Sverige utmanar Kina

2023 09 11

I dag, måndag, togs det första spadtaget till den nya batterifabriken i Luleå.

Batteribolaget Talgas fabrik kommer att få stor betydelse för Sverige och den gröna omställningen i stort.

Anläggningen förväntas producera 19 500 ton färdigt anodmaterial per år.

Viktigt steg för den gröna omställningen

Anodmaterial kan bland annat användas i batterier till elbilar.

– Det är helt nödvändigt för att få elektrifieringen på plats. Det räcker inte med att vi producerar massor av fossilfri el utan det krävs också att vi kan lagra den, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) till SVT Nyheter.

"En ny era"

I april fick Talga grönt ljus från Mark-och miljödomstolen till att öppna en grafitgruva utanför Vittangi och bryta 100 000 ton malm varje år.

Företagets plan är att bryta grafit utanför Kiruna. Mineralen ska sedan användas för att producera anodmaterial i fabriken i Luleå.

– Norrbotten har levererat mineraler som har byggt Europa under en lång tid. Genom att kunna bryta grafit här går Norrbotten in i en ny era för att fortsätta leverera till resten av världen, säger Talgas grundare Mark Thompson till DN.

Sverige utmanar Kina

Kina har under de senaste åren lagt beslag på batterimarknaden för elbilar.

Nu utmanar Sverige stormakten genom lanseringen av den nya fabriken i Luleå.

Det framhåller arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

– Det är viktigt. Kina agerar aggressivt och böjer sig inte från att utnyttja sin maktposition när det gäller viktiga metaller och mineraler.

– Det här visar att Sverige kan bidra till Europa och demokratiernas oberoende i en värld som på detta område är ganska dyster, säger Pehrson till SVT.

Fakta Talgas batterianodfabrik

- Den storskaliga anläggningen som planeras till 2024 kommer ligga på Hertsöfältet i Luleå kommer kunna leverera 19 500 ton färdigt anodmaterial per år.

- Det räcker till 400 000 elbilar varje år, där anoden, som görs av naturlig grafit från Vittangi, utgör 40-50% av det aktiva materialet i ett bilbatteri.

- Samtidigt planerar Talga för att sedermera kunna femdubbla produktionen till över 100 000 ton per år.

Källa: Talga Group

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen