Swedbank varnar för “tsunami” – inte hänt sedan finanskrisen

2025 05 06

– Osäkerheten kring den globala tillväxten har nått extrema nivåer.

Det skriver Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, i en ny konjunkturrapport.

Han syftar på de “chockvågor” som sköljde över världen efter att USA:s president Donald Trump förra månaden gav besked om det som administrationen kallar för ömsesidiga tullar.

Till följd av vändningarna fram och tillbaka om tullarna, USA:s och Kinas handelskrig samt “den allmänt höga osäkerheten” kommer den globala tillväxten att minska.

Det understryker Mattias Persson.

– USA:s tillväxtutsikter har delvis kollapsat; utsikterna är inte positiva, och värre kan det bli. Kinas tillväxt kommer också att påverkas negativt och kan förbli låg utan mer finanspolitiskt stöd.

Varnar för "tsunami"

Mattias Persson menar att riskerna för den globala finansiella stabiliteten “har ökat till nivåer som inte setts sedan den globala finanskrisen".

– Amerikanska tillgångar brukade vara ankaret för de globala finansmarknaderna. Nu när deras status ifrågasätts kan nya svallvågor byggas upp till en tsunami i de globala finansmarknaderna.

Chefekonomen pekar även på hur den amerikanska dollarn har gått från ett “självklart val i turbulenta och stormiga marknader" till att så inte längre vara fallet.

– De kraftiga störningarna som har observerats på de amerikanska finansmarknaderna under de senaste veckorna är ett tydligt tecken på att man ifrågasätter dollarns status som global reservvaluta. Denna förtroendekris kan potentiellt bli ännu värre, särskilt med tanke på att USA har ett stort budgetunderskott och en hög statsskuld.

LÄS MER: Trump fryser flera miljarder

Visst ljus för Europa

Swedbankchefen ser framför sig att även den europeiska tillväxten kommer att drabbas av ett bakslag. Samtidigt finns det ljuspunkter, framför allt i form av Europas tydliga enighet och ökade investeringar i försvaret.

– Det finns anledning att vara lite mer optimistisk för Europa under de kommande åren. Dock är statsskulderna fortfarande för höga i för många länder, vilket kommer att hämma tillväxten på lång sikt.

Förväntar sig två räntesänkningar

När det gäller den inrikesekonomiska situationen förväntar sig Swedbank att Riksbanken sänker räntan ytterligare två gånger under året.

– Svensk inflation väntas minska något på grund av de införda tullarna samtidigt som den starkare kronan trycker ned inflationen. Riksbanken kommer att fokusera på att stötta den svagare konjunkturen och vi räknar med att styrräntan sjunker till 1,75 procent senare i år, framhåller Swedbank i samma rapport.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen