23 aug 26

Swedbank varnar för “tsunami” – inte hänt sedan finanskrisen

2025 05 06

– Osäkerheten kring den globala tillväxten har nått extrema nivåer.

Det skriver Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, i en ny konjunkturrapport.

Han syftar på de “chockvågor” som sköljde över världen efter att USA:s president Donald Trump förra månaden gav besked om det som administrationen kallar för ömsesidiga tullar.

Till följd av vändningarna fram och tillbaka om tullarna, USA:s och Kinas handelskrig samt “den allmänt höga osäkerheten” kommer den globala tillväxten att minska.

Det understryker Mattias Persson.

– USA:s tillväxtutsikter har delvis kollapsat; utsikterna är inte positiva, och värre kan det bli. Kinas tillväxt kommer också att påverkas negativt och kan förbli låg utan mer finanspolitiskt stöd.

Varnar för "tsunami"

Mattias Persson menar att riskerna för den globala finansiella stabiliteten “har ökat till nivåer som inte setts sedan den globala finanskrisen".

– Amerikanska tillgångar brukade vara ankaret för de globala finansmarknaderna. Nu när deras status ifrågasätts kan nya svallvågor byggas upp till en tsunami i de globala finansmarknaderna. 

Chefekonomen pekar även på hur den amerikanska dollarn har gått från ett “självklart val i turbulenta och stormiga marknader" till att så inte längre vara fallet.

– De kraftiga störningarna som har observerats på de amerikanska finansmarknaderna under de senaste veckorna är ett tydligt tecken på att man ifrågasätter dollarns status som global reservvaluta. Denna förtroendekris kan potentiellt bli ännu värre, särskilt med tanke på att USA har ett stort budgetunderskott och en hög statsskuld. 

LÄS MER: Trump fryser flera miljarder

Visst ljus för Europa

Swedbankchefen ser framför sig att även den europeiska tillväxten kommer att drabbas av ett bakslag. Samtidigt finns det ljuspunkter, framför allt i form av Europas tydliga enighet och ökade investeringar i försvaret.

– Det finns anledning att vara lite mer optimistisk för Europa under de kommande åren. Dock är statsskulderna fortfarande för höga i för många länder, vilket kommer att hämma tillväxten på lång sikt.

Förväntar sig två räntesänkningar

När det gäller den inrikesekonomiska situationen förväntar sig Swedbank att Riksbanken sänker räntan ytterligare två gånger under året. 

– Svensk inflation väntas minska något på grund av de införda tullarna samtidigt som den starkare kronan trycker ned inflationen. Riksbanken kommer att fokusera på att stötta den svagare konjunkturen och vi räknar med att styrräntan sjunker till 1,75 procent senare i år, framhåller Swedbank i samma rapport.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen