30 okt 26

JUST NU: Toppekonomer varnar för mardrömsscenario

2022 06 14

Inflationen i Sverige stiger i ett hastigt tempo.

Enligt SCB:s senaste siffror gick inflationstakten upp till 7,2 procent i maj.

Den högsta noteringen på över 30 år.

Varnar för mardrömsscenario

Det ekonomiska läget i Sverige har fått flera ekonomer att varna för ett ekonomiskt mardrömsscenario: Stagflation.

Ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög.

– Läget är väldigt osäkert. Vi har höga inflationssiffror, vi får allt fler signaler om att konjunkturen mattas av – och i den miljön sitter många centralbanker, däribland Riksbanken, i en miljö där de måste försvara inflationsmålen, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank till Aftonbladet.

”Risken har ökat”

Mattias Persson anser att konjunkturen kan vara i fara.

– Knäcker centralbankerna konjunkturen kommer vi att ligga kvar i en miljö med hög inflation. Det är en jätteknivig och svår situation, och jag skulle säga att risken för det har ökat. 

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, instämmer med Mattias Persson och varnar för en ökad stagflationsrisk. 

– Nästa år tänker vi oss fortsatt hög inflation och låg tillväxt, med stigande arbetslöshet som följd. Så i den meningen kommer vi hamna i ett väldigt besvärligt läge, säger hon till Aftonbladet.

Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer & Swartling, håller med.

I en intervju med Aftonbladet pekar han på att utvecklingen banat iväg för en möjlig lång lågkonjunktur i Sverige, vilket är en av byggstenarna till en stagflation, enligt experten.

Räknar med räntehöjningar

Både Nordea och SEB räknar med fortsatta räntehöjningar under året. En mardröm är att räntehöjningarna inte lyckas knäcka inflationen. Det skulle kunna leda till stagflation, rapporterar SvD.

– Det beror dels på att vi fortfarande inte ser ett slut på Ukrainakriget. Det skapar fortsatta nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt ökar risken för inflation. Dels vet vi att många hushåll kommer att drabbas av minskad köpkraft och man brukar säga att privat konsumtion är motorn i den ekonomiska tillväxten, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Han konstaterar dock att stagflation inte är det mest sannolika scenariot.

Inflationen faller tillbaka

Robert Bergqvist får medhåll av Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

Nordea förutspår att den svenska ekonomin växer med ynka en procent nästa år, samtidigt som inflationen mot slutet av nästa år faller tillbaka mot Riksbankens mål på två procent, erfar SvD.

– Om konjunkturen försvagas rejält bör inflationen falla tillbaka, eftersom mycket av inflationen kommer från en hög efterfrågan, säger Susanne Spector till tidningen.

Hård kritik mot Riksbanken

– Riksbanken har ju gravt missbedömt det här.

Det säger  SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i Morgonstudion.

Hon konstaterar att den nuvarande inflationen på 7,2 procent är ”otroligt mycket högre” än vad någon kunde föreställa sig för ett halvår sedan. Därför förutspår hon att Riksbanken tvingas agera och eventuellt höjer styrräntan med 0,5 procent på nästa möte, rapporterar SVT Nyheter.

Fakta stagflation

  • Stagflation kan ses som en sammansättning av begreppen stagnation och inflation och beskriver en samhällssituation där både arbetslösheten och inflationen är hög. 
  • Ekonomisk stagflation innebär alltså att ett land under en längre tid haft en avsaknad av ekonomisk tillväxt, vilket kallas för stagnation, och att den allmänna prisnivån i samhället stiger samtidigt som pengarnas värde minskar, vilket sker vid inflation.
  • Normalt pratar man om stagflation när den ekonomiska tillväxten årligen är lägre än 2–3 %.
  • I en stagflation kombineras alltså de negativa sidorna från både en högkonjunktur och en lågkonjunktur, vilket såklart gör tillståndet problematiskt.
  • Dessutom är problemen svåra att åtgärda, då de politiska åtgärder som oftast tas till för att dämpa inflationen kan leda till ökad arbetslöshet, men om de inte vidtar några åtgärder riskerar istället inflationen att vara fortsatt hög.
  • Det blir alltså en ond cirkel där BNP-stabiliseringen och prisstabilisering går mot varandra.
  • Därför kan det vara svårt att påverka situationen med hjälp av exempelvis styrräntan, vilket är centralbankens huvudsakliga penningpolitiska vapen. Det bästa sättet för ett land att undvika stagflation är därför att jobba förebyggande och att öka produktiviteten i det egna landet.
  • Källa: Fortnox

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen