Sverige värst i hela Europa angående dödsskjutningar

2021 05 27

Sverige – som tidigare haft en mycket låg nivå av dödligt skjutvapenvåld – är nu värst i hela Europa.

Det framgår av en ny rapport från Brottsförebyggande rådet som presenteras idag. Sverige är värre än Baltikum, värre än Östeuropa, värre än Sydeuropa och till och med värre än Balkan. BRÅ har jämfört dödsskjutningarna i 22 europeiska länder under en så pass lång tidsperiod som 19 år. Från 2000 till 2019 och Sverige är värst i klassen.

– Ökningen som Sverige redovisar går inte att se någon annanstans i Europa. Sverige har rört sig från botten till toppen, säger Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå till SVT.

I början av mätperioden var Sverige ett av de länder med minst dödligt skjutvåld i Europa men sedan 2012 har våldet ökat kraftigt. På bilderna visas antal avlidna i dödligt våld med skjutvapen i Sverige jämfört med Sydeuropa och Centraleuropa 2000–2019 per miljon invånare enligt statistisk från Eurostat, WHO och nordiska myndigheter.

I början av 2021 har Sverige sett en viss minskning men innevarande år ingår inte i studien. Avseende övrigt dödligt våld har Sverige fortsatt låga nivåer jämfört med övriga Europa.

ANALYS

Det är gräslig statistik för Sverige som uppvisar en närmast overklig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. För Moderaterna, KD, Liberalerna och SD är brottsligheten en huvudfråga till valet och partierna har i flera år pressat S-MP-regeringen på misslyckandet när det gäller gängkriminaliteten.

Dagens besked från BRÅ visar med stor tydlighet hur Sverige har misslyckats på ett katastrofalt sätt med att hantera den grova gängbrottsligheten. Högeroppositionen lär bland annat framhålla bristen på verktyg för polisen, för mesiga straff och för stor migration till Sverige som orsaker.

Mot denna kritik får S-MP-regeringen svårt att värja sig. Det går inte att komma ifrån att det är förfärliga siffror för Sverige och S-MP har styrt landet de senaste 8 åren när valåret infaller. Frågan är om regeringen kan lyckas vända trenden innan valet och nu kan stora resurser väntas på den fronten från S-MP.

Foto: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, Rapport av BRÅ 2021

[yop_poll id="105"]

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen