Talibanerna har tagit flera nya städer idag – Hemsk utveckling

2021 08 17

Talibanernas brutala styre 1996 – 2001 riskerar nu att återkomma i Afghanistan där de militanta islamisterna i dag har tagit kontrollen i rekordmånga provinser, hela sex stycken.

Det uppger TV-kanalen Al Jazeera som är en ledande nyhetsförmedlare från Afghanistan och dagens dramatiska utveckling innebär att talibanerna nu styr över 18 av landets 34 provinser inklusive 4 av de 7 största städerna. Det kommer rapporter från flera håll i landet om talibanernas grymma framfart och oron är mycket stor över att talibanerna ska förvandla hela landet till ett skräckvälde, precis som innan Nato gick in i landet 2001.

Har gått snabbt

Efter Natos intåg fick flickor åter gå i skolan och demokratiska val kunde hållas. Målet var att bygga upp landets regering och armé så att afghanerna själva skulle få förmåga att ta över sitt land. Men Väst ville inte stanna kvar för alltid i landet och efter Natos och USA:s uttåg i år 2021 har dessvärre talibanerna snabbt flyttat fram sina positioner.

Talibanernas framfart i landet

Här är en tabell som visar hur snabbt de militanta islamisterna dragit fram i landet de senaste två veckorna. Nr visar kronologisk ordning, H-stad är provinshuvudstaden och Milj är provinsens befolkningsstorlek.

Nr Datum        H-stad            Provins      Milj

1   Fr 6 aug      Zaranj              Nimruz        0,3

2   Lö 7 aug     Sheberghan   Jawzjan       0,7

3   Sö 8 aug     Sare-e-Pul      Saree Pul    0,9

4                          Kunduz             Kunduz       1,5

5                          Taluqan            Takhar          1,5

6   Må 9 aug   Aybak                Samangan  0,6

7   Ti 10 aug   Farah                 Farah            0,7

8                          Pule Khumri  Baghlan       1,3

9   On 11 aug Faizabad         Badakstan  1,5

10 To 12 aug  Ghazni             Ghazni          1,7

11                       Herat                 Herat             2,8

12                      Kandahar         Kandahar     1,7

13 Fr 13 aug Laskhar Gah   Helmand      1,3

14                      Qala-e Naw     Badghis        0,7

15                      Feruz Koh        Ghor               1,2

16                      Pul-e Alam       Logar             0,6

17                      Terakot              Uruzgan       0,6

18                      Qalat                  Zabul              0,4

ANALYS

Risken är nu mycket stor för följande:

◾Inbördeskrig som kan orsaka enormt lidande och död för Afghanistans 40 miljoner invånare.

◾Stora flyktingströmmar som rör sig mot Europa där länder som till exempel Sverige redan har problem med integrationen och där intresset för att ta emot ytterligare flyktingar är lågt bland en majoritet av befolkningen enligt flera mätningar.

[yop_poll id="478"]

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen