JUST NU: Telefonsamtal avslöjar Rysslands och Kinas planer

2022 06 15

Den kinesiska diktatorn Xi Jinping kommer att fortsätta att backa Vladimir Putins Ryssland.

Det var kontentan av ett telefonsamtal som ska ha ägt rum diktatorerna emellan idag, rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till statliga medier i Kina.

Erbjuder stöd

– [Kina är] villigt att fortsätta att erbjuda ömsesidigt stöd (till Ryssland) i frågor som rör kärnintressen och stora bekymmer som suveränitet och säkerhet, skriver det kinesiska statliga TV-bolaget CCTV Xi.

Gamla vänner

Xi Jinping har tidigare beskrivit Putin som en “gammal män” och samtalet, som skedde på den kinesiska presidentens 69-årsdag, är det andra som rapporteras mellan de två diktatorerna sedan Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina. 

Under kriget har Kina vägrat att fördöma invasionen och misstänks ha förstört västliga sanktioner samt vapenförsäljningar till det krigsdrabbade landet, uppger AFP.

Kinas nya besked om framtiden

Enligt kinesiska medier hyllar nu Xi Jinping relationen med Ryssland och låter meddela att Beijing nu kommer att “intensifiera den strategiska samordningen mellan de två länderna”.

Kinas president uppger att landet står redo att både “stärka kommunikationen och samordningen” med Ryssland i internationella frågor och “driva den internationella ordningen och den globala styrningen mot en mer rättvis och rimlig utveckling”, säger han.

Ryssland sträckte ut handen

Det kinesiska beskedet kommer ett par veckor efter att Ryssland sträckt ut handen mot just Kina och meddelat att man vill stärka de redan starka banden länderna emellan. Inte minst ekonomiskt.

– Nu när västvärlden har intagit en ”diktatorisk inställning” kommer våra ekonomiska band med Kina att växa ännu snabbare, sa Lavrov på en pressträff i Moskva, rapporterar CNN med hänvisning till ett uttalande från det ryska utrikesdepartementet.

Ökad distansering från väst

Ett ökat samarbete mellan de två diktaturerna skulle kunna göra Ryssland mindre beroende av väst, som mer eller mindre isolerat Putin med sanktioner sedan 24 februari.

– Om de (västländerna) vill återuppta förbindelser, så kommer vi allvarligt överväga om vi behöver det eller inte, säger Lavrov samtidigt som han betonade att Ryssland kommer att fokusera på att utveckla samarbetet med Kina, rapporterar Reuters.

Största handelspartnern

Kina är Rysslands enskilt största handelspartner. 

Förra året uppgick handelsvolymerna till 147 miljarder dollar, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan, skriver AFP och hänvisar till kinesisk tulldata.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen