Talibanerna har tagit flera nya städer idag – Hemsk utveckling

2021 08 17

Talibanernas brutala styre 1996 – 2001 riskerar nu att återkomma i Afghanistan där de militanta islamisterna i dag har tagit kontrollen i rekordmånga provinser, hela sex stycken.

Det uppger TV-kanalen Al Jazeera som är en ledande nyhetsförmedlare från Afghanistan och dagens dramatiska utveckling innebär att talibanerna nu styr över 18 av landets 34 provinser inklusive 4 av de 7 största städerna. Det kommer rapporter från flera håll i landet om talibanernas grymma framfart och oron är mycket stor över att talibanerna ska förvandla hela landet till ett skräckvälde, precis som innan Nato gick in i landet 2001.

Har gått snabbt

Efter Natos intåg fick flickor åter gå i skolan och demokratiska val kunde hållas. Målet var att bygga upp landets regering och armé så att afghanerna själva skulle få förmåga att ta över sitt land. Men Väst ville inte stanna kvar för alltid i landet och efter Natos och USA:s uttåg i år 2021 har dessvärre talibanerna snabbt flyttat fram sina positioner.

Talibanernas framfart i landet

Här är en tabell som visar hur snabbt de militanta islamisterna dragit fram i landet de senaste två veckorna. Nr visar kronologisk ordning, H-stad är provinshuvudstaden och Milj är provinsens befolkningsstorlek.

Nr Datum        H-stad            Provins      Milj

1   Fr 6 aug      Zaranj              Nimruz        0,3

2   Lö 7 aug     Sheberghan   Jawzjan       0,7

3   Sö 8 aug     Sare-e-Pul      Saree Pul    0,9

4                          Kunduz             Kunduz       1,5

5                          Taluqan            Takhar          1,5

6   Må 9 aug   Aybak                Samangan  0,6

7   Ti 10 aug   Farah                 Farah            0,7

8                          Pule Khumri  Baghlan       1,3

9   On 11 aug Faizabad         Badakstan  1,5

10 To 12 aug  Ghazni             Ghazni          1,7

11                       Herat                 Herat             2,8

12                      Kandahar         Kandahar     1,7

13 Fr 13 aug Laskhar Gah   Helmand      1,3

14                      Qala-e Naw     Badghis        0,7

15                      Feruz Koh        Ghor               1,2

16                      Pul-e Alam       Logar             0,6

17                      Terakot              Uruzgan       0,6

18                      Qalat                  Zabul              0,4

ANALYS

Risken är nu mycket stor för följande:

◾Inbördeskrig som kan orsaka enormt lidande och död för Afghanistans 40 miljoner invånare.

◾Stora flyktingströmmar som rör sig mot Europa där länder som till exempel Sverige redan har problem med integrationen och där intresset för att ta emot ytterligare flyktingar är lågt bland en majoritet av befolkningen enligt flera mätningar.

[yop_poll id="478"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen