Talibanerna har tagit flera nya städer idag – Hemsk utveckling

2021 08 17

Talibanernas brutala styre 1996 – 2001 riskerar nu att återkomma i Afghanistan där de militanta islamisterna i dag har tagit kontrollen i rekordmånga provinser, hela sex stycken.

Det uppger TV-kanalen Al Jazeera som är en ledande nyhetsförmedlare från Afghanistan och dagens dramatiska utveckling innebär att talibanerna nu styr över 18 av landets 34 provinser inklusive 4 av de 7 största städerna. Det kommer rapporter från flera håll i landet om talibanernas grymma framfart och oron är mycket stor över att talibanerna ska förvandla hela landet till ett skräckvälde, precis som innan Nato gick in i landet 2001.

Har gått snabbt

Efter Natos intåg fick flickor åter gå i skolan och demokratiska val kunde hållas. Målet var att bygga upp landets regering och armé så att afghanerna själva skulle få förmåga att ta över sitt land. Men Väst ville inte stanna kvar för alltid i landet och efter Natos och USA:s uttåg i år 2021 har dessvärre talibanerna snabbt flyttat fram sina positioner.

Talibanernas framfart i landet

Här är en tabell som visar hur snabbt de militanta islamisterna dragit fram i landet de senaste två veckorna. Nr visar kronologisk ordning, H-stad är provinshuvudstaden och Milj är provinsens befolkningsstorlek.

Nr Datum        H-stad            Provins      Milj

1   Fr 6 aug      Zaranj              Nimruz        0,3

2   Lö 7 aug     Sheberghan   Jawzjan       0,7

3   Sö 8 aug     Sare-e-Pul      Saree Pul    0,9

4                          Kunduz             Kunduz       1,5

5                          Taluqan            Takhar          1,5

6   Må 9 aug   Aybak                Samangan  0,6

7   Ti 10 aug   Farah                 Farah            0,7

8                          Pule Khumri  Baghlan       1,3

9   On 11 aug Faizabad         Badakstan  1,5

10 To 12 aug  Ghazni             Ghazni          1,7

11                       Herat                 Herat             2,8

12                      Kandahar         Kandahar     1,7

13 Fr 13 aug Laskhar Gah   Helmand      1,3

14                      Qala-e Naw     Badghis        0,7

15                      Feruz Koh        Ghor               1,2

16                      Pul-e Alam       Logar             0,6

17                      Terakot              Uruzgan       0,6

18                      Qalat                  Zabul              0,4

ANALYS

Risken är nu mycket stor för följande:

◾Inbördeskrig som kan orsaka enormt lidande och död för Afghanistans 40 miljoner invånare.

◾Stora flyktingströmmar som rör sig mot Europa där länder som till exempel Sverige redan har problem med integrationen och där intresset för att ta emot ytterligare flyktingar är lågt bland en majoritet av befolkningen enligt flera mätningar.

[yop_poll id="478"]

3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen