JUST NU: Sverigedemokraterna svänger om Natomedlemskap

2022 04 09

SD-ledaren Jimmie Åkesson ger nu ett viktigt besked om svenskt Natomedlemskap.

Frågan om Nato har seglat upp som en raket på Sveriges politiska dagordning och är nu hetast av alla sakfrågor.

Krig och massmord

Bakgrunden är att tyrannen och envåldshärskaren i Moskva; Rysslands diktator Vladimir Putin inlett ett brutalt anfallskrig mot Ukraina som bland annat karaktäriseras av massmord på civilbefolkningen.

SD kan skapa majoritet

Om Sverigedemokraterna svänger från nej till ja avseende Natomedlemskap så finns det majoritet i Sveriges riksdag eftersom Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centern redan säger ja.

Samtidigt pekar en hel del på att Finland är på väg att säga ja till Natomedlemskap och beskedet kan komma redan inom några dagar eller veckor.

Nytt SD-besked

Och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kommer idag med ett helt nytt besked – han vill att Sverige går med i Nato om Finland söker medlemskap.

– Det som har förändrats nu är att Finland väldigt tydligt går mot ett Natomedlemskap. Det, och att Ukraina som inte är med i Nato står helt ensamt, har gjort att jag har svängt, säger Jimmie Åkesson till SvD.

Saknas bara 5 röster

Av Finlands 200 riksdagsledamöter har 96 i nuläget bestämt sig för att säga ja till Nato mot bara 14 som säger nej. Av de 90 ledamöter som ännu inte har lämnat besked räcker det med andra ord om blott 5 säger ja så är jasidan uppe i majoritet.

Med andra ord talar mycket för att Finland kommer att gå med i Nato.

Då svänger SD

I ett sådant läge kommer Jimmie Åkesson kampanja för att hans parti säger ja till att Sverige går med i Nato. Och det kan komma att gå väldigt snabbt.

Finland kan enligt uppgift komma att gå med redan i juni.

SD:s partistyrelse

– Då måste vi också inleda den processen så snabbt som möjligt oaktat allt annat, säger Jimmie Åkesson (SD) till SvD och framhåller att frågan ännu inte hanterats i SD:s partistyrelse.

Han betonar även att Ryssland står för ett väldigt påtagligt hot och han understryker att han länge sett ett hot från Vladimir Putin.

ANALYS

Allt pekar på att Finland kommer att ansöka om Natomedlemskap och i det läget lär Sverigedemokraterna svänga närmast omgående.

Två faktorer som väger klart för att SD kommer att säga ja till Nato i det läget är följande:

-Svenska folket, som redan säger ja till Nato enligt mätningarna, kommer enligt en ny Sifomätning att säga mycket kraftigt ja om Finland går med.

-Moderaterna och Kristdemokraterna säger tydligt ja till Nato. Om Finland dessutom ansöker om Natomedlemskap och Sverigedemokraterna står kvar vid ett nej – sannolikt tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet – så uppstår det en svår klyfta mellan SD och samarbetspartierna M och KD.

Den klyftan skulle skada SD:s möjligheter i framtida regeringsunderlagssatsningar.

Största sedan EU-inträdet

Min prognos är att Finland kommer att säga ja till Nato och att SD – och även S – därefter svänger till ja.

Ett svenskt inträde i Nato blir den största internationella politiska händelsen för svensk politisk inriktning sedan EU-medlemskapet 1995.

Det var 27 år sedan.

Med tanke på att Putins fokus är att Nato inte ska utökas så har hans senaste agerande lett till den exakta motsatsen. Det är inte det enda som slagit slint för den herren.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen