JUST NU: Sverige utlämnar person till Turkiet

2022 08 11

Regeringen har beslutat att lämna ut en person till Turkiet.

Det rapporterar SVT Nyheter.

Mannen, som är i 35-årsåldern, är en av personerna på Turkiets lista, uppger tv-kanalen.

Han dömdes i Turkiets högsta domstol 2013 och 2016 för flera fall av brottet missbruk av bank- ock kreditkort, rapporterar SVT.

Mannen dömdes till 14 års fängelse i Turkiet och är sedan slutet av förra året frihetsberövad i Sverige.

Nekar brott

Mannen nekar till brott.

I ett uttalande till Högsta domstolen har mannen uppgett att han är felaktigt dömd.

– Orsaken till att han dömdes tror han själv är att han konverterat från islam till kristendom, att han vägrat göra militärtjänstgöring och att hans mamma är kurd, rapporterar SVT.

Högsta domstolen har nekat mannens begäran och ser inga hinder för en utlämning.

I ett uttalande skriver domstolen att det inte framkommit något som tyder på att mannen riskerar att utsättas för förföljelse i Turkiet, skriver SVT.

Första gången

Det är första gången som regeringen lämnar ut en person till Turkiet sedan avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet undertecknades.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har tidigare sagt att Turkiet kräver att Sverige utlämnar 73 personer.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

  • Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
  • Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
  • Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
  • En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
  • Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
  • Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen