Tågresenärer drabbade av toalettproblem – Dyra böter för SJ

2022 02 23

Det konstaterar nu Trafikverket som är den aktör som har avtal med SJ om tågtrafik i Sverige.

Ställt till det för resenärer

SJ tvingas nu betala närmare 270 000 kronor i straff för en rad olika brister som SJ har åsamkat sin tågresenärer trots att de enligt avtalet med Trafikverket är skyldig att inte orsaka dessa brister, rapporterar P4 Jämtland.

Ett av de återkommande problemen har varit ett underskott av fungerande toaletter vilket ställt till det för nödiga tågresenärer.

En rad problem

Sammantaget handlar det om bland annat följande problem:

Toaletter som varit ur funktion

Inställd trafik

Bristande punktlighet

Felaktiga temperaturer

Bristande ventilation

Omfattande förseningar

När det gäller förseningar så har det inträffat vid omkring 15 tillfällen så till den grad att det inkluderas i den summering som ligger till grund för straffbeloppet.

Mycket toalettproblem

Gällande strulet med toaletter på SJ-tågen så handlar det om att toaletter eller duschar inte har fungerat i 44 olika utrymmen vilket skapat upprördhet hos tågresenärer som upplevt ett underskott av toalettkapacitet.

Ett annat problem har varit att temperaturen och luften inte har hållit måttet i 8 utrymmen, uppger SVT.

Totalt sett fastslår Trafikverket att SJ:s bristande hantering leder till 268 500 kronor i vitesbelopp.

Avser nattågstrafiken

Det är under fjärde kvartalet 2021 som problem uppkommit vilket innebär oktober, november och december.

Den aktuella sträckan som SJ:s brister avser är nattågstrafiken till Jämtlands län där bland annat Åre och Östersund ligger.

Tågstationen som tåget från Stockholm till Jämtland går till är Duved Tågstation i Åre kommun.

5 400 anställda

SJ grundades 1856 och är ett aktiebolag som ägs till 100 % av svenska staten. Tågföretaget har som uppdrag att driva lönsam persontrafik på järnväg och har 5 400 anställda i Sverige och Norge.

Totalt trafikerar SJ 400 tågstationer.

Foto: SJ AB

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen