Två toppolitiker i öppet bråk

2022 12 28

Igår kom domstolens besked om elva män som stod åtalade efter påskkravallerna i våras.

Samtliga frias av Solna tingsrätt.

Det fick justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) att gå i taket, rapporterar Expressen.

– Vansinnet fortsätter. Elva män som stod åtalade för våldsamt upplopp i samband med korankravallerna i Rinkeby, frias helt av Solna tingsrätt. Detta trots att flera av dem har erkänt att de kastat sten, framhåller SD-toppen på Twitter.

"Bristande respekt"

Jomshofs reaktion skapade ytterligare reaktioner, bland annat från Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund 2000-2019.

– Att i hans ställning och som lagstiftare nedsättande kommentera oberoende domstolars rättstillämpning i enskild fall är inte bara olämpligt. Det avslöjar en bristande respekt för rättsstaten, uttrycker Anne Ramberg på samma plattform.

Svaret från Richard Jomshof lät inte vänta.

– Märk väl, Anne Ramberg upprörs alltså inte av att poliser, som med risk för sina liv, blir utsatta för stenkastning när de försöker upprätthålla lagen, eller att stenkastarna går utan straff. Det, om något, avslöjar en bristande respekt för rättsstaten.

"Har du problem?"

SD-politikerns tweet fick även hårt gensvar från en av ministrarna i den förra regeringen, klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Vi har ett rättsväsende, har du som justitieutskottets ordförande problem med det? Vad ser du framför dig som alternativ? Johmshof dömer?? frågar hon retoriskt, även det på Twitter.

Friades av flera skäl

Två poliser skadades lindrigt i samband med de brott som de elva männen stod åtalade för.

Tingsrätten menade att det inte var något tvivel om att samtliga hade kastat stenar eller andra föremål, men frias bland annat på grund av att rätten inte bedömt att de ingått i en folksamling eller för stenarna inte träffade polisen eller dess fordon, rapporterar Expressen.

Flertal domar

De så kallade påskkravallerna drabbade flera städer i våras och på andra platser har ett flertal individer dömts för brott i samband med upploppen.

Bland annat dömdes fyra unga män i Örebro mot sitt nekande till fängelse.

– Om inte det här är grovt sabotage mot blåljusverksamhet så vet jag inte vad det skulle vara. Jag anser att det är en viktig markering från samhällets sida att här går gränsen. Det ska kosta att ge sig på polisen, sade chefsåklagare Per Erik Rinsell till Dagens Nyheter i samband med de tre domarna.

"Hatar vårt samhälle"

Oroligheterna fick stor uppmärksamhet dels i svensk men även internationell media.

– Det var grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle. De vittnesmål vi fick av polisen var fruktansvärda. Att gå till sitt jobb och mötas av stenar och brandbomber när det enda man försöker göra är sitt jobb, sade dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med händelserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen