SVT bantas ner

SVT bantas ner

2023 10 04

SVT tvingas genomföra stora nedskärningar.

Det meddelar public servicebolaget i dag, onsdag.

SVT:s har sedan tidigare annonserat ett sparpaket på 100 miljoner kronor.

Nu står det klart att sparpaketet utökas.

Ökar med 100 procent

I ett uttalande uppger SVT att sparpaketet blir dubbelt så stort.

Det utökas från 100 till 200 miljoner kronor.

Mellan 70 och 80 tjänster försvinner.

– Totalt när vi tittar betyder det att 70 – 80 tjänster försvinner, störst blir besparingarna i Stockholm. En del kommer att göra på produktion och teknik. En tredjedel av besparingarna görs på språk och tillgänglighet.

– Vi har försökt skona nyheter och program. Det kommer vi inte klara nu. Det blir besparing på redaktioner, på redaktionell personal. Vi kommer inte klara det här utan uppsägningar.

Det säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

”Alla mediehus är pressade”

Det dystra beskedet meddelades av Hanna Stjärne under ett möte med hela SVT under tisdagen, framhåller tv-kanalen.

SVT:s vd uppger att beslutet har fattats ”i spåren av ett ökat kostnadstryck för SVT på sammanlagt 400 miljoner kronor”.

Public servicebolaget har redan sparat in 200 miljoner kronor genom att dra ner på sina lokaler runt om i landet.

SVT har även krympt ledningsenheterna med 10 procent.

– Det är ett tufft ekonomiskt läge i Sverige, med nedskärningar överallt i vår bransch. Alla mediehus är pressade av stora kostnadsökningar, och det gäller naturligtvis även SVT, kommenterar Hanna Stjärne.

Stora nedskärningar inom mediebranschen

Tidigare har det även rapporterats att TV4 och Viaplay som bland annat inkluderar TV3 ska skära ner rejält.

TV4 ska kapa 100 tjänster.

Dessutom pausas populära program som Lets Dance, Talang, Wild Kids och Biggest Loser.

Även Karl Fredrik på Österlen ryker.

Viaplay har drabbats av stor kris och var fjärde anställd väntas få lämna.

Aktien har rasat med hela 84 procent de senaste 12 månaderna och det spekuleras i att TV-bolaget kan komma att säljas.

Tidningskoncern kapar 100 tjänster

För tidningskoncernen Stampen är läget även dystert.

I september meddelade Stampen att 100 tjänster ska försvinna. Anledningen är att annonsmarknaden sjunker rejält.

– Det har fullständigt rasat under senaste kvartalet. De siffror som vi ser just nu har vi inte sett på många år, sa Stampens vd Johan Hansson till GP.

Följande tidningar ingår i Stampen:

Göteborgs-Posten

Kungsbacka-Posten

Bohusläningen

Hallands Nyheter

Kungälvs-Posten

Strömstads Tidning

TTELA

Alingsåskuriren

Alingsås Tidning

Hallandsposten

Härryda-Posten

Lerums Tidning

Mark-Posten

Melleruds Nyheter

Mölndals-Posten

Nya Varbergsposten

Partille Tidning

St-tidningen

Kraftig negativ tillväxt

De så kallade medieinvesteringarna backar kraftigt.

– Under augusti uppvisade investeringarna en negativ tillväxt om 22,7 procent.

Det uppger Sveriges Mediebyråer.

– Noteringen är den lägsta för månaden sedan 2013.

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen