Talibanerna har tagit flera nya städer idag – Hemsk utveckling

2021 08 17

Talibanernas brutala styre 1996 – 2001 riskerar nu att återkomma i Afghanistan där de militanta islamisterna i dag har tagit kontrollen i rekordmånga provinser, hela sex stycken.

Det uppger TV-kanalen Al Jazeera som är en ledande nyhetsförmedlare från Afghanistan och dagens dramatiska utveckling innebär att talibanerna nu styr över 18 av landets 34 provinser inklusive 4 av de 7 största städerna. Det kommer rapporter från flera håll i landet om talibanernas grymma framfart och oron är mycket stor över att talibanerna ska förvandla hela landet till ett skräckvälde, precis som innan Nato gick in i landet 2001.

Har gått snabbt

Efter Natos intåg fick flickor åter gå i skolan och demokratiska val kunde hållas. Målet var att bygga upp landets regering och armé så att afghanerna själva skulle få förmåga att ta över sitt land. Men Väst ville inte stanna kvar för alltid i landet och efter Natos och USA:s uttåg i år 2021 har dessvärre talibanerna snabbt flyttat fram sina positioner.

Talibanernas framfart i landet

Här är en tabell som visar hur snabbt de militanta islamisterna dragit fram i landet de senaste två veckorna. Nr visar kronologisk ordning, H-stad är provinshuvudstaden och Milj är provinsens befolkningsstorlek.

Nr Datum        H-stad            Provins      Milj

1   Fr 6 aug      Zaranj              Nimruz        0,3

2   Lö 7 aug     Sheberghan   Jawzjan       0,7

3   Sö 8 aug     Sare-e-Pul      Saree Pul    0,9

4                          Kunduz             Kunduz       1,5

5                          Taluqan            Takhar          1,5

6   Må 9 aug   Aybak                Samangan  0,6

7   Ti 10 aug   Farah                 Farah            0,7

8                          Pule Khumri  Baghlan       1,3

9   On 11 aug Faizabad         Badakstan  1,5

10 To 12 aug  Ghazni             Ghazni          1,7

11                       Herat                 Herat             2,8

12                      Kandahar         Kandahar     1,7

13 Fr 13 aug Laskhar Gah   Helmand      1,3

14                      Qala-e Naw     Badghis        0,7

15                      Feruz Koh        Ghor               1,2

16                      Pul-e Alam       Logar             0,6

17                      Terakot              Uruzgan       0,6

18                      Qalat                  Zabul              0,4

ANALYS

Risken är nu mycket stor för följande:

◾Inbördeskrig som kan orsaka enormt lidande och död för Afghanistans 40 miljoner invånare.

◾Stora flyktingströmmar som rör sig mot Europa där länder som till exempel Sverige redan har problem med integrationen och där intresset för att ta emot ytterligare flyktingar är lågt bland en majoritet av befolkningen enligt flera mätningar.

[yop_poll id="478"]

20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen