Tillbaka i toppen

2021 11 09

Stefan Löfven är återigen nummer ett bland Sveriges partiledare.

Det framgår av Sifos nya förtroendeliga som visar att statsministern återigen har ökat i förtroende och därmed har gått förbi moderatledaren när svenska folket svarar på vem man har ganska stort eller mycket stort förtroende för bland partiledarna.

Bästa nivån hittills för L

Även Liberalernas Nyamko Sabuni ökar i mätningen och når sin bästa nivå hittills.

– Nu har Sabuni uttalat sig en del kring lag och ordning som är en viktig fråga för väljarna, säger Sifos opinionschef Toivo Sjörén till Expressen.

Nooshi poppis hos m-väljare

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar glider in på bronsplatsen och hon lyckas till och med med bedriften att få tummen upp av hela 20 % av Moderaternas väljare

– Förtroende betyder inte att man delar åsikt, det handlar mer om hur rak och tydlig personen är. Och Dadgostar har skaffat sig respekt för sin hantering kring regeringskrisen, säger Toivo Sjörén till tidningen.

Annies otroliga siffror

I mellanskiktet återfinns Annie Lööf (C), Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) och ser man på partiledarnas stöd i det egna partiet så ligger Annie i topp med otroliga 93 %.

Här är Sifos nya förtroendeliga för september med förra mätningen inom parentes:

▪40 % (+4) Stefan Löfven (S)

▪38 % (+0) Ulf Kristersson (M)

▪32 % (-1) Nooshi Dadgostar (V)

▪29 % (+2) Annie Lööf (C)

▪28 % (-2) Jimmie Åkesson (SD)

▪27 % (+1) Ebba Busch (KD)

▪14 % (+4) Nyamko Sabuni (L)

▪11 % (-1) Per Bolund (MP)

▪9 % (-2) Märta Stenevi (MP)

ANALYS

Stefan Löfven är sett till förtroendesiffrorna på väg att kunna sluta med flaggan i topp. Han kommer att lämna vid S-kongressen i november och därefter blir det intressant att se hur väl den nya S-ledaren lyckas i förtroendemätningarna. Det är möjligt att Ulf Kristersson (M) då går upp i täten.

För MP är mätningen klart problematisk. Båda språkrören ligger i botten och båda tappar dessutom. Partiet är i behov att ett lyft inför valåret. Nooshi Dadgostar är däremot i toppform.

Foto: Stefan Löfven, FB, Annie Lööf, FB, SD, FB, L FB, Ebba Busch, FB, M, V FB, 

[yop_poll id="614"]

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen