SVT bantas ner

2023 10 04

SVT tvingas genomföra stora nedskärningar.

Det meddelar public servicebolaget i dag, onsdag.

SVT:s har sedan tidigare annonserat ett sparpaket på 100 miljoner kronor.

Nu står det klart att sparpaketet utökas.

Ökar med 100 procent

I ett uttalande uppger SVT att sparpaketet blir dubbelt så stort.

Det utökas från 100 till 200 miljoner kronor.

Mellan 70 och 80 tjänster försvinner.

– Totalt när vi tittar betyder det att 70 – 80 tjänster försvinner, störst blir besparingarna i Stockholm. En del kommer att göra på produktion och teknik. En tredjedel av besparingarna görs på språk och tillgänglighet.

– Vi har försökt skona nyheter och program. Det kommer vi inte klara nu. Det blir besparing på redaktioner, på redaktionell personal. Vi kommer inte klara det här utan uppsägningar.

Det säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

”Alla mediehus är pressade”

Det dystra beskedet meddelades av Hanna Stjärne under ett möte med hela SVT under tisdagen, framhåller tv-kanalen.

SVT:s vd uppger att beslutet har fattats ”i spåren av ett ökat kostnadstryck för SVT på sammanlagt 400 miljoner kronor”.

Public servicebolaget har redan sparat in 200 miljoner kronor genom att dra ner på sina lokaler runt om i landet.

SVT har även krympt ledningsenheterna med 10 procent.

– Det är ett tufft ekonomiskt läge i Sverige, med nedskärningar överallt i vår bransch. Alla mediehus är pressade av stora kostnadsökningar, och det gäller naturligtvis även SVT, kommenterar Hanna Stjärne.

Stora nedskärningar inom mediebranschen

Tidigare har det även rapporterats att TV4 och Viaplay som bland annat inkluderar TV3 ska skära ner rejält.

TV4 ska kapa 100 tjänster.

Dessutom pausas populära program som Lets Dance, Talang, Wild Kids och Biggest Loser.

Även Karl Fredrik på Österlen ryker.

Viaplay har drabbats av stor kris och var fjärde anställd väntas få lämna.

Aktien har rasat med hela 84 procent de senaste 12 månaderna och det spekuleras i att TV-bolaget kan komma att säljas.

Tidningskoncern kapar 100 tjänster

För tidningskoncernen Stampen är läget även dystert.

I september meddelade Stampen att 100 tjänster ska försvinna. Anledningen är att annonsmarknaden sjunker rejält.

– Det har fullständigt rasat under senaste kvartalet. De siffror som vi ser just nu har vi inte sett på många år, sa Stampens vd Johan Hansson till GP.

Följande tidningar ingår i Stampen:

Göteborgs-Posten

Kungsbacka-Posten

Bohusläningen

Hallands Nyheter

Kungälvs-Posten

Strömstads Tidning

TTELA

Alingsåskuriren

Alingsås Tidning

Hallandsposten

Härryda-Posten

Lerums Tidning

Mark-Posten

Melleruds Nyheter

Mölndals-Posten

Nya Varbergsposten

Partille Tidning

St-tidningen

Kraftig negativ tillväxt

De så kallade medieinvesteringarna backar kraftigt.

– Under augusti uppvisade investeringarna en negativ tillväxt om 22,7 procent.

Det uppger Sveriges Mediebyråer.

– Noteringen är den lägsta för månaden sedan 2013.

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen