SVT bantas ner

2023 10 04

SVT tvingas genomföra stora nedskärningar.

Det meddelar public servicebolaget i dag, onsdag.

SVT:s har sedan tidigare annonserat ett sparpaket på 100 miljoner kronor.

Nu står det klart att sparpaketet utökas.

Ökar med 100 procent

I ett uttalande uppger SVT att sparpaketet blir dubbelt så stort.

Det utökas från 100 till 200 miljoner kronor.

Mellan 70 och 80 tjänster försvinner.

– Totalt när vi tittar betyder det att 70 – 80 tjänster försvinner, störst blir besparingarna i Stockholm. En del kommer att göra på produktion och teknik. En tredjedel av besparingarna görs på språk och tillgänglighet.

– Vi har försökt skona nyheter och program. Det kommer vi inte klara nu. Det blir besparing på redaktioner, på redaktionell personal. Vi kommer inte klara det här utan uppsägningar.

Det säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

”Alla mediehus är pressade”

Det dystra beskedet meddelades av Hanna Stjärne under ett möte med hela SVT under tisdagen, framhåller tv-kanalen.  

SVT:s vd uppger att beslutet har fattats ”i spåren av ett ökat kostnadstryck för SVT på sammanlagt 400 miljoner kronor”.

Public servicebolaget har redan sparat in 200 miljoner kronor genom att dra ner på sina lokaler runt om i landet.

SVT har även krympt ledningsenheterna med 10 procent.

Det är ett tufft ekonomiskt läge i Sverige, med nedskärningar överallt i vår bransch. Alla mediehus är pressade av stora kostnadsökningar, och det gäller naturligtvis även SVT, kommenterar Hanna Stjärne.

Stora nedskärningar inom mediebranschen

Tidigare har det även rapporterats att TV4 och Viaplay som bland annat inkluderar TV3 ska skära ner rejält.

TV4 ska kapa 100 tjänster.

Dessutom pausas populära program som Lets Dance, Talang, Wild Kids och Biggest Loser.

Även Karl Fredrik på Österlen ryker.

Viaplay har drabbats av stor kris och var fjärde anställd väntas få lämna.

Aktien har rasat med hela 84 procent de senaste 12 månaderna och det spekuleras i att TV-bolaget kan komma att säljas.

Tidningskoncern kapar 100 tjänster

För tidningskoncernen Stampen är läget även dystert.

I september meddelade Stampen att 100 tjänster ska försvinna. Anledningen är  att annonsmarknaden sjunker rejält.

– Det har fullständigt rasat under senaste kvartalet. De siffror som vi ser just nu har vi inte sett på många år, sa Stampens vd Johan Hansson till GP.

Följande tidningar ingår i Stampen:

Göteborgs-Posten

Kungsbacka-Posten

Bohusläningen

Hallands Nyheter

Kungälvs-Posten

Strömstads Tidning

TTELA

Alingsåskuriren

Alingsås Tidning

Hallandsposten

Härryda-Posten

Lerums Tidning

Mark-Posten

Melleruds Nyheter

Mölndals-Posten

Nya Varbergsposten

Partille Tidning

St-tidningen

Kraftig negativ tillväxt

De så kallade medieinvesteringarna backar kraftigt.

– Under augusti uppvisade investeringarna en negativ tillväxt om 22,7 procent.

Det uppger Sveriges Mediebyråer.

– Noteringen är den lägsta för månaden sedan 2013.

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen