Swedbank förvarnar barnfamiljer

2023 09 12

Många hushåll kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Så är fallet för en tredjedel av landets hushåll som det senaste halvåret behövt ta från sparkonton för att klara räkningar, bekräftar Swedbank i ett pressutskick på måndagen.

Lika många har en ekonomi som precis går runt – eller till och med minus – varje månad.

Saknar buffert

Andelen är en ökning jämfört med för ett halvår sedan.

Och enligt Swedbank har även antalet hushåll med den rekommenderade sparbufferten på två månadslöner efter skatt minskat från 73 till 68 procent under samma period.

– Svårast är det för ensamstående med barn. Många av dem går minus varje månad och saknar också i större utsträckning en buffert och de försäkringar som krävs för en trygg privatekonomi, säger Swedbanks hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll i samma pressmeddelande.

Beroende av bidragen

Nödvändiga kostnader för ensamma föräldrar med två barn har ökat med över 700 kronor i månaden.

Runt 40 procent av ensamstående med hemmaboende barn är därmed helt beroende av barn- eller studiebidrag varje månad.

– Barnbidrag och underhållsstöd kan vara avgörande för den som lever med små ekonomiska marginaler. Det här är stöd som inte automatiskt justeras upp i takt med inflationen i samhället, vilket gör att dessa grupper hamnar efter när priserna stiger, säger Madelén Falkenhäll.

Varnar för datum: 1 januari 2024

Men det är inte bara ensamstående som har det knapert – flera hushåll måste också ha bostadsbidraget för att hamna på rätt sida marginalen.

I sin rapport lyfter Swedbank även betydelsen av nämnda bidrag, och framför allt det temporära tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer som återinfördes 1 juli och gäller fram till och med 31 december 2023.

Om inget besked kommer från regeringen att det förlängs riskerar det att bli en mycket tung börda att bära från och med nyårsdagen nästa år, enligt banken.

– Många barnfamiljer riskerar att få det ännu svårare om det tas bort, framhåller Swedbank.

Utesluter inte förlängning

Det var i mars som regeringen och Sverigedemokraterna lät meddela att man höjde det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag.

– Räknar man ut det i kronor och ören innebär det att man max kan gå från dagens extra tillägg om 1 325 kronor per månad till att kunna uppgå till 2 100 kronor per månad, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) vid tillfället.

Det står inte klart om tillägget kommer finnas kvar efter årsskiftet.

– Jag utesluter inte att det här kan behöva förlängas. Men där är vi inte nu, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i våras enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank: så mycket pengar måste du spara

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen