Sverige uppmanas – gör 320 ändringar

2025 05 06

Sverige uppmanas att göra hela 320 ändringar.

Sverige är ett bra land – men kan bli bättre.

Nu har Sverige mottagit hela 320 uppmaningar från 101 olika länder.

Detta efter en granskning som gäller de mänskliga rättigheterna.

Från 101 länder

Sverige har i veckan granskats i FN:s råd förmänskliga rättigheter.

Där granskar olika länder varandras förmåga att efterleva de mänskliga rättigheterna, vilket är en process som återkommer regelbundet.

Ett flertal länder anser att Sverige måste göra stora förändringar för att leva upp till kraven, rapporterar Institutet för mänskliga rättigheter i ett uttalande.

De länder som har granskat Sverige uttrycker oro över bland annat rasism, diskriminering och ”otillräcklig tillgång till rättigheter” för bland annat samer och andra minoriteter.

Totalt riktades alltså 320 rekommendationer till Sverige från de 101 andra länderna.

– 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättigheter och våld i nära relationer, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter, i ett uttalande.

Nu riktas en uppmaning till den svenska regeringen.

Uppmaning till Sveriges regering

Institutet för mänskliga rättigheter vill nu att regeringen ska agera på de rekommendationer som Sverige har fått.

– Vi uppmanar regeringen att föra en inkluderande dialog med civilsamhället och andra berörda aktörer om prioriteringarna framåt vad gäller genomförandet av rekommendationerna, säger Fredrik Malmberg.

Ett flertal länder har framför allt rekommenderat att Sverige lägger ett större fokus på urfolket samers rättigheter, bland annat genom att förbättra förutsättningarna för den så kallade Sanningskommissionen för det samiska folket.

En del länder menar också att Sverige bättre behöver säkra ekonomiska och sociala rättigheter för migranter och asylsökande.

Andra frågor som tas upp i rekommendationerna till Sverige är arbetet mot trafficking och våld i nära relationer.

Sverige uppges nu ha till hösten på sig att ta ställning till de 320 rekommendationerna.

Det återstår alltså att se i vilken utsträckning Sverige väljer att lyssna på de andra 101 ländernas råd.

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen