Sverige värst i hela Europa angående dödsskjutningar

2021 05 27

Sverige – som tidigare haft en mycket låg nivå av dödligt skjutvapenvåld – är nu värst i hela Europa.

Det framgår av en ny rapport från Brottsförebyggande rådet som presenteras idag. Sverige är värre än Baltikum, värre än Östeuropa, värre än Sydeuropa och till och med värre än Balkan. BRÅ har jämfört dödsskjutningarna i 22 europeiska länder under en så pass lång tidsperiod som 19 år. Från 2000 till 2019 och Sverige är värst i klassen.

– Ökningen som Sverige redovisar går inte att se någon annanstans i Europa. Sverige har rört sig från botten till toppen, säger Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå till SVT.

I början av mätperioden var Sverige ett av de länder med minst dödligt skjutvåld i Europa men sedan 2012 har våldet ökat kraftigt. På bilderna visas antal avlidna i dödligt våld med skjutvapen i Sverige jämfört med Sydeuropa och Centraleuropa 2000–2019 per miljon invånare enligt statistisk från Eurostat, WHO och nordiska myndigheter.

I början av 2021 har Sverige sett en viss minskning men innevarande år ingår inte i studien. Avseende övrigt dödligt våld har Sverige fortsatt låga nivåer jämfört med övriga Europa.

ANALYS

Det är gräslig statistik för Sverige som uppvisar en närmast overklig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. För Moderaterna, KD, Liberalerna och SD är brottsligheten en huvudfråga till valet och partierna har i flera år pressat S-MP-regeringen på misslyckandet när det gäller gängkriminaliteten.

Dagens besked från BRÅ visar med stor tydlighet hur Sverige har misslyckats på ett katastrofalt sätt med att hantera den grova gängbrottsligheten. Högeroppositionen lär bland annat framhålla bristen på verktyg för polisen, för mesiga straff och för stor migration till Sverige som orsaker.

Mot denna kritik får S-MP-regeringen svårt att värja sig. Det går inte att komma ifrån att det är förfärliga siffror för Sverige och S-MP har styrt landet de senaste 8 åren när valåret infaller. Frågan är om regeringen kan lyckas vända trenden innan valet och nu kan stora resurser väntas på den fronten från S-MP.

Foto: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, Rapport av BRÅ 2021

[yop_poll id="105"]

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Allierad ger direktbesked – ska överge Ryssland

2026 11 04

Ett historiskt steg är på väg att tas av en av Putins allierade.

Armenien pekar ut en ny riktning för landet.

Nu är landet redo för ett historiskt steg som kan innebära att Ryssland förlorar en av sina nära allierade.

Redan nästa år

Armenien kan lämna in en formell ansökan om medlemskap i EU redan 2027 eller 2028.

Det uppger landets premiärminister Nikol Pasjinjan i en intervju med Euronews på EU utvidgningstoppmöte.

– Nästa år kan vara realistiskt. 2028 kan också vara realistiskt, säger han om medlemskapet.

Han förklarar att regeringen har inlett en process som ska leda fram till ett slutgiltigt beslut om att ansöka om ett formellt medlemskap i EU.

Enligt Pasjinjan handlar närmandet till EU om att skydda landets demokrati och stärka dess självständighet.

– För vårt folk är demokrati inte en fråga om omständigheter. Det är ett strategiskt val, säger han till Euronews.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Måste välja bort Putin

Ett EU-medlemskap skulle samtidigt få stora konsekvenser för Armeniens relation till Ryssland.

Landet är i dag medlem i den Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, där Ryssland spelar en central roll.

Men Armenien kan inte vara fullvärdig medlem i både EU och den Rysslandsledda unionen samtidigt. Det beror på att båda är tullunioner med gemensamma regler för handel med omvärlden, vilket gör medlemskap i båda oförenligt, rapporterar Armenpress.

Pasjinjan är medveten om konflikten mellan de två alternativen och har sagt att det i slutändan är det armeniska folket som ska fatta beslutet.

– När det är dags att fatta ett beslut kommer vi att fatta ett beslut. Vi måste ha ett alternativ, sade Pasjinjan, till Reuters i våras.

Moskva hotar landet

Armeniens närmande till EU har väckt starka reaktioner i Moskva.

Ryssland har hotat att svara med motåtgärder, framför allt genom att strypa landets energiförsörjning.

– Den ryska ambassaden har officiellt överlämnat ett brev...där det står att om processen för ett EU-medlemskap fortsätter kommer den ryska sidan att stoppa eller ensidigt säga upp avtalet om samarbete kring leveranser av naturgas, oljeprodukter och rådiamanter, sade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, till nyhetsbyrån RIA, som Reuters rapporterade om i våras.

Även Rysslands tidigare ledare Dmitrij Medvedev har varnat Armenien. Han har hävdat att landet riskerar att bli nästa Ukraina.

Pasjinjan avvisar jämförelsen och betonar att landets mål är att stärka sin självständighet.

– Vårt mål är att stärka vår självständighet och utveckla den. Det är ett legitimt mål. Ingen kan begränsa Armeniens strävan efter att bli ett mer självständigt och mer integrerat land, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen