Sverige utmanar Kina

2023 09 11

Batteribolaget Talgas fabrik kommer att få stor betydelse för  Sverige och den gröna omställningen i stort.

Anläggningen förväntas producera 19 500 ton färdigt anodmaterial per år.

Viktigt steg för den gröna omställningen

Anodmaterial kan bland annat användas i batterier till elbilar.

– Det är helt nödvändigt för att få elektrifieringen på plats. Det räcker inte med att vi producerar massor av fossilfri el utan det krävs också att vi kan lagra den, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) till SVT Nyheter.

"En ny era"

I april fick Talga grönt ljus från Mark-och miljödomstolen till att öppna en grafitgruva utanför Vittangi och bryta 100 000 ton malm varje år. 

Företagets plan är att bryta grafit utanför Kiruna. Mineralen ska sedan användas för att producera anodmaterial i fabriken i Luleå.

–  Norrbotten har levererat mineraler som har byggt Europa under en lång tid. Genom att kunna bryta grafit här går Norrbotten in i en ny era för att fortsätta leverera till resten av världen, säger Talgas grundare Mark Thompson till DN.

Sverige utmanar Kina

Kina har under de senaste åren lagt beslag på batterimarknaden för elbilar.

Nu utmanar Sverige stormakten genom lanseringen av den nya fabriken i Luleå.

Det framhåller arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

– Det är viktigt. Kina agerar aggressivt och böjer sig inte från att utnyttja sin maktposition när det gäller viktiga metaller och mineraler.

– Det här visar att Sverige kan bidra till Europa och demokratiernas oberoende i en värld som på detta område är ganska dyster, säger Pehrson till SVT.

Fakta Talgas batterianodfabrik

- Den storskaliga anläggningen som planeras till 2024 kommer ligga på Hertsöfältet i Luleå kommer kunna leverera 19 500 ton färdigt anodmaterial per år.

- Det räcker till 400 000 elbilar varje år, där anoden, som görs av naturlig grafit från Vittangi, utgör 40-50% av det aktiva materialet i ett bilbatteri.

- Samtidigt planerar Talga för att sedermera kunna femdubbla produktionen till över 100 000 ton per år.

Källa: Talga Group

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen