JUST NU: Sverige utlämnar person till Turkiet

2022 08 11

Regeringen har beslutat att lämna ut en person till Turkiet.

Det rapporterar SVT Nyheter.

Mannen, som är i 35-årsåldern, är en av personerna på Turkiets lista, uppger tv-kanalen.

Han dömdes i Turkiets högsta domstol 2013 och 2016 för flera fall av brottet missbruk av bank- ock kreditkort, rapporterar SVT.

Mannen dömdes till 14 års fängelse i Turkiet och är sedan slutet av förra året frihetsberövad i Sverige.

Nekar brott

Mannen nekar till brott.

I ett uttalande till Högsta domstolen har mannen uppgett att han är felaktigt dömd.

– Orsaken till att han dömdes tror han själv är att han konverterat från islam till kristendom, att han vägrat göra militärtjänstgöring och att hans mamma är kurd, rapporterar SVT.

Högsta domstolen har nekat mannens begäran och ser inga hinder för en utlämning.

I ett uttalande skriver domstolen att det inte framkommit något som tyder på att mannen riskerar att utsättas för förföljelse i Turkiet, skriver SVT.

Första gången

Det är första gången som regeringen lämnar ut en person till Turkiet sedan avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet undertecknades.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har tidigare sagt att Turkiet kräver att Sverige utlämnar 73 personer.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige blixtagerar: Stor insats för bensin och diesel

2026 10 14

Två miljoner fat bensin och diesel släpps ut på marknaden.

Det meddelar Energimyndigheten på tisdagen.

Lageravtrappningen i Sverige är en del av en internationell insats för att stabilisera och stärka drivmedelsmarknaden.

Beslutet innebär att två miljoner fat bensin och diesel frigörs till marknaden.

– När osäkerheten ökar på de internationella energimarknaderna är det viktigt att länder samarbetar. Sveriges lageravtappning sker inom ramen för våra internationella åtaganden och är ett bidrag till en gemensam insats för att stärka försörjningstryggheten på marknaderna, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten.

Nödåtgärd för hushållen

Den svenska lageravtrappningen är en del av ett initiativ från den Internationella energibyrån (IEA).

Totalt ska 400 miljoner fat olja släppas från beredskapslagren. Syftet är bland annat att dämpa kostnadsökningarna som drabbat hushållen till följd av energikrisen i Mellanöstern.

I våras beskrev den tillförordnade klimat- och miljöminister Johan Britz (L) åtgärden som ett stöd till hushållen.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, sade han.

Ingen brist i Sverige

Energimyndigheten understryker att det inte råder någon brist på drivmedel i Sverige. Försörjningsläget är fortsatt stabilt och landet har en betydande inhemsk produktion av både bensin och diesel, konstaterar myndigheten.

– De volymer som omfattas av lageravtappningen utgör en begränsad del av Sveriges totala beredskapslager. Bedömningen är därför att lageravtappningen kan genomföras utan att det negativt påverkar den svenska försörjningstryggheten, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

FAKTA: Lageravtrappning

- Lageravtappningen genomförs inom ramen för IEA:s kollektiva lageravtappning.

- Sveriges bidrag uppgår till cirka två miljoner fat. De drivmedel som omfattas är diesel och bensin.

- En lageravtappning innebär att lagringsskyldigheten tillfälligt sänks så att ytterligare volymer kan bli tillgängliga för marknaden.

Källa: Energimyndigheten

Andra läser: Prisras på populär vara – 64 procent billigare | Ekonomibladet

Foto: Circle K

Text: Redaktionen