SVT och polisen i öppet bråk

2023 10 05

Ett storbråk mellan SVT och polisen har blossat upp.

Det rapporterar SR Ekot på torsdagsmorgonen.

Bakgrunden till konflikten är en insändare som Charlotta Friborg och Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT Nyheter respektive SVT:s samhällsprogram, skrev i DN.

I artikeln med rubriken ”SVT efterlyser härmed rikspolischef Anders Thornberg” hävdar Friborg och Kucera att Thornberg vägrar att ställa upp på intervjuer i ett läge där den eskalerande våldsvågen i Sverige tycks bortom kontroll.

– Det är helt orimligt. I det här läget har svenskarna rätt att få veta vad som händer. Hur polisen, politiker och myndigheter agerar för att få bukt med våldet och för att skydda invånarna.

– Varför just Polismyndighetens högste chef ska ställa sig vid sidan av det systemet är gåtfullt. Eller snarare helt oacceptabelt, framhåller SVT-cheferna i artikeln.

Polisen svarar

Nu svarar polisen på SVT:s kritik.

Christer Jansson, presschef hos polisen, anser att kritiken är orättvis och obefogad.

– Rikspolischefen lägger mycket tid och engagemang för att vara tillgänglig för media. Han har fullt fokus på sitt uppdrag och jag vet att hans dagar och helger är fullbokade, säger han till Ekot och tillägger:

– Med tanke på den situationen som vi är i just nu så är det extremt mycket möten. Det finns ett enormt behov och en enorm efterfrågan på honom. Vi tvingas att prioritera. Han kan inte vara med i alla program.

Kommer lämna posten

Anders Thornberg vill lämna rollen som rikspolischef efter att hans förordnande går ut i början av nästa år.

Det rapporterade SVT under gårdagskvällen.

Enligt tv-kanalens uppgifter har regeringen dock svårt att hitta en efterträdare.

Ett möjligt scenario är därför att Thornberg kan få sitt uppdrag förlängt i några månader innan en efterträdare är på plats.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är fåordig om situationen.

– Alla sådana frågor sköts i en helt separat ordning. Jag har förtroende för rikspolischefen. Nu måste vi se till att genomföra förändringarna som är på gång för att komma åt den grova kriminaliteten – inte syssla med namn och organisationsfrågor, sa han till SVT i går, onsdag.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)