Swedbank förvarnar barnfamiljer

2023 09 12

Många hushåll kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Så är fallet för en tredjedel av landets hushåll som det senaste halvåret behövt ta från sparkonton för att klara räkningar, bekräftar Swedbank i ett pressutskick på måndagen.

Lika många har en ekonomi som precis går runt – eller till och med minus – varje månad.

Saknar buffert

Andelen är en ökning jämfört med för ett halvår sedan.

Och enligt Swedbank har även antalet hushåll med den rekommenderade sparbufferten på två månadslöner efter skatt minskat från 73 till 68 procent under samma period.

– Svårast är det för ensamstående med barn. Många av dem går minus varje månad och saknar också i större utsträckning en buffert och de försäkringar som krävs för en trygg privatekonomi, säger Swedbanks hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll i samma pressmeddelande.

Beroende av bidragen

Nödvändiga kostnader för ensamma föräldrar med två barn har ökat med över 700 kronor i månaden.

Runt 40 procent av ensamstående med hemmaboende barn är därmed helt beroende av barn- eller studiebidrag varje månad.

– Barnbidrag och underhållsstöd kan vara avgörande för den som lever med små ekonomiska marginaler. Det här är stöd som inte automatiskt justeras upp i takt med inflationen i samhället, vilket gör att dessa grupper hamnar efter när priserna stiger, säger Madelén Falkenhäll.

Varnar för datum: 1 januari 2024

Men det är inte bara ensamstående som har det knapert – flera hushåll måste också ha bostadsbidraget för att hamna på rätt sida marginalen.

I sin rapport lyfter Swedbank även betydelsen av nämnda bidrag, och framför allt det temporära tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer som återinfördes 1 juli och gäller fram till och med 31 december 2023.

Om inget besked kommer från regeringen att det förlängs riskerar det att bli en mycket tung börda att bära från och med nyårsdagen nästa år, enligt banken.

– Många barnfamiljer riskerar att få det ännu svårare om det tas bort, framhåller Swedbank.

Utesluter inte förlängning

Det var i mars som regeringen och Sverigedemokraterna lät meddela att man höjde det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag.

– Räknar man ut det i kronor och ören innebär det att man max kan gå från dagens extra tillägg om 1 325 kronor per månad till att kunna uppgå till 2 100 kronor per månad, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) vid tillfället.

Det står inte klart om tillägget kommer finnas kvar efter årsskiftet.

– Jag utesluter inte att det här kan behöva förlängas. Men där är vi inte nu, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i våras enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank: så mycket pengar måste du spara

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen