JUST NU: Sveriges befolkning förväntas öka stort

2022 05 24

Sverige kan få störst befolkningsökning i EU till år 2100.

Det visar en ny undersökning från Eurostat.

Till år 2100 beräknas Sveriges invånarantal öka från drygt 10,5 miljoner till 13,7 miljoner.

Det skulle innebära att Sverige blir det sjunde befolkningstätaste landet i EU. I dag är Sverige det elfte befolkningsrikaste landet i unionen.

Sticker ut

Sverige sticker ut i undersökningen. I genomsnitt beräknas befolkningsmängden i EU minska med 7 procent de kommande 80 åren.

Trots det förväntas Sveriges befolkning öka med 30 procent enligt undersökningen.

– Projektionerna görs utifrån ett antal antaganden om fertilitet, dödlighet, förväntad livslängd och in- och utvandring i länderna, rapporterar Europaportalen.

Främsta anledningen

Den främsta faktorn bakom Sveriges troliga ökning är den förväntade invandringen under de kommande 80 åren. Om in- och utvandringen skulle avstanna helt och hållet skulle det få motsatt effekt. 

Utan migration skulle Sveriges befolkningsmängd krympa till 8,6 miljoner år 2100, enligt Eurostats siffror.

Även andra EU-länder skulle påverkas.

– Länder som Italien, Malta och Spanien skulle då i princip halvera sin befolkningsmängd jämfört med i dag, enligt kalkylen, rapporterar Europaportalen.

Den totala förväntade befolkningsmängden i EU 2100 skulle sjunka från 416 miljoner till 291 miljoner om migrationen avstannade helt och hållet. 

Förväntas halvera sin befolkning

Sveriges befolkningsmängd förväntas öka i en rask takt, men andra länder sticker ut i motsatt riktning. Baltländerna Litauen och Lettland riskerar att halvera sin befolkning till 2100.

Andra länders invånarantal skulle öka om migrationen inom EU avstannade, enligt Eurostats undersökning. Till exempel skulle Rumäniens och Litauens förväntade invånarantal öka i ett sådant scenario. 

Hela listan – invånare i EU 2100

EU

416,1 miljoner (med migration)

291 miljoner (utan migration)

Tyskland

83,2 miljoner (med migration)

50,9 miljoner (utan migration)

Frankrike

69,7 miljoner (med migration)

60,4 miljoner (utan migration)

Italien

51,4 miljoner (med migration)

30,1 miljoner (utan migration)

Spanien

45,8 miljoner (med migration)

24,6 miljoner (utan migration)

Polen

27,7 miljoner (med migration)

21,7 miljoner (utan migration)

Nederländerna

18 miljoner (med migration)

12,5 miljoner (utan migration)

Sverige

13,7 miljoner (med migration)

8,6 miljoner (utan migration)

Rumänien

12,8 miljoner (med migration)

13,2 miljoner (utan migration)

Belgien

11,9 miljoner (med migration)

8,3 miljoner (utan migration)

Tjeckien

10,2 miljoner (med migration)

7,8 miljoner (utan migration)

Österrike

9,2 miljoner (med migration)

5,4 miljoner (utan migration)

Ungern

8,7 miljoner (med migration)

6,3 miljoner (utan migration)

Grekland

8,1 miljoner (med migration)

5,7 miljoner (utan migration)

Portugal

8 miljoner (med migration)

5,8 miljoner (utan migration)

Irland

6,6 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Danmark

6,2 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Bulgarien

4,7 miljoner (med migration)

4,2 miljoner (utan migration)

Finland

4,7 miljoner (med migration)

3,2 miljoner (utan migration)

Slovakien

4,3 miljoner (med migration)

3,6 miljoner (utan migration)

Kroatien

2,8 miljoner (med migration)

2,3 miljoner (utan migration)

Slovenien

1,9 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Litauen

1,7 miljoner (med migration)

1,9 miljoner (utan migration)

Estland

1,1 miljoner (med migration)

896,1 tusen (utan migration)

Cypern

1,1 miljoner (med migration)

590 tusen (utan migration)

Lettland

1,1 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Luxemburg

781,2 tusen (med migration)

396,2 tusen (utan migration)

Malta

689,4 tusen (med migration)

253,5 tusen (utan migration)

Källa: Eurostats

 

Foto: T. Williams 

Text: Redaktionen


22 jan 2026

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 22

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


Mette Frederiksen läxar upp Mark Rutte

2026 01 22

USA:s president Donald Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte uppger att de enats om ett ramavtal för Grönland.

Exakt vad avtalet innehåller är oklart, men enligt Rutte handlar det bland annat om att Natoallierade ska intensifiera sitt säkerhetsarbete i Arktis.

Trump hävdar i sin tur att USA kommer få exklusiv tillgång till investeringar i Grönlands mineralresurser. Det har även rapporterats att Danmark och USA ska omförhandla försvarsavtalet om Grönland från 1951, vilket kan innebära att USA får kontroll över begränsade landområden på Grönland.

Läxar upp Natochefen

Nu svarar Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Hon vänder sig direkt till Natochefen Mark Rutte.

– Natos generalsekreterare har inte mandat att förhandla på Grönlands vägnar. Han har inte heller mandat att förhandla på Danmarks vägnar, säger hon till TV2.

Frederiksen understryker att Danmarks och Grönlands röda linjer kvarstår. Grönlands framtid kan endast definieras av Grönland, betonar hon.

– Vi har sagt från början att Konungariket Danmark kommer att bestå – även efter detta. Vi har aldrig övergett våra åsikter kring det. Så ingenting har förändrats i den danska positionen eller i den grönländska positionen, säger Mette Frederiksen.

LÄS MER: Busch läxar upp Trump – i amerikansk media

Påverkar Sverige

Det påstådda avtalet om Grönland kommer att påverka Sverige, enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti.

Enligt tidningens uppgifter ska de nordliga Natoländerna, inklusive Sverige, delta i att utveckla ett stärkt robot- och luftförsvar för den arktiska regionen. Det nya avtalet omfattar även rymdkapacitet, i syfte att förhindra att Kina och Ryssland avfyrar robotar från rymden.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA ska störta regering ”innan årsskiftet”

Foto: Nato

Text: Redaktionen