JUST NU: Toppekonomer varnar för mardrömsscenario
2022 06 14
Inflationen i Sverige stiger i ett hastigt tempo.
Enligt SCB:s senaste siffror gick inflationstakten upp till 7,2 procent i maj.
Den högsta noteringen på över 30 år.
Varnar för mardrömsscenario
Det ekonomiska läget i Sverige har fått flera ekonomer att varna för ett ekonomiskt mardrömsscenario: Stagflation.
Ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög.
– Läget är väldigt osäkert. Vi har höga inflationssiffror, vi får allt fler signaler om att konjunkturen mattas av – och i den miljön sitter många centralbanker, däribland Riksbanken, i en miljö där de måste försvara inflationsmålen, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank till Aftonbladet.
”Risken har ökat”
Mattias Persson anser att konjunkturen kan vara i fara.
– Knäcker centralbankerna konjunkturen kommer vi att ligga kvar i en miljö med hög inflation. Det är en jätteknivig och svår situation, och jag skulle säga att risken för det har ökat.
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, instämmer med Mattias Persson och varnar för en ökad stagflationsrisk.
– Nästa år tänker vi oss fortsatt hög inflation och låg tillväxt, med stigande arbetslöshet som följd. Så i den meningen kommer vi hamna i ett väldigt besvärligt läge, säger hon till Aftonbladet.
Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer & Swartling, håller med.
I en intervju med Aftonbladet pekar han på att utvecklingen banat iväg för en möjlig lång lågkonjunktur i Sverige, vilket är en av byggstenarna till en stagflation, enligt experten.
Räknar med räntehöjningar
Både Nordea och SEB räknar med fortsatta räntehöjningar under året. En mardröm är att räntehöjningarna inte lyckas knäcka inflationen. Det skulle kunna leda till stagflation, rapporterar SvD.
– Det beror dels på att vi fortfarande inte ser ett slut på Ukrainakriget. Det skapar fortsatta nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt ökar risken för inflation. Dels vet vi att många hushåll kommer att drabbas av minskad köpkraft och man brukar säga att privat konsumtion är motorn i den ekonomiska tillväxten, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.
Han konstaterar dock att stagflation inte är det mest sannolika scenariot.
Inflationen faller tillbaka
Robert Bergqvist får medhåll av Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.
Nordea förutspår att den svenska ekonomin växer med ynka en procent nästa år, samtidigt som inflationen mot slutet av nästa år faller tillbaka mot Riksbankens mål på två procent, erfar SvD.
– Om konjunkturen försvagas rejält bör inflationen falla tillbaka, eftersom mycket av inflationen kommer från en hög efterfrågan, säger Susanne Spector till tidningen.
Hård kritik mot Riksbanken
– Riksbanken har ju gravt missbedömt det här.
Det säger SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i Morgonstudion.
Hon konstaterar att den nuvarande inflationen på 7,2 procent är ”otroligt mycket högre” än vad någon kunde föreställa sig för ett halvår sedan. Därför förutspår hon att Riksbanken tvingas agera och eventuellt höjer styrräntan med 0,5 procent på nästa möte, rapporterar SVT Nyheter.
Fakta stagflation
- Stagflation kan ses som en sammansättning av begreppen stagnation och inflation och beskriver en samhällssituation där både arbetslösheten och inflationen är hög.
- Ekonomisk stagflation innebär alltså att ett land under en längre tid haft en avsaknad av ekonomisk tillväxt, vilket kallas för stagnation, och att den allmänna prisnivån i samhället stiger samtidigt som pengarnas värde minskar, vilket sker vid inflation.
- Normalt pratar man om stagflation när den ekonomiska tillväxten årligen är lägre än 2–3 %.
- I en stagflation kombineras alltså de negativa sidorna från både en högkonjunktur och en lågkonjunktur, vilket såklart gör tillståndet problematiskt.
- Dessutom är problemen svåra att åtgärda, då de politiska åtgärder som oftast tas till för att dämpa inflationen kan leda till ökad arbetslöshet, men om de inte vidtar några åtgärder riskerar istället inflationen att vara fortsatt hög.
- Det blir alltså en ond cirkel där BNP-stabiliseringen och prisstabilisering går mot varandra.
- Därför kan det vara svårt att påverka situationen med hjälp av exempelvis styrräntan, vilket är centralbankens huvudsakliga penningpolitiska vapen. Det bästa sättet för ett land att undvika stagflation är därför att jobba förebyggande och att öka produktiviteten i det egna landet.
- Källa: Fortnox
Foto: Riksbanken
Text: Redaktionen
