JUST NU: Telefonsamtal avslöjar Rysslands och Kinas planer

2022 06 15

Den kinesiska diktatorn Xi Jinping kommer att fortsätta att backa Vladimir Putins Ryssland.

Det var kontentan av ett telefonsamtal som ska ha ägt rum diktatorerna emellan idag, rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till statliga medier i Kina.

Erbjuder stöd

– [Kina är] villigt att fortsätta att erbjuda ömsesidigt stöd (till Ryssland) i frågor som rör kärnintressen och stora bekymmer som suveränitet och säkerhet, skriver det kinesiska statliga TV-bolaget CCTV Xi.

Gamla vänner

Xi Jinping har tidigare beskrivit Putin som en “gammal män” och samtalet, som skedde på den kinesiska presidentens 69-årsdag, är det andra som rapporteras mellan de två diktatorerna sedan Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina.

Under kriget har Kina vägrat att fördöma invasionen och misstänks ha förstört västliga sanktioner samt vapenförsäljningar till det krigsdrabbade landet, uppger AFP.

Kinas nya besked om framtiden

Enligt kinesiska medier hyllar nu Xi Jinping relationen med Ryssland och låter meddela att Beijing nu kommer att “intensifiera den strategiska samordningen mellan de två länderna”.

Kinas president uppger att landet står redo att både “stärka kommunikationen och samordningen” med Ryssland i internationella frågor och “driva den internationella ordningen och den globala styrningen mot en mer rättvis och rimlig utveckling”, säger han.

Ryssland sträckte ut handen

Det kinesiska beskedet kommer ett par veckor efter att Ryssland sträckt ut handen mot just Kina och meddelat att man vill stärka de redan starka banden länderna emellan. Inte minst ekonomiskt.

– Nu när västvärlden har intagit en ”diktatorisk inställning” kommer våra ekonomiska band med Kina att växa ännu snabbare, sa Lavrov på en pressträff i Moskva, rapporterar CNN med hänvisning till ett uttalande från det ryska utrikesdepartementet.

Ökad distansering från väst

Ett ökat samarbete mellan de två diktaturerna skulle kunna göra Ryssland mindre beroende av väst, som mer eller mindre isolerat Putin med sanktioner sedan 24 februari.

– Om de (västländerna) vill återuppta förbindelser, så kommer vi allvarligt överväga om vi behöver det eller inte, säger Lavrov samtidigt som han betonade att Ryssland kommer att fokusera på att utveckla samarbetet med Kina, rapporterar Reuters.

Största handelspartnern

Kina är Rysslands enskilt största handelspartner.

Förra året uppgick handelsvolymerna till 147 miljarder dollar, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan, skriver AFP och hänvisar till kinesisk tulldata.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen