Sverige värst i hela Europa angående dödsskjutningar

2021 05 27

Sverige – som tidigare haft en mycket låg nivå av dödligt skjutvapenvåld – är nu värst i hela Europa.

Det framgår av en ny rapport från Brottsförebyggande rådet som presenteras idag. Sverige är värre än Baltikum, värre än Östeuropa, värre än Sydeuropa och till och med värre än Balkan. BRÅ har jämfört dödsskjutningarna i 22 europeiska länder under en så pass lång tidsperiod som 19 år. Från 2000 till 2019 och Sverige är värst i klassen.

– Ökningen som Sverige redovisar går inte att se någon annanstans i Europa. Sverige har rört sig från botten till toppen, säger Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå till SVT.

I början av mätperioden var Sverige ett av de länder med minst dödligt skjutvåld i Europa men sedan 2012 har våldet ökat kraftigt. På bilderna visas antal avlidna i dödligt våld med skjutvapen i Sverige jämfört med Sydeuropa och Centraleuropa 2000–2019 per miljon invånare enligt statistisk från Eurostat, WHO och nordiska myndigheter.

I början av 2021 har Sverige sett en viss minskning men innevarande år ingår inte i studien. Avseende övrigt dödligt våld har Sverige fortsatt låga nivåer jämfört med övriga Europa.

ANALYS

Det är gräslig statistik för Sverige som uppvisar en närmast overklig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. För Moderaterna, KD, Liberalerna och SD är brottsligheten en huvudfråga till valet och partierna har i flera år pressat S-MP-regeringen på misslyckandet när det gäller gängkriminaliteten.

Dagens besked från BRÅ visar med stor tydlighet hur Sverige har misslyckats på ett katastrofalt sätt med att hantera den grova gängbrottsligheten. Högeroppositionen lär bland annat framhålla bristen på verktyg för polisen, för mesiga straff och för stor migration till Sverige som orsaker.

Mot denna kritik får S-MP-regeringen svårt att värja sig. Det går inte att komma ifrån att det är förfärliga siffror för Sverige och S-MP har styrt landet de senaste 8 åren när valåret infaller. Frågan är om regeringen kan lyckas vända trenden innan valet och nu kan stora resurser väntas på den fronten från S-MP.

Foto: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, Rapport av BRÅ 2021

[yop_poll id="105"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen