20 juli 2026

JUST NU: Toppekonomer varnar för mardrömsscenario

2022 06 14

Inflationen i Sverige stiger i ett hastigt tempo.

Enligt SCB:s senaste siffror gick inflationstakten upp till 7,2 procent i maj.

Den högsta noteringen på över 30 år.

Varnar för mardrömsscenario

Det ekonomiska läget i Sverige har fått flera ekonomer att varna för ett ekonomiskt mardrömsscenario: Stagflation.

Ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög.

– Läget är väldigt osäkert. Vi har höga inflationssiffror, vi får allt fler signaler om att konjunkturen mattas av – och i den miljön sitter många centralbanker, däribland Riksbanken, i en miljö där de måste försvara inflationsmålen, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank till Aftonbladet.

”Risken har ökat”

Mattias Persson anser att konjunkturen kan vara i fara.

– Knäcker centralbankerna konjunkturen kommer vi att ligga kvar i en miljö med hög inflation. Det är en jätteknivig och svår situation, och jag skulle säga att risken för det har ökat. 

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, instämmer med Mattias Persson och varnar för en ökad stagflationsrisk. 

– Nästa år tänker vi oss fortsatt hög inflation och låg tillväxt, med stigande arbetslöshet som följd. Så i den meningen kommer vi hamna i ett väldigt besvärligt läge, säger hon till Aftonbladet.

Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer & Swartling, håller med.

I en intervju med Aftonbladet pekar han på att utvecklingen banat iväg för en möjlig lång lågkonjunktur i Sverige, vilket är en av byggstenarna till en stagflation, enligt experten.

Räknar med räntehöjningar

Både Nordea och SEB räknar med fortsatta räntehöjningar under året. En mardröm är att räntehöjningarna inte lyckas knäcka inflationen. Det skulle kunna leda till stagflation, rapporterar SvD.

– Det beror dels på att vi fortfarande inte ser ett slut på Ukrainakriget. Det skapar fortsatta nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt ökar risken för inflation. Dels vet vi att många hushåll kommer att drabbas av minskad köpkraft och man brukar säga att privat konsumtion är motorn i den ekonomiska tillväxten, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Han konstaterar dock att stagflation inte är det mest sannolika scenariot.

Inflationen faller tillbaka

Robert Bergqvist får medhåll av Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

Nordea förutspår att den svenska ekonomin växer med ynka en procent nästa år, samtidigt som inflationen mot slutet av nästa år faller tillbaka mot Riksbankens mål på två procent, erfar SvD.

– Om konjunkturen försvagas rejält bör inflationen falla tillbaka, eftersom mycket av inflationen kommer från en hög efterfrågan, säger Susanne Spector till tidningen.

Hård kritik mot Riksbanken

– Riksbanken har ju gravt missbedömt det här.

Det säger  SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i Morgonstudion.

Hon konstaterar att den nuvarande inflationen på 7,2 procent är ”otroligt mycket högre” än vad någon kunde föreställa sig för ett halvår sedan. Därför förutspår hon att Riksbanken tvingas agera och eventuellt höjer styrräntan med 0,5 procent på nästa möte, rapporterar SVT Nyheter.

Fakta stagflation

  • Stagflation kan ses som en sammansättning av begreppen stagnation och inflation och beskriver en samhällssituation där både arbetslösheten och inflationen är hög. 
  • Ekonomisk stagflation innebär alltså att ett land under en längre tid haft en avsaknad av ekonomisk tillväxt, vilket kallas för stagnation, och att den allmänna prisnivån i samhället stiger samtidigt som pengarnas värde minskar, vilket sker vid inflation.
  • Normalt pratar man om stagflation när den ekonomiska tillväxten årligen är lägre än 2–3 %.
  • I en stagflation kombineras alltså de negativa sidorna från både en högkonjunktur och en lågkonjunktur, vilket såklart gör tillståndet problematiskt.
  • Dessutom är problemen svåra att åtgärda, då de politiska åtgärder som oftast tas till för att dämpa inflationen kan leda till ökad arbetslöshet, men om de inte vidtar några åtgärder riskerar istället inflationen att vara fortsatt hög.
  • Det blir alltså en ond cirkel där BNP-stabiliseringen och prisstabilisering går mot varandra.
  • Därför kan det vara svårt att påverka situationen med hjälp av exempelvis styrräntan, vilket är centralbankens huvudsakliga penningpolitiska vapen. Det bästa sättet för ett land att undvika stagflation är därför att jobba förebyggande och att öka produktiviteten i det egna landet.
  • Källa: Fortnox

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen