Swedbank varnar för “tsunami” – inte hänt sedan finanskrisen

2025 05 06

Det skriver Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, i en ny konjunkturrapport.

Han syftar på de “chockvågor” som sköljde över världen efter att USA:s president Donald Trump förra månaden gav besked om det som administrationen kallar för ömsesidiga tullar.

Till följd av vändningarna fram och tillbaka om tullarna, USA:s och Kinas handelskrig samt “den allmänt höga osäkerheten” kommer den globala tillväxten att minska.

Det understryker Mattias Persson.

– USA:s tillväxtutsikter har delvis kollapsat; utsikterna är inte positiva, och värre kan det bli. Kinas tillväxt kommer också att påverkas negativt och kan förbli låg utan mer finanspolitiskt stöd.

Varnar för "tsunami"

Mattias Persson menar att riskerna för den globala finansiella stabiliteten “har ökat till nivåer som inte setts sedan den globala finanskrisen".

– Amerikanska tillgångar brukade vara ankaret för de globala finansmarknaderna. Nu när deras status ifrågasätts kan nya svallvågor byggas upp till en tsunami i de globala finansmarknaderna. 

Chefekonomen pekar även på hur den amerikanska dollarn har gått från ett “självklart val i turbulenta och stormiga marknader" till att så inte längre vara fallet.

– De kraftiga störningarna som har observerats på de amerikanska finansmarknaderna under de senaste veckorna är ett tydligt tecken på att man ifrågasätter dollarns status som global reservvaluta. Denna förtroendekris kan potentiellt bli ännu värre, särskilt med tanke på att USA har ett stort budgetunderskott och en hög statsskuld. 

LÄS MER: Trump fryser flera miljarder

Visst ljus för Europa

Swedbankchefen ser framför sig att även den europeiska tillväxten kommer att drabbas av ett bakslag. Samtidigt finns det ljuspunkter, framför allt i form av Europas tydliga enighet och ökade investeringar i försvaret.

– Det finns anledning att vara lite mer optimistisk för Europa under de kommande åren. Dock är statsskulderna fortfarande för höga i för många länder, vilket kommer att hämma tillväxten på lång sikt.

Förväntar sig två räntesänkningar

När det gäller den inrikesekonomiska situationen förväntar sig Swedbank att Riksbanken sänker räntan ytterligare två gånger under året. 

– Svensk inflation väntas minska något på grund av de införda tullarna samtidigt som den starkare kronan trycker ned inflationen. Riksbanken kommer att fokusera på att stötta den svagare konjunkturen och vi räknar med att styrräntan sjunker till 1,75 procent senare i år, framhåller Swedbank i samma rapport.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen