbt:

– Men de måste förstå att det inte fanns något hot tidigare, men nu, om militär infrastruktur placeras där, då måste vi svara på ett liknande sätt och skapa samma hot för de territorium från vilka hot mot oss skapas.

Upprepade hotet

Det ryska utrikesdepartementet talesperson Maria Zacharova upprepade diktatorns hot i maj 2023.

– Ökad militär närvaro i norra Europa kommer att bidra till växande militära och politiska spänningar i området.

– Vi kan i dag bekräfta att Ryssland kommer att tvingas vidta vedergällningsåtgärder av både militärteknisk och annan karaktär för att stävja hot mot vår nationella säkerhet som uppstår i detta sammanhang, framhöll Zacharova i en kommentar till ryska nyhetsbyrån Tass.

Finlands president: Soldater kommer utplaceras

Trots hoten kommer både Finland och Sverige att trotsa Putinregimens uppmaning.

Det hävdar Finlands president Sauli Niinistö, rapporterar den finska tidningen Iltalehti.

I en intervju med tidningen meddelar presidenten att amerikanska styrkor kommer att stationeras i Finland. Närmare bestämt kommer flygplatsen Rovaniemi i landskapet Lappland i Finland att användas av det amerikanska flygvapnet.

– Det kommer att bli någon form av amerikansk militär närvaro i Finland, säger Niinistö till Iltalehti.

Sverige kommer ta samma beslut

Sauli Niinistö uppger att samma sak kommer att ske i Sverige.

Han hänvisar till att USA förbereder ett försvarssamarbetsavtal med Danmark, Sverige och Finland.

Enligt presidenten kommer amerikanska trupper därmed även att placeras ut på svensk mark.

– Vi har ett bra läge såtillvida att både Danmark och Sverige förhandlar om samma sak eller samma typ av avtal. Vi håller strikt kontakt med dem, säger Niinistö till Iltalehti.

Nya försvarssamarbetsavtalet

Det här innebär det nya avtalet mellan USA och de nordiska länderna, enligt Iltalehtis uppgifter:

- Amerikanska basområden kommer att etableras i de nordiska länderna

- Amerikanska trupper kommer att vara närvarande. Permanent eller på roterande basis.

- Det amerikanska flygvapnet kommer att börja använda flygplatsen Rovaniemi i Finland

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen