Sverigedemokraterna svänger – Öppnar för Natomedlemskap

2022 03 06

– Det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu.

Det säger Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson till Ekot.

Mycket stor betydelse

Beskedet att Sverigedemokraterna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina nu öppnar för att ändra ståndpunkt i Natofrågan kan få mycket stor betydelse för svenskt medlemskap eftersom det skulle innebära att en majoritet av partierna är för.

I ett helt annat ljus

– Är det så att indikationerna stämmer om att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt Natomedlemskap, så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson (SD) till SR.

Förändrade röstsiffror

Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger redan ja till Natomedlemskap och skulle Sverigedemokraterna också landa i ett ja så förändras röstsiffrorna i Sveriges riksdag totalt.

Skulle ge Ja-sidan majoritet

🟢 I nuläget har de fyra JA-partierna Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans 143 mandat.

🔴 De fyra NEJ-partierna Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har 206 mandat.

Men om Sverigedemokraterna går över till JA-sidan så kommer JA-sidan upp i hela 205 röster vilket är långt mer än de 175 som krävs för majoritet.

Rysslands brutala anfallskrig

Sverigedemokraterna ligger redan i dag - jämfört med V, MP och S - ett steg närmare de fyra borgerliga partierna i och med att SD är positivt till en så kallad Natooption vilket är ett snabbspår till Nato i ett läge där omvärldssituationen så kräver och Sverige så vill.

Men Rysslands brutala och hårt kritiserade anfallskrig mot Ukraina gör att partiet nu öppnar för att säga ja till Natomedlemskap.

Måste höja blicken

– Det går inte att utesluta någonting i det extrema säkerhetspolitiska läget som råder. Då måste man höja blicken och perspektiven från antaganden och analyser som man gjort i ett helt annat skede, innan den 24 februari, framhåller Aron Emilsson (SD).

Analyserar läget

– Vi analyserar läget nu, timme för timme mer eller mindre, tittar på Natofrågan, tittar på andra säkerhetspolitiska samarbeten och vad vi kan göra. Och det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu, säger SD:s utrikespolitiska talesperson.

– Vi lever i ett nytt läge, en ny verklighet, säger han till SR.

ANALYS

Ett skifte för SD från NEJ-sidan till JA-sidan i Natofrågan skulle innebära flera fördelar för partiet såväl inför valet som inrikespolitiskt-strategiskt.

◾Partiet närmar sig M, KD och L på det område där Ulf Kristersson (M) är mest kritisk till SD, nämligen utrikes- och säkerhetspolitiken. Det skulle underlätta SD:s samarbete med M, KD och L både inför valet 2022 och efter valet.

◾Partiet skulle på ett effektivt sätt motverka alla tidigare anklagelser om att vara alltför Putinvänliga.

◾Partiet skulle öka sin möjlighet att ingå i framtida moderatledda regeringar.

◾Partiet har även möjlighet att öka – allt annat lika – sin chans till ett bra valresultat i ett läge där nästan dubbelt så många svenskar säger ja till Nato jämfört med de som säger nej enligt Demoskops senaste mätning som kom idag.

Foto: SD resp. Natoemblem

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen