Sveriges främsta dödsorsak

2021 09 01

Motion, rökning, alkohol och kost påverkar risken för den vanligaste dödsorsaken bland svenska folket och ett specifikt livsmedel pekas ur som allra farligast.

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har studerat kopplingarna mellan hur svenska folket lever och den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män vilket är hjärt- och kärlsjukdomar.

Salt allra farligast

Den faktor som ökar risken allra mest är ohälsosam mat och det finns ett livsmedel som är allra farligast konstaterar TT enligt SvD – och det är salt.

Genom att väga samman en rad vetenskapliga studier har man kommit fram till riskerna.

– Vad som sticker ut i rapporten är matvanorna. Det är inte så belyst tidigare att det är den kategori av levnadsvanor som har störst inverkan på hjärthälsan, säger Hjärt-lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung till TT, enligt SvD.

Farliga matvanor

Farliga matvanor kopplas till 46 % av all kranskärlssjukdom för kategorin 25–84 år och är även en faktor för stroke. Och bland alla riskabla matvanor är hög konsumtion av salt det allra farligaste.

– Vi har en hög saltkonsumtion per capita. Vi äter nästan dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Över 95 procent av den svenska befolkningen konsumerar mer salt än WHO:s rekommenderade fem gram per dag, säger Kristina Sparreljung, enligt SvD.

Summering:

🔺 Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdom

🔺 Mat, dryck, motion, rökning och alkohol påverkar

🔺 Mest avgörande är maten

🔺 Och allra farligast är för hög saltkonsumtion

🔺 Orsakerna är halvfabrikat, fabriksgjord mat, och livsmedel med mycket salt som bröd och ost

🔺 För låg konsumtion av fullkorn påverkar också negativt

Sverige sämst i Norden

Livsmedelsverket ska nu granska möjligheten att sänka salthalten i fabriksproducerade produkter. Sverige har en sämre reglering än övriga Norden där man också konsumerar mindre salt.

Fullkorn viktigt

En annan faktor  som påverkar är om man äter för lite fullkorn.

– Fullkorn har stor betydelse för näringsintaget. Vi skulle behöva äta mer fullkorn i Sverige, det är viktigt, säger Kristina Sparreljung.

Foto: A. Niescioruk

[yop_poll id="552"]

5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen