Swedbank skickar ut meddelande till hushållen

2023 10 10

Marknadsräntorna fortsätter att pressas kraftigt – såväl i Sverige som i övriga världen.

Det påverkar inte minst bolåneräntorna, konstaterar Swedbank.

– Den största uppgången ligger bakom oss, men räkna med fortsatt mindre uppgång under hösten, framhåller storbanken i ett nytt meddelande på sin hemsida måndagsmorgonen.

"Strama signaler"

Analysen är en del av senaste Räntebladet.

I utskicket vänder sig Swedbank direkt till sina egna kunder – och i synnerhet sina bolånetagare.

– Vi räknar med fortsatt strama signaler från centralbanker under hösten, vilket bidrar till att långräntor stiger något mer, säger prognoschefen Andreas Wallström från Swedbank.

Tre viktiga tidpunkter

Swedbank pekar i sin kommuniké ut tre specifika tidpunkter som är viktig att ha koll på för bolånetagare.

Den första sker nästa månad när Riksbanken förväntas höja styrräntan ännu en gång.

– Trots sjunkande inflation och ett försämrat konjunkturläge, räknar vi alltjämt med en sista räntehöjning från Riksbanken i november om 0,25 procentenheter., säger Andreas Wallström.

Passerar 5 procent

Den andra avgörande tidpunkten för bolånetagare blir sedan i samband med årsskiftet.

Först då kommer bolåneräntorna ha stigit i linje med övriga marknadsräntor, och vid samma tillfälle förväntar man sig att bolåneräntorna passerar 5 procent.

Enligt Swedbank bedömer man att Riksbankens ränteförändringar kommer att få samma genomslag som tidigare.

Då kommer ljusningen

Det dröjer sedan ett par månader, närmare ett halvår, innan den tredje och avgörande tidpunkten sker för många av landets hushåll.

– Först till sommaren 2024 ser vi en ljusning som innebär att bolåneräntorna väntas börja sjunka, säger Andreas Wallström.

Stora vändpunkten

Tidigare har Swedbank specifikt pekat ut juni nästa år som den stora vändpunkten.

– Både Fed och ECB (Europeiska centralbanken, red. anm) bör vara klara med sina höjningar och inleder istället räntesänkningar under våren 2024, säger Andreas Wallström.

– Vår centralbanksvy är mjukare än vad som är diskonterat på marknaderna, vilket talar för något lägre långräntor senare under prognosperioden.

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen