SVT och polisen i öppet bråk

2023 10 05

Det rapporterar SR Ekot på torsdagsmorgonen.

Bakgrunden till konflikten är en insändare som Charlotta Friborg och Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT Nyheter respektive SVT:s samhällsprogram, skrev i DN.

I artikeln med rubriken ”SVT efterlyser härmed rikspolischef Anders Thornberg” hävdar Friborg och Kucera att Thornberg vägrar att ställa upp på intervjuer i ett läge där den eskalerande våldsvågen i Sverige tycks bortom kontroll.

– Det är helt orimligt. I det här läget har svenskarna rätt att få veta vad som händer. Hur polisen, politiker och myndigheter agerar för att få bukt med våldet och för att skydda invånarna.

– Varför just Polismyndighetens högste chef ska ställa sig vid sidan av det systemet är gåtfullt. Eller snarare helt oacceptabelt, framhåller SVT-cheferna i artikeln.

Polisen svarar

Nu svarar polisen på SVT:s kritik.

Christer Jansson, presschef hos polisen, anser att kritiken är orättvis och obefogad. 

– Rikspolischefen lägger mycket tid och engagemang för att vara tillgänglig för media. Han har fullt fokus på sitt uppdrag och jag vet att hans dagar och helger är fullbokade, säger han till Ekot och tillägger:

– Med tanke på den situationen som vi är i just nu så är det extremt mycket möten. Det finns ett enormt behov och en enorm efterfrågan på honom. Vi tvingas att prioritera. Han kan inte vara med i alla program.

Kommer lämna posten

Anders Thornberg vill lämna rollen som rikspolischef efter att hans förordnande går ut i början av nästa år.

Det rapporterade SVT under gårdagskvällen.

Enligt tv-kanalens uppgifter har regeringen dock svårt att hitta en efterträdare.

Ett möjligt scenario är därför att Thornberg kan få sitt uppdrag förlängt i några månader innan en efterträdare är på plats.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är fåordig om situationen.

– Alla sådana frågor sköts i en helt separat ordning. Jag har förtroende för rikspolischefen. Nu måste vi se till att genomföra förändringarna som är på gång för att komma åt den grova kriminaliteten – inte syssla med namn och organisationsfrågor, sa han till SVT i går, onsdag.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen