Till kraftigt angrepp mot S-MP-regeringen efter att två barn skjutits

2021 07 20

– Barn skjuts i vårt land och vad gör du och regeringen? Vänder er på andra sidan i hängmattan?

Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström går till hård attack mot justitieminister Morgan Johansson (S) och Regeringen Löfven efter att två små barn skjutits i Stockholm.

– Det här sker på din vakt Morgan Johansson. Barn skjuts i vårt land och vad gör du och regeringen? Vänder er på andra sidan i hängmattan?, framför Tobias Billström nu på förmiddagen efter att det står klart att ett barn i förskoleåldern och ett i lågstadieåldern fallit offer för skjutningen utanför rikets huvudstad i går kväll.

Viktigt att lagföra

Morgan Johansson (S) har inte besvararat Moderaternas uttalande men inrikesminister Mikael Damberg (S) har uttalat sig till TT enligt flera medier.

– Polismyndigheten har ett väl inarbetat arbetssätt vid händelser av det här slaget och ett stort antal resurser är på plats. Nu är det viktigt att den eller de som är ansvariga för detta meningslösa våld lagförs. Barn ska alltid kunna känna sig trygga i vårt samhälle, säger Damberg (S).

ANALYS

Moderaternas nya angrepp mot S-MP-regeringen är ett av de hårdaste angreppen hittills och signalerar tydligt att de två statsministerkandidat-partierna står mycket långt ifrån varandra i frågan och att det blir en av de största frågorna för Moderaterna inför valet.

Haft 8 år på sig

Moderaterna lär peka på att Socialdemokraterna haft 8 år på sig att hantera brottsligheten vilket gör det svårare för S-MP-regeringen att vinna väljarnas förtroende i frågan.

Regeringen Löfven kan å sin sida väntas kraftsamla för att försöka vända opinionen till S fördel när det brottsligheten. En framgångsrikare väg för S är sannolikt att jobba för att helt andra frågor blir huvudfrågor i valet.

Fajt om debatten

Valet 2022 kommer till stor del bli en fajt om vilka frågor som ska stå högst upp bland väljarna och samhällsdebatten:

Till M:s starkaste frågor hör brottsligheten och minskad invandring.

Till S starkaste frågor hör kampen mot privatiseringar och satsningar på sjukvården/äldreomsorgen.

Samtidigt kan den sida om vinner valet 2022 vara den sida som lyckas hantera sin svagaste fråga på bästa sätt. Om S-MP-sidan kan öka sitt förtroende avseende brottsligheten eller M-sidan få upp sitt förtroende avseende sjukvården så kan de leda till seger i valet.

[yop_poll id="371"]

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen