12 mars 2026

Tidöpartier får egna väljare emot sig – ”Förbjud det”

2026 02 01

Tidöpartier får en majoritet av de egna väljarna emot sig i en viktig fråga.

Flera Tidöpartier står inför en stor utmaning under valåret när det gäller skolpolitiken.

En ny mätning visar att många Tidöväljare inte tycker som partierna i en fråga som kan bli het i valrörelsen.

Många väljare vill se ett förbud

En stor majoritet av svenska folket anser att aktiebolag med vinstsyfte bör förbjudas i skolan.

Hela 64 procent uppger att de är för ett sådant förbud, visar en ny mätning från Indikator Opinion, rapporterar SR.

Bara 17 procent säger nej till ett förbud, medan lika många är osäkra.

Mest anmärkningsvärt är att även en majoritet av Tidöpartiernas väljare är för ett förbud.

S, V och MP vill förbjuda vinster i skolan, och även Tidöpartiet L har lagt fram ett förslag om att fasa ut aktiebolagen ur skolsektorn.

Tidöpartierna M, KD och SD motsätter sig dock ett förbud, liksom oppositionspartiet C.

Men enligt undersökningen går alltså Tidöpartiernas egna väljare emot partierna i den här frågan.

– Det är ju ganska så anmärkningsvärt att även bland partier på högersidan så är det fler som tycker det här är ett bra än ett dåligt förslag, så det har ett ganska så brett folkligt stöd, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

”Ska inte låta börsjättarna gå före”

De Tidöväljare som är mest positiva till ett förbud är emellertid L-väljarna, och partiet har alltså redan svängt i frågan.

I november 2025 fick L:s partiledning stöd av landsmötet för en ny linje som innebar att man säger nej till aktiebolag inom skolväsendet, rapporterade DN.

– Vi ska inte låta börsjättarnas intressen gå före elevernas intressen. Vi ska inte låta börsjättarna gå före Sveriges intressen – en utbildning i världsklass, sade partiledaren Simona Mohamsson i sitt tal, enligt tidningen.

Enligt L-förslaget ska ”vinstintresset fasas ut”. Skolor som drivs som aktiebolag ska ombildas till annan organisationsform.

Liberalerna anslöt sig därmed till en uppfattning som tycks ha ett starkt stöd bland svenska väljare.

Inte tillräckligt viktigt för väljarna

Trots det råder det stor kris inom L, och opinionsmätningar visar att de inte tycks ha vunnit några nya väljare trots omsvängningen.

– Det är en sak att inta en position i ett populärt förslag, sedan är det att den här frågan ska vara tillräckligt viktig för att väljarna ska röra sig mellan partierna, och det verkar den inte vara än så länge, säger Per Oleskog Tryggvason till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Marabou ger besked - efter prisras på kakao

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen