Swedbank varnar för “tsunami” – inte hänt sedan finanskrisen

2025 05 06

– Osäkerheten kring den globala tillväxten har nått extrema nivåer.

Det skriver Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, i en ny konjunkturrapport.

Han syftar på de “chockvågor” som sköljde över världen efter att USA:s president Donald Trump förra månaden gav besked om det som administrationen kallar för ömsesidiga tullar.

Till följd av vändningarna fram och tillbaka om tullarna, USA:s och Kinas handelskrig samt “den allmänt höga osäkerheten” kommer den globala tillväxten att minska.

Det understryker Mattias Persson.

– USA:s tillväxtutsikter har delvis kollapsat; utsikterna är inte positiva, och värre kan det bli. Kinas tillväxt kommer också att påverkas negativt och kan förbli låg utan mer finanspolitiskt stöd.

Varnar för "tsunami"

Mattias Persson menar att riskerna för den globala finansiella stabiliteten “har ökat till nivåer som inte setts sedan den globala finanskrisen".

– Amerikanska tillgångar brukade vara ankaret för de globala finansmarknaderna. Nu när deras status ifrågasätts kan nya svallvågor byggas upp till en tsunami i de globala finansmarknaderna.

Chefekonomen pekar även på hur den amerikanska dollarn har gått från ett “självklart val i turbulenta och stormiga marknader" till att så inte längre vara fallet.

– De kraftiga störningarna som har observerats på de amerikanska finansmarknaderna under de senaste veckorna är ett tydligt tecken på att man ifrågasätter dollarns status som global reservvaluta. Denna förtroendekris kan potentiellt bli ännu värre, särskilt med tanke på att USA har ett stort budgetunderskott och en hög statsskuld.

LÄS MER: Trump fryser flera miljarder

Visst ljus för Europa

Swedbankchefen ser framför sig att även den europeiska tillväxten kommer att drabbas av ett bakslag. Samtidigt finns det ljuspunkter, framför allt i form av Europas tydliga enighet och ökade investeringar i försvaret.

– Det finns anledning att vara lite mer optimistisk för Europa under de kommande åren. Dock är statsskulderna fortfarande för höga i för många länder, vilket kommer att hämma tillväxten på lång sikt.

Förväntar sig två räntesänkningar

När det gäller den inrikesekonomiska situationen förväntar sig Swedbank att Riksbanken sänker räntan ytterligare två gånger under året.

– Svensk inflation väntas minska något på grund av de införda tullarna samtidigt som den starkare kronan trycker ned inflationen. Riksbanken kommer att fokusera på att stötta den svagare konjunkturen och vi räknar med att styrräntan sjunker till 1,75 procent senare i år, framhåller Swedbank i samma rapport.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen