Sverige uppmanas – gör 320 ändringar

2025 05 06

Sverige uppmanas att göra hela 320 ändringar.

Sverige är ett bra land – men kan bli bättre.

Nu har Sverige mottagit hela 320 uppmaningar från 101 olika länder.

Detta efter en granskning som gäller de mänskliga rättigheterna.

Från 101 länder

Sverige har i veckan granskats i FN:s råd förmänskliga rättigheter.

Där granskar olika länder varandras förmåga att efterleva de mänskliga rättigheterna, vilket är en process som återkommer regelbundet.

Ett flertal länder anser att Sverige måste göra stora förändringar för att leva upp till kraven, rapporterar Institutet för mänskliga rättigheter i ett uttalande.

De länder som har granskat Sverige uttrycker oro över bland annat rasism, diskriminering och ”otillräcklig tillgång till rättigheter” för bland annat samer och andra minoriteter.

Totalt riktades alltså 320 rekommendationer till Sverige från de 101 andra länderna.

– 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättigheter och våld i nära relationer, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter, i ett uttalande.

Nu riktas en uppmaning till den svenska regeringen.

Uppmaning till Sveriges regering

Institutet för mänskliga rättigheter vill nu att regeringen ska agera på de rekommendationer som Sverige har fått.

–  Vi uppmanar regeringen att föra en inkluderande dialog med civilsamhället och andra berörda aktörer om prioriteringarna framåt vad gäller genomförandet av rekommendationerna, säger Fredrik Malmberg.

Ett flertal länder har framför allt rekommenderat att Sverige lägger ett större fokus på urfolket samers rättigheter, bland annat genom att förbättra förutsättningarna för den så kallade Sanningskommissionen för det samiska folket.

En del länder menar också att Sverige bättre behöver säkra ekonomiska och sociala rättigheter för migranter och asylsökande.

Andra frågor som tas upp i rekommendationerna till Sverige är arbetet mot trafficking och våld i nära relationer.

Sverige uppges nu ha till hösten på sig att ta ställning till de 320 rekommendationerna.

Det återstår alltså att se i vilken utsträckning Sverige väljer att lyssna på de andra 101 ländernas råd.

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen


18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen


18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen