Sverigedemokraterna svänger – Öppnar för Natomedlemskap

2022 03 06

– Det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu.

Det säger Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson till Ekot.

Mycket stor betydelse

Beskedet att Sverigedemokraterna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina nu öppnar för att ändra ståndpunkt i Natofrågan kan få mycket stor betydelse för svenskt medlemskap eftersom det skulle innebära att en majoritet av partierna är för.

I ett helt annat ljus

– Är det så att indikationerna stämmer om att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt Natomedlemskap, så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson (SD) till SR.

Förändrade röstsiffror

Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger redan ja till Natomedlemskap och skulle Sverigedemokraterna också landa i ett ja så förändras röstsiffrorna i Sveriges riksdag totalt.

Skulle ge Ja-sidan majoritet

🟢 I nuläget har de fyra JA-partierna Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans 143 mandat.

🔴 De fyra NEJ-partierna Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har 206 mandat.

Men om Sverigedemokraterna går över till JA-sidan så kommer JA-sidan upp i hela 205 röster vilket är långt mer än de 175 som krävs för majoritet.

Rysslands brutala anfallskrig

Sverigedemokraterna ligger redan i dag - jämfört med V, MP och S - ett steg närmare de fyra borgerliga partierna i och med att SD är positivt till en så kallad Natooption vilket är ett snabbspår till Nato i ett läge där omvärldssituationen så kräver och Sverige så vill.

Men Rysslands brutala och hårt kritiserade anfallskrig mot Ukraina gör att partiet nu öppnar för att säga ja till Natomedlemskap.

Måste höja blicken

– Det går inte att utesluta någonting i det extrema säkerhetspolitiska läget som råder. Då måste man höja blicken och perspektiven från antaganden och analyser som man gjort i ett helt annat skede, innan den 24 februari, framhåller Aron Emilsson (SD).

Analyserar läget

– Vi analyserar läget nu, timme för timme mer eller mindre, tittar på Natofrågan, tittar på andra säkerhetspolitiska samarbeten och vad vi kan göra. Och det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu, säger SD:s utrikespolitiska talesperson.

– Vi lever i ett nytt läge, en ny verklighet, säger han till SR.

ANALYS

Ett skifte för SD från NEJ-sidan till JA-sidan i Natofrågan skulle innebära flera fördelar för partiet såväl inför valet som inrikespolitiskt-strategiskt.

◾Partiet närmar sig M, KD och L på det område där Ulf Kristersson (M) är mest kritisk till SD, nämligen utrikes- och säkerhetspolitiken. Det skulle underlätta SD:s samarbete med M, KD och L både inför valet 2022 och efter valet.

◾Partiet skulle på ett effektivt sätt motverka alla tidigare anklagelser om att vara alltför Putinvänliga.

◾Partiet skulle öka sin möjlighet att ingå i framtida moderatledda regeringar.

◾Partiet har även möjlighet att öka – allt annat lika – sin chans till ett bra valresultat i ett läge där nästan dubbelt så många svenskar säger ja till Nato jämfört med de som säger nej enligt Demoskops senaste mätning som kom idag.

Foto: SD resp. Natoemblem

Text: Redaktionen


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


16 nov 26

3 000 kronor på väg till många hushåll

2026 11 17

Elpriserna sticker i väg ordentligt under veckan.

I södra Sverige kan priserna nå över 300 öre per kilowattimme, enligt energiföretaget Fjordkrafts senaste marknadsrapport.

Noteringen är omkring 200 procent högre än den högsta prognostiserade prisnivån för de norra elområdena SE1 och SE2, där elpriset väntas nå en topp på cirka 100 öre per kilowattimme.

Prisuppgången har flera orsaker.

– Vi har flera faktorer som samverkar just nu. Vindkraften väntas ligga klart under det normala samtidigt som kärnkraftsproduktionen har minskat. Det bidrar till att hålla uppe priserna, med särskilt tydliga pristoppar i södra Sverige, säger Hans Johansson, kraftförvaltare och energiexpert på Fjordkraft Företag.

Smällen: 11 000 kronor

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

3 000 kronor på väg

Hushållen kommer att kompenseras för den dyra fakturan. Regeringens högkostnadsskydd aktiveras om snittpriset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Enligt Hemberg kan därför många hushåll förvänta sig flera tusen kronor i stöd.

– En fördel är elpristaket, som gör att staten tar hand om all el över 150 öre. Det kan ge ett elstöd på 3 000 kronor för en vanlig villa i Skåne och Småland, uppger energiekonomen.

Läs också: Många pensionärer missar viktigt bidrag

LISTA: Veckans förväntade elpriser

- SE1 – 21–100 öre/kWh

- SE2 – 21–100 öre/kWh

- SE3 – 120–271 öre/kWh

- SE4 – 191–305 öre/kWh

Källa: Fjordkraft

Andra läser: EU ger Ukraina rekordbesked

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen