Sverige värst i hela Europa angående dödsskjutningar

2021 05 27

Sverige – som tidigare haft en mycket låg nivå av dödligt skjutvapenvåld – är nu värst i hela Europa.

Det framgår av en ny rapport från Brottsförebyggande rådet som presenteras idag. Sverige är värre än Baltikum, värre än Östeuropa, värre än Sydeuropa och till och med värre än Balkan. BRÅ har jämfört dödsskjutningarna i 22 europeiska länder under en så pass lång tidsperiod som 19 år. Från 2000 till 2019 och Sverige är värst i klassen.

– Ökningen som Sverige redovisar går inte att se någon annanstans i Europa. Sverige har rört sig från botten till toppen, säger Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå till SVT.

I början av mätperioden var Sverige ett av de länder med minst dödligt skjutvåld i Europa men sedan 2012 har våldet ökat kraftigt. På bilderna visas antal avlidna i dödligt våld med skjutvapen i Sverige jämfört med Sydeuropa och Centraleuropa 2000–2019 per miljon invånare enligt statistisk från Eurostat, WHO och nordiska myndigheter.

I början av 2021 har Sverige sett en viss minskning men innevarande år ingår inte i studien. Avseende övrigt dödligt våld har Sverige fortsatt låga nivåer jämfört med övriga Europa.

ANALYS

Det är gräslig statistik för Sverige som uppvisar en närmast overklig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. För Moderaterna, KD, Liberalerna och SD är brottsligheten en huvudfråga till valet och partierna har i flera år pressat S-MP-regeringen på misslyckandet när det gäller gängkriminaliteten.

Dagens besked från BRÅ visar med stor tydlighet hur Sverige har misslyckats på ett katastrofalt sätt med att hantera den grova gängbrottsligheten. Högeroppositionen lär bland annat framhålla bristen på verktyg för polisen, för mesiga straff och för stor migration till Sverige som orsaker.

Mot denna kritik får S-MP-regeringen svårt att värja sig. Det går inte att komma ifrån att det är förfärliga siffror för Sverige och S-MP har styrt landet de senaste 8 åren när valåret infaller. Frågan är om regeringen kan lyckas vända trenden innan valet och nu kan stora resurser väntas på den fronten från S-MP.

Foto: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, Rapport av BRÅ 2021

[yop_poll id="105"]

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen