JUST NU: Toppekonomer varnar för mardrömsscenario

2022 06 14

Enligt SCB:s senaste siffror gick inflationstakten upp till 7,2 procent i maj.

Den högsta noteringen på över 30 år.

Varnar för mardrömsscenario

Det ekonomiska läget i Sverige har fått flera ekonomer att varna för ett ekonomiskt mardrömsscenario: Stagflation.

Ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög.

– Läget är väldigt osäkert. Vi har höga inflationssiffror, vi får allt fler signaler om att konjunkturen mattas av – och i den miljön sitter många centralbanker, däribland Riksbanken, i en miljö där de måste försvara inflationsmålen, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank till Aftonbladet.

”Risken har ökat”

Mattias Persson anser att konjunkturen kan vara i fara.

– Knäcker centralbankerna konjunkturen kommer vi att ligga kvar i en miljö med hög inflation. Det är en jätteknivig och svår situation, och jag skulle säga att risken för det har ökat. 

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, instämmer med Mattias Persson och varnar för en ökad stagflationsrisk. 

– Nästa år tänker vi oss fortsatt hög inflation och låg tillväxt, med stigande arbetslöshet som följd. Så i den meningen kommer vi hamna i ett väldigt besvärligt läge, säger hon till Aftonbladet.

Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer & Swartling, håller med.

I en intervju med Aftonbladet pekar han på att utvecklingen banat iväg för en möjlig lång lågkonjunktur i Sverige, vilket är en av byggstenarna till en stagflation, enligt experten.

Räknar med räntehöjningar

Både Nordea och SEB räknar med fortsatta räntehöjningar under året. En mardröm är att räntehöjningarna inte lyckas knäcka inflationen. Det skulle kunna leda till stagflation, rapporterar SvD.

– Det beror dels på att vi fortfarande inte ser ett slut på Ukrainakriget. Det skapar fortsatta nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt ökar risken för inflation. Dels vet vi att många hushåll kommer att drabbas av minskad köpkraft och man brukar säga att privat konsumtion är motorn i den ekonomiska tillväxten, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Han konstaterar dock att stagflation inte är det mest sannolika scenariot.

Inflationen faller tillbaka

Robert Bergqvist får medhåll av Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

Nordea förutspår att den svenska ekonomin växer med ynka en procent nästa år, samtidigt som inflationen mot slutet av nästa år faller tillbaka mot Riksbankens mål på två procent, erfar SvD.

– Om konjunkturen försvagas rejält bör inflationen falla tillbaka, eftersom mycket av inflationen kommer från en hög efterfrågan, säger Susanne Spector till tidningen.

Hård kritik mot Riksbanken

– Riksbanken har ju gravt missbedömt det här.

Det säger  SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i Morgonstudion.

Hon konstaterar att den nuvarande inflationen på 7,2 procent är ”otroligt mycket högre” än vad någon kunde föreställa sig för ett halvår sedan. Därför förutspår hon att Riksbanken tvingas agera och eventuellt höjer styrräntan med 0,5 procent på nästa möte, rapporterar SVT Nyheter.

Fakta stagflation

• Stagflation kan ses som en sammansättning av begreppen stagnation och inflation och beskriver en samhällssituation där både arbetslösheten och inflationen är hög. 
• Ekonomisk stagflation innebär alltså att ett land under en längre tid haft en avsaknad av ekonomisk tillväxt, vilket kallas för stagnation, och att den allmänna prisnivån i samhället stiger samtidigt som pengarnas värde minskar, vilket sker vid inflation.
• Normalt pratar man om stagflation när den ekonomiska tillväxten årligen är lägre än 2–3 %.
• I en stagflation kombineras alltså de negativa sidorna från både en högkonjunktur och en lågkonjunktur, vilket såklart gör tillståndet problematiskt.
• Dessutom är problemen svåra att åtgärda, då de politiska åtgärder som oftast tas till för att dämpa inflationen kan leda till ökad arbetslöshet, men om de inte vidtar några åtgärder riskerar istället inflationen att vara fortsatt hög.
• Det blir alltså en ond cirkel där BNP-stabiliseringen och prisstabilisering går mot varandra.
• Därför kan det vara svårt att påverka situationen med hjälp av exempelvis styrräntan, vilket är centralbankens huvudsakliga penningpolitiska vapen. Det bästa sättet för ett land att undvika stagflation är därför att jobba förebyggande och att öka produktiviteten i det egna landet.
• Källa: Fortnox

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen