Tiotusentals evakueras i Tyskland

2023 02 28

Närmare 16 000 invånare i den tyska staden Hanau evakueras.

En 250 kilo tung bomb från andra världskriget har hittats i en fabrikslokal i staden.

– Bombtekniker har säkrat platsen. Desarmeringen av bomben kommer att ske tidigast på onsdagen, uppger staden i ett pressmeddelande.

Säkerhetsområde

Ett säkerhetsområde på 750 meter har upprättats runt bombplatsen.

Avspärrningen påverkar centrala delar av Hanau.

– Bland annat måste akutmottagningen evakueras. Även skolor och daghem som befinner sig inom säkerhetsområdet kommer att beröras. Avstängning av gator och en evakuering av boende inom området förbereds, står det i pressmeddelandet.

Totalt måste drygt 16 000 människor evakueras. 

Tåg- och busstrafik kommer även att påverkas.

– Mer information kommer senare under eftermiddagen, framhåller stadens kommunikationsavdelning.

Uppmanar invånare

Organisationen Crisis24 har gått ut med en varning till stadens invånare.

– Välj och sök efter alternativa körvägar för att undvika säkerhetsområdet. Följ de lokala myndigheternas instruktioner, skriver organisationen på sin hemsida.

Kvarlevor från andra världskriget

Det finns av förklarliga skäl en mängd bomber kvar i Tyskland sedan andra världskriget.

De allierade uppges ha släppt fler än fem miljoner bomber över landet. En av tio exploderade inte, enligt den tyska tidningen Der Spiegel.

Bombtekniker riskerar varje år sina liv för att desarmera bomberna.

I snitt hittas 5 000 odetonerade sprängladdningar årligen.

Påverkar tusentals

Vid flera upptäckter måste tusentals människor evakueras.

År 2020 evakuerades omkring 13 000 människor från  Gallus i tyska Frankfurt efter att en bomb från andra världskriget hittats på en byggarbetsplats.

Den största evakueringen genomfördes 2017 i Frankfurt.

Då evakuerades 65 000 människor efter att en brittisk bomb på 1,4 ton hittats i staden.

Tyskland förlorade

Andra världskriget pågick mellan 1939 och 1945. 

Dåvarande Nazityskland besegrades av de allierade och uppdelades i en fransk, brittisk, amerikansk och sovjetisk zon efter krigsslutet. 

Foto: N. Braun

Text: Redaktionen


Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen