Sverigedemokraterna svänger – Öppnar för Natomedlemskap

2022 03 06

– Det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu.

Det säger Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson till Ekot.

Mycket stor betydelse

Beskedet att Sverigedemokraterna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina nu öppnar för att ändra ståndpunkt i Natofrågan kan få mycket stor betydelse för svenskt medlemskap eftersom det skulle innebära att en majoritet av partierna är för.

I ett helt annat ljus

– Är det så att indikationerna stämmer om att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt Natomedlemskap, så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson (SD) till SR.

Förändrade röstsiffror

Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger redan ja till Natomedlemskap och skulle Sverigedemokraterna också landa i ett ja så förändras röstsiffrorna i Sveriges riksdag totalt.

Skulle ge Ja-sidan majoritet

I nuläget har de fyra JA-partierna Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans 143 mandat.

De fyra NEJ-partierna Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har 206 mandat.

Men om Sverigedemokraterna går över till JA-sidan så kommer JA-sidan upp i hela 205 röster vilket är långt mer än de 175 som krävs för majoritet.

Rysslands brutala anfallskrig

Sverigedemokraterna ligger redan i dag - jämfört med V, MP och S - ett steg närmare de fyra borgerliga partierna i och med att SD är positivt till en så kallad Natooption vilket är ett snabbspår till Nato i ett läge där omvärldssituationen så kräver och Sverige så vill.

Men Rysslands brutala och hårt kritiserade anfallskrig mot Ukraina gör att partiet nu öppnar för att säga ja till Natomedlemskap.

Måste höja blicken

– Det går inte att utesluta någonting i det extrema säkerhetspolitiska läget som råder. Då måste man höja blicken och perspektiven från antaganden och analyser som man gjort i ett helt annat skede, innan den 24 februari, framhåller Aron Emilsson (SD).

Analyserar läget

– Vi analyserar läget nu, timme för timme mer eller mindre, tittar på Natofrågan, tittar på andra säkerhetspolitiska samarbeten och vad vi kan göra. Och det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu, säger SD:s utrikespolitiska talesperson.

– Vi lever i ett nytt läge, en ny verklighet, säger han till SR.

ANALYS

Ett skifte för SD från NEJ-sidan till JA-sidan i Natofrågan skulle innebära flera fördelar för partiet såväl inför valet som inrikespolitiskt-strategiskt.

Partiet närmar sig M, KD och L på det område där Ulf Kristersson (M) är mest kritisk till SD, nämligen utrikes- och säkerhetspolitiken. Det skulle underlätta SD:s samarbete med M, KD och L både inför valet 2022 och efter valet.

Partiet skulle på ett effektivt sätt motverka alla tidigare anklagelser om att vara alltför Putinvänliga.

Partiet skulle öka sin möjlighet att ingå i framtida moderatledda regeringar.

Partiet har även möjlighet att öka – allt annat lika – sin chans till ett bra valresultat i ett läge där nästan dubbelt så många svenskar säger ja till Nato jämfört med de som säger nej enligt Demoskops senaste mätning som kom idag.

Foto: SD resp. Natoemblem

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen