Sverige värst i hela Europa angående dödsskjutningar

2021 05 27

Sverige – som tidigare haft en mycket låg nivå av dödligt skjutvapenvåld – är nu värst i hela Europa.

Det framgår av en ny rapport från Brottsförebyggande rådet som presenteras idag. Sverige är värre än Baltikum, värre än Östeuropa, värre än Sydeuropa och till och med värre än Balkan. BRÅ har jämfört dödsskjutningarna i 22 europeiska länder under en så pass lång tidsperiod som 19 år. Från 2000 till 2019 och Sverige är värst i klassen.

– Ökningen som Sverige redovisar går inte att se någon annanstans i Europa. Sverige har rört sig från botten till toppen, säger Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå till SVT.

I början av mätperioden var Sverige ett av de länder med minst dödligt skjutvåld i Europa men sedan 2012 har våldet ökat kraftigt. På bilderna visas antal avlidna i dödligt våld med skjutvapen i Sverige jämfört med Sydeuropa och Centraleuropa 2000–2019 per miljon invånare enligt statistisk från Eurostat, WHO och nordiska myndigheter.

I början av 2021 har Sverige sett en viss minskning men innevarande år ingår inte i studien. Avseende övrigt dödligt våld har Sverige fortsatt låga nivåer jämfört med övriga Europa.

ANALYS

Det är gräslig statistik för Sverige som uppvisar en närmast overklig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. För Moderaterna, KD, Liberalerna och SD är brottsligheten en huvudfråga till valet och partierna har i flera år pressat S-MP-regeringen på misslyckandet när det gäller gängkriminaliteten.

Dagens besked från BRÅ visar med stor tydlighet hur Sverige har misslyckats på ett katastrofalt sätt med att hantera den grova gängbrottsligheten. Högeroppositionen lär bland annat framhålla bristen på verktyg för polisen, för mesiga straff och för stor migration till Sverige som orsaker.

Mot denna kritik får S-MP-regeringen svårt att värja sig. Det går inte att komma ifrån att det är förfärliga siffror för Sverige och S-MP har styrt landet de senaste 8 åren när valåret infaller. Frågan är om regeringen kan lyckas vända trenden innan valet och nu kan stora resurser väntas på den fronten från S-MP.

Foto: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, Rapport av BRÅ 2021

[yop_poll id="105"]

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen