Sverige värst i hela Europa angående dödsskjutningar

2021 05 27

Sverige – som tidigare haft en mycket låg nivå av dödligt skjutvapenvåld – är nu värst i hela Europa.

Det framgår av en ny rapport från Brottsförebyggande rådet som presenteras idag. Sverige är värre än Baltikum, värre än Östeuropa, värre än Sydeuropa och till och med värre än Balkan. BRÅ har jämfört dödsskjutningarna i 22 europeiska länder under en så pass lång tidsperiod som 19 år. Från 2000 till 2019 och Sverige är värst i klassen.

– Ökningen som Sverige redovisar går inte att se någon annanstans i Europa. Sverige har rört sig från botten till toppen, säger Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå till SVT.

I början av mätperioden var Sverige ett av de länder med minst dödligt skjutvåld i Europa men sedan 2012 har våldet ökat kraftigt. På bilderna visas antal avlidna i dödligt våld med skjutvapen i Sverige jämfört med Sydeuropa och Centraleuropa 2000–2019 per miljon invånare enligt statistisk från Eurostat, WHO och nordiska myndigheter.

I början av 2021 har Sverige sett en viss minskning men innevarande år ingår inte i studien. Avseende övrigt dödligt våld har Sverige fortsatt låga nivåer jämfört med övriga Europa.

ANALYS

Det är gräslig statistik för Sverige som uppvisar en närmast overklig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. För Moderaterna, KD, Liberalerna och SD är brottsligheten en huvudfråga till valet och partierna har i flera år pressat S-MP-regeringen på misslyckandet när det gäller gängkriminaliteten.

Dagens besked från BRÅ visar med stor tydlighet hur Sverige har misslyckats på ett katastrofalt sätt med att hantera den grova gängbrottsligheten. Högeroppositionen lär bland annat framhålla bristen på verktyg för polisen, för mesiga straff och för stor migration till Sverige som orsaker.

Mot denna kritik får S-MP-regeringen svårt att värja sig. Det går inte att komma ifrån att det är förfärliga siffror för Sverige och S-MP har styrt landet de senaste 8 åren när valåret infaller. Frågan är om  regeringen kan lyckas vända trenden innan valet och nu kan stora resurser väntas på den fronten från S-MP.

Foto: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, Rapport av BRÅ 2021

[yop_poll id="105"]

5dec2025

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar 

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen


5dec2025

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen