SVT och polisen i öppet bråk

2023 10 05

Det rapporterar SR Ekot på torsdagsmorgonen.

Bakgrunden till konflikten är en insändare som Charlotta Friborg och Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT Nyheter respektive SVT:s samhällsprogram, skrev i DN.

I artikeln med rubriken ”SVT efterlyser härmed rikspolischef Anders Thornberg” hävdar Friborg och Kucera att Thornberg vägrar att ställa upp på intervjuer i ett läge där den eskalerande våldsvågen i Sverige tycks bortom kontroll.

– Det är helt orimligt. I det här läget har svenskarna rätt att få veta vad som händer. Hur polisen, politiker och myndigheter agerar för att få bukt med våldet och för att skydda invånarna.

– Varför just Polismyndighetens högste chef ska ställa sig vid sidan av det systemet är gåtfullt. Eller snarare helt oacceptabelt, framhåller SVT-cheferna i artikeln.

Polisen svarar

Nu svarar polisen på SVT:s kritik.

Christer Jansson, presschef hos polisen, anser att kritiken är orättvis och obefogad. 

– Rikspolischefen lägger mycket tid och engagemang för att vara tillgänglig för media. Han har fullt fokus på sitt uppdrag och jag vet att hans dagar och helger är fullbokade, säger han till Ekot och tillägger:

– Med tanke på den situationen som vi är i just nu så är det extremt mycket möten. Det finns ett enormt behov och en enorm efterfrågan på honom. Vi tvingas att prioritera. Han kan inte vara med i alla program.

Kommer lämna posten

Anders Thornberg vill lämna rollen som rikspolischef efter att hans förordnande går ut i början av nästa år.

Det rapporterade SVT under gårdagskvällen.

Enligt tv-kanalens uppgifter har regeringen dock svårt att hitta en efterträdare.

Ett möjligt scenario är därför att Thornberg kan få sitt uppdrag förlängt i några månader innan en efterträdare är på plats.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är fåordig om situationen.

– Alla sådana frågor sköts i en helt separat ordning. Jag har förtroende för rikspolischefen. Nu måste vi se till att genomföra förändringarna som är på gång för att komma åt den grova kriminaliteten – inte syssla med namn och organisationsfrågor, sa han till SVT i går, onsdag.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen