UPPGIFTER: Sverigedemokraterna hotar att blockera Liberalerna

2022 06 27

Stora motsättningar riskerar att splittra högerblockets regeringsalternativ.

Jimmie Åkesson (SD) strävar efter att vara med och bilda regering efter höstens val. Men partiet kan nu ställa krav på högersidans statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) att Liberalerna portas från ett sådant regeringsalternativ för att själva ge sitt stöd, uppger källor till Expressen.

– Det sitter väldigt långt inne för SD att släppa fram en regering där Liberalerna ingår, hävdar en borgerlig källa med insyn i partiernas samtal, till tidningen.

“Oro kring Liberalerna”

Enligt Expressen ger källor från SD samma bild. Jimmie Åkesson är också inne på ett liknande spår:

– Vi har naturligtvis uttryckt oro kring liberalerna. Det är klart att det är ett orosmoment, säger han.

L: “Hellre nyval”

Liberalernas partiledare Johan Pehrson har tidigare sagt att det är mer sannolikt med nyval än att L-ledaren släpper fram Jimmie Åkesson till regeringsmakt.

– För Sveriges socialliberala parti är det inte aktuellt att släppa fram en regering med SD. Om det går så långt är Liberalerna redo att möta väljarna i val både 11 september och 11 oktober, sade Johan Pehrson till Svenska Dagbladet i början av maj.

Utesluter budgetsamarbete

Enligt Anna Starbrink, toppkandidat för Liberalerna i riksdagsvalet, skulle det vara en omöjlighet för Liberalerna att göra upp med Sverigedemokraterna i frågan om migrationen, eftersom hon menar att partierna har helt olika syn på asylrätten. Hon utesluter också organiserat budgetsamarbete.

– Jag är inte alls orolig för samarbetet med de tidigare allianspartierna. Men vad stödet från Sverigedemokraterna kommer innebära och kosta, det är det som kommer bli den stora och svåra frågan och då vill jag vara med och forma det. Det är därför jag kandiderar till riksdagen, säger hon till Expressen.

Hårt motstånd från båda sidor

Motståndet är lika hårt från SD:s sida.

– Liberalerna är ett parti som fortsatt är extremt splittrat. Det vi är rädda för är att de kommer blockera en hel del av de nödvändiga reformer som måste göras. Och det är klart att det kommer krävas ett oerhört arbete före en statsministeromröstning om det är så att Liberalerna ska vara inblandade på något sätt, säger Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till samma tidning.

Vind i seglen

Liberalerna har den senaste tiden haft vind i seglen i opinionsmätningarna. Från att under en längre period legat under riksdagsspärren har man nu klättrat över de fyra procent som behövs.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos kammade man hem 5 procent.

– Liberalerna befinner sig i en positiv spiral där opinionsvindarna blåser betydligt varmare än tidigare. Det här visar att det går att påverka opinionsläget på bara några månaders sikt, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Foto: Sverigedemokraterna resp Liberalerna

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen