Sverigedemokraterna svänger – Öppnar för Natomedlemskap

2022 03 06

– Det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu.

Det säger Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson till Ekot.

Mycket stor betydelse

Beskedet att Sverigedemokraterna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina nu öppnar för att ändra ståndpunkt i Natofrågan kan få mycket stor betydelse för svenskt medlemskap eftersom det skulle innebära att en majoritet av partierna är för.

I ett helt annat ljus

– Är det så att indikationerna stämmer om att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt Natomedlemskap, så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson (SD) till SR.

Förändrade röstsiffror

Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger redan ja till Natomedlemskap och skulle Sverigedemokraterna också landa i ett ja så förändras röstsiffrorna i Sveriges riksdag totalt.

Skulle ge Ja-sidan majoritet

I nuläget har de fyra JA-partierna Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans 143 mandat.

De fyra NEJ-partierna Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har 206 mandat.

Men om Sverigedemokraterna går över till JA-sidan så kommer JA-sidan upp i hela 205 röster vilket är långt mer än de 175 som krävs för majoritet.

Rysslands brutala anfallskrig

Sverigedemokraterna ligger redan i dag - jämfört med V, MP och S - ett steg närmare de fyra borgerliga partierna i och med att SD är positivt till en så kallad Natooption vilket är ett snabbspår till Nato i ett läge där omvärldssituationen så kräver och Sverige så vill.

Men Rysslands brutala och hårt kritiserade anfallskrig mot Ukraina gör att partiet nu öppnar för att säga ja till Natomedlemskap.

Måste höja blicken

– Det går inte att utesluta någonting i det extrema säkerhetspolitiska läget som råder. Då måste man höja blicken och perspektiven från antaganden och analyser som man gjort i ett helt annat skede, innan den 24 februari, framhåller Aron Emilsson (SD).

Analyserar läget

– Vi analyserar läget nu, timme för timme mer eller mindre, tittar på Natofrågan, tittar på andra säkerhetspolitiska samarbeten och vad vi kan göra. Och det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu, säger SD:s utrikespolitiska talesperson.

– Vi lever i ett nytt läge, en ny verklighet, säger han till SR.

ANALYS

Ett skifte för SD från NEJ-sidan till JA-sidan i Natofrågan skulle innebära flera fördelar för partiet såväl inför valet som inrikespolitiskt-strategiskt.

Partiet närmar sig M, KD och L på det område där Ulf Kristersson (M) är mest kritisk till SD, nämligen utrikes- och säkerhetspolitiken. Det skulle underlätta SD:s samarbete med M, KD och L både inför valet 2022 och efter valet.

Partiet skulle på ett effektivt sätt motverka alla tidigare anklagelser om att vara alltför Putinvänliga.

Partiet skulle öka sin möjlighet att ingå i framtida moderatledda regeringar.

Partiet har även möjlighet att öka – allt annat lika – sin chans till ett bra valresultat i ett läge där nästan dubbelt så många svenskar säger ja till Nato jämfört med de som säger nej enligt Demoskops senaste mätning som kom idag.

Foto: SD resp. Natoemblem

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen