Talibanerna har tagit flera nya städer idag – Hemsk utveckling

2021 08 17

Talibanernas brutala styre 1996 – 2001 riskerar nu att återkomma i Afghanistan där de militanta islamisterna i dag har tagit kontrollen i rekordmånga provinser, hela sex stycken.

Det uppger TV-kanalen Al Jazeera som är en ledande nyhetsförmedlare från Afghanistan och dagens dramatiska utveckling innebär att talibanerna nu styr över 18 av landets 34 provinser inklusive 4 av de 7 största städerna. Det kommer rapporter från flera håll i landet om talibanernas grymma framfart och oron är mycket stor över att talibanerna ska förvandla hela landet till ett skräckvälde, precis som innan Nato gick in i landet 2001.

Har gått snabbt

Efter Natos intåg fick flickor åter gå i skolan och demokratiska val kunde hållas. Målet var att bygga upp landets regering och armé så att afghanerna själva skulle få förmåga att ta över sitt land. Men Väst ville inte stanna kvar för alltid i landet och efter Natos och USA:s uttåg i år 2021 har dessvärre talibanerna snabbt flyttat fram sina positioner.

Talibanernas framfart i landet

Här är en tabell som visar hur snabbt de militanta islamisterna dragit fram i landet de senaste två veckorna. Nr visar kronologisk ordning, H-stad är provinshuvudstaden och Milj är provinsens befolkningsstorlek.

Nr Datum        H-stad            Provins      Milj

1   Fr 6 aug      Zaranj              Nimruz        0,3

2   Lö 7 aug     Sheberghan   Jawzjan       0,7

3   Sö 8 aug     Sare-e-Pul      Saree Pul    0,9

4                          Kunduz             Kunduz       1,5

5                          Taluqan            Takhar          1,5

6   Må 9 aug   Aybak                Samangan  0,6

7   Ti 10 aug   Farah                 Farah            0,7

8                          Pule Khumri  Baghlan       1,3

9   On 11 aug Faizabad         Badakstan  1,5

10 To 12 aug  Ghazni             Ghazni          1,7

11                       Herat                 Herat             2,8

12                      Kandahar         Kandahar     1,7

13 Fr 13 aug Laskhar Gah   Helmand      1,3

14                      Qala-e Naw     Badghis        0,7

15                      Feruz Koh        Ghor               1,2

16                      Pul-e Alam       Logar             0,6

17                      Terakot              Uruzgan       0,6

18                      Qalat                  Zabul              0,4

ANALYS

Risken är nu mycket stor för följande:

◾Inbördeskrig som kan orsaka enormt lidande och död för Afghanistans 40 miljoner invånare.

◾Stora flyktingströmmar som rör sig mot Europa där länder som till exempel Sverige redan har problem med integrationen och där intresset för att ta emot ytterligare flyktingar är lågt bland en majoritet av befolkningen enligt flera mätningar.

[yop_poll id="478"]

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda 

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:  

  • Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
  • Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
  • Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


27 mars 2026

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon. 

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig. 

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen