SVT och polisen i öppet bråk

2023 10 05

Ett storbråk mellan SVT och polisen har blossat upp.

Det rapporterar SR Ekot på torsdagsmorgonen.

Bakgrunden till konflikten är en insändare som Charlotta Friborg och Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT Nyheter respektive SVT:s samhällsprogram, skrev i DN.

I artikeln med rubriken ”SVT efterlyser härmed rikspolischef Anders Thornberg” hävdar Friborg och Kucera att Thornberg vägrar att ställa upp på intervjuer i ett läge där den eskalerande våldsvågen i Sverige tycks bortom kontroll.

– Det är helt orimligt. I det här läget har svenskarna rätt att få veta vad som händer. Hur polisen, politiker och myndigheter agerar för att få bukt med våldet och för att skydda invånarna.

– Varför just Polismyndighetens högste chef ska ställa sig vid sidan av det systemet är gåtfullt. Eller snarare helt oacceptabelt, framhåller SVT-cheferna i artikeln.

Polisen svarar

Nu svarar polisen på SVT:s kritik.

Christer Jansson, presschef hos polisen, anser att kritiken är orättvis och obefogad.

– Rikspolischefen lägger mycket tid och engagemang för att vara tillgänglig för media. Han har fullt fokus på sitt uppdrag och jag vet att hans dagar och helger är fullbokade, säger han till Ekot och tillägger:

– Med tanke på den situationen som vi är i just nu så är det extremt mycket möten. Det finns ett enormt behov och en enorm efterfrågan på honom. Vi tvingas att prioritera. Han kan inte vara med i alla program.

Kommer lämna posten

Anders Thornberg vill lämna rollen som rikspolischef efter att hans förordnande går ut i början av nästa år.

Det rapporterade SVT under gårdagskvällen.

Enligt tv-kanalens uppgifter har regeringen dock svårt att hitta en efterträdare.

Ett möjligt scenario är därför att Thornberg kan få sitt uppdrag förlängt i några månader innan en efterträdare är på plats.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är fåordig om situationen.

– Alla sådana frågor sköts i en helt separat ordning. Jag har förtroende för rikspolischefen. Nu måste vi se till att genomföra förändringarna som är på gång för att komma åt den grova kriminaliteten – inte syssla med namn och organisationsfrågor, sa han till SVT i går, onsdag.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen