SVT och polisen i öppet bråk

2023 10 05

Ett storbråk mellan SVT och polisen har blossat upp.

Det rapporterar SR Ekot på torsdagsmorgonen.

Bakgrunden till konflikten är en insändare som Charlotta Friborg och Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT Nyheter respektive SVT:s samhällsprogram, skrev i DN.

I artikeln med rubriken ”SVT efterlyser härmed rikspolischef Anders Thornberg” hävdar Friborg och Kucera att Thornberg vägrar att ställa upp på intervjuer i ett läge där den eskalerande våldsvågen i Sverige tycks bortom kontroll.

– Det är helt orimligt. I det här läget har svenskarna rätt att få veta vad som händer. Hur polisen, politiker och myndigheter agerar för att få bukt med våldet och för att skydda invånarna.

– Varför just Polismyndighetens högste chef ska ställa sig vid sidan av det systemet är gåtfullt. Eller snarare helt oacceptabelt, framhåller SVT-cheferna i artikeln.

Polisen svarar

Nu svarar polisen på SVT:s kritik.

Christer Jansson, presschef hos polisen, anser att kritiken är orättvis och obefogad. 

– Rikspolischefen lägger mycket tid och engagemang för att vara tillgänglig för media. Han har fullt fokus på sitt uppdrag och jag vet att hans dagar och helger är fullbokade, säger han till Ekot och tillägger:

– Med tanke på den situationen som vi är i just nu så är det extremt mycket möten. Det finns ett enormt behov och en enorm efterfrågan på honom. Vi tvingas att prioritera. Han kan inte vara med i alla program.

Kommer lämna posten

Anders Thornberg vill lämna rollen som rikspolischef efter att hans förordnande går ut i början av nästa år.

Det rapporterade SVT under gårdagskvällen.

Enligt tv-kanalens uppgifter har regeringen dock svårt att hitta en efterträdare.

Ett möjligt scenario är därför att Thornberg kan få sitt uppdrag förlängt i några månader innan en efterträdare är på plats.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är fåordig om situationen.

– Alla sådana frågor sköts i en helt separat ordning. Jag har förtroende för rikspolischefen. Nu måste vi se till att genomföra förändringarna som är på gång för att komma åt den grova kriminaliteten – inte syssla med namn och organisationsfrågor, sa han till SVT i går, onsdag.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen