Sveriges främsta dödsorsak

2021 09 01

Motion, rökning, alkohol och kost påverkar risken för den vanligaste dödsorsaken bland svenska folket och ett specifikt livsmedel pekas ur som allra farligast.

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har studerat kopplingarna mellan hur svenska folket lever och den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män vilket är hjärt- och kärlsjukdomar.

Salt allra farligast

Den faktor som ökar risken allra mest är ohälsosam mat och det finns ett livsmedel som är allra farligast konstaterar TT enligt SvD – och det är salt.

Genom att väga samman en rad vetenskapliga studier har man kommit fram till riskerna.

– Vad som sticker ut i rapporten är matvanorna. Det är inte så belyst tidigare att det är den kategori av levnadsvanor som har störst inverkan på hjärthälsan, säger Hjärt-lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung till TT, enligt SvD.

Farliga matvanor

Farliga matvanor kopplas till 46 % av all kranskärlssjukdom för kategorin 25–84 år och är även en faktor för stroke. Och bland alla riskabla matvanor är hög konsumtion av salt det allra farligaste.

– Vi har en hög saltkonsumtion per capita. Vi äter nästan dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Över 95 procent av den svenska befolkningen konsumerar mer salt än WHO:s rekommenderade fem gram per dag, säger Kristina Sparreljung, enligt SvD.

Summering:

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdom

Mat, dryck, motion, rökning och alkohol påverkar

Mest avgörande är maten

Och allra farligast är för hög saltkonsumtion

Orsakerna är halvfabrikat, fabriksgjord mat, och livsmedel med mycket salt som bröd och ost

För låg konsumtion av fullkorn påverkar också negativt

Sverige sämst i Norden

Livsmedelsverket ska nu granska möjligheten att sänka salthalten i fabriksproducerade produkter. Sverige har en sämre reglering än övriga Norden där man också konsumerar mindre salt.

Fullkorn viktigt

En annan faktor som påverkar är om man äter för lite fullkorn.

– Fullkorn har stor betydelse för näringsintaget. Vi skulle behöva äta mer fullkorn i Sverige, det är viktigt, säger Kristina Sparreljung.

Foto: A. Niescioruk

[yop_poll id="552"]

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen