SVT bantas ner

2023 10 04

SVT tvingas genomföra stora nedskärningar.

Det meddelar public servicebolaget i dag, onsdag.

SVT:s har sedan tidigare annonserat ett sparpaket på 100 miljoner kronor.

Nu står det klart att sparpaketet utökas.

Ökar med 100 procent

I ett uttalande uppger SVT att sparpaketet blir dubbelt så stort.

Det utökas från 100 till 200 miljoner kronor.

Mellan 70 och 80 tjänster försvinner.

– Totalt när vi tittar betyder det att 70 – 80 tjänster försvinner, störst blir besparingarna i Stockholm. En del kommer att göra på produktion och teknik. En tredjedel av besparingarna görs på språk och tillgänglighet.

– Vi har försökt skona nyheter och program. Det kommer vi inte klara nu. Det blir besparing på redaktioner, på redaktionell personal. Vi kommer inte klara det här utan uppsägningar.

Det säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

”Alla mediehus är pressade”

Det dystra beskedet meddelades av Hanna Stjärne under ett möte med hela SVT under tisdagen, framhåller tv-kanalen.  

SVT:s vd uppger att beslutet har fattats ”i spåren av ett ökat kostnadstryck för SVT på sammanlagt 400 miljoner kronor”.

Public servicebolaget har redan sparat in 200 miljoner kronor genom att dra ner på sina lokaler runt om i landet.

SVT har även krympt ledningsenheterna med 10 procent.

Det är ett tufft ekonomiskt läge i Sverige, med nedskärningar överallt i vår bransch. Alla mediehus är pressade av stora kostnadsökningar, och det gäller naturligtvis även SVT, kommenterar Hanna Stjärne.

Stora nedskärningar inom mediebranschen

Tidigare har det även rapporterats att TV4 och Viaplay som bland annat inkluderar TV3 ska skära ner rejält.

TV4 ska kapa 100 tjänster.

Dessutom pausas populära program som Lets Dance, Talang, Wild Kids och Biggest Loser.

Även Karl Fredrik på Österlen ryker.

Viaplay har drabbats av stor kris och var fjärde anställd väntas få lämna.

Aktien har rasat med hela 84 procent de senaste 12 månaderna och det spekuleras i att TV-bolaget kan komma att säljas.

Tidningskoncern kapar 100 tjänster

För tidningskoncernen Stampen är läget även dystert.

I september meddelade Stampen att 100 tjänster ska försvinna. Anledningen är  att annonsmarknaden sjunker rejält.

– Det har fullständigt rasat under senaste kvartalet. De siffror som vi ser just nu har vi inte sett på många år, sa Stampens vd Johan Hansson till GP.

Följande tidningar ingår i Stampen:

Göteborgs-Posten

Kungsbacka-Posten

Bohusläningen

Hallands Nyheter

Kungälvs-Posten

Strömstads Tidning

TTELA

Alingsåskuriren

Alingsås Tidning

Hallandsposten

Härryda-Posten

Lerums Tidning

Mark-Posten

Melleruds Nyheter

Mölndals-Posten

Nya Varbergsposten

Partille Tidning

St-tidningen

Kraftig negativ tillväxt

De så kallade medieinvesteringarna backar kraftigt.

– Under augusti uppvisade investeringarna en negativ tillväxt om 22,7 procent.

Det uppger Sveriges Mediebyråer.

– Noteringen är den lägsta för månaden sedan 2013.

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen