UPPGIFTER: Sverigedemokraterna hotar att blockera Liberalerna

2022 06 27

Stora motsättningar riskerar att splittra högerblockets regeringsalternativ.

Jimmie Åkesson (SD) strävar efter att vara med och bilda regering efter höstens val. Men partiet kan nu ställa krav på högersidans statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) att Liberalerna portas från ett sådant regeringsalternativ för att själva ge sitt stöd, uppger källor till Expressen.

– Det sitter väldigt långt inne för SD att släppa fram en regering där Liberalerna ingår, hävdar en borgerlig källa med insyn i partiernas samtal, till tidningen.

“Oro kring Liberalerna”

Enligt Expressen ger källor från SD samma bild. Jimmie Åkesson är också inne på ett liknande spår:

– Vi har naturligtvis uttryckt oro kring liberalerna. Det är klart att det är ett orosmoment, säger han.

L: “Hellre nyval”

Liberalernas partiledare Johan Pehrson har tidigare sagt att det är mer sannolikt med nyval än att L-ledaren släpper fram Jimmie Åkesson till regeringsmakt.

– För Sveriges socialliberala parti är det inte aktuellt att släppa fram en regering med SD.  Om det går så långt är Liberalerna redo att möta väljarna i val både 11 september och 11 oktober, sade Johan Pehrson till Svenska Dagbladet i början av maj.

Utesluter budgetsamarbete

Enligt Anna Starbrink, toppkandidat för Liberalerna i riksdagsvalet, skulle det vara en omöjlighet för Liberalerna att göra upp med Sverigedemokraterna i frågan om migrationen, eftersom hon menar att partierna har helt olika syn på asylrätten. Hon utesluter också organiserat budgetsamarbete.

Jag är inte alls orolig för samarbetet med de tidigare allianspartierna. Men vad stödet från Sverigedemokraterna kommer innebära och kosta, det är det som kommer bli den stora och svåra frågan och då vill jag vara med och forma det. Det är därför jag kandiderar till riksdagen, säger hon till Expressen.

Hårt motstånd från båda sidor

Motståndet är lika hårt från SD:s sida.

– Liberalerna är ett parti som fortsatt är extremt splittrat. Det vi är rädda för är att de kommer blockera en hel del av de nödvändiga reformer som måste göras. Och det är klart att det kommer krävas ett oerhört arbete före en statsministeromröstning om det är så att Liberalerna ska vara inblandade på något sätt, säger Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till samma tidning.

Vind i seglen

Liberalerna har den senaste tiden haft vind i seglen i opinionsmätningarna. Från att under en längre period legat under riksdagsspärren har man nu klättrat över de fyra procent som behövs.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos kammade man hem 5 procent.

– Liberalerna befinner sig i en positiv spiral där opinionsvindarna blåser betydligt varmare än tidigare. Det här visar att det går att påverka opinionsläget på bara några månaders sikt, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Foto: Sverigedemokraterna resp Liberalerna

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen