Två toppolitiker i öppet bråk

2022 12 28

Igår kom domstolens besked om elva män som stod åtalade efter påskkravallerna i våras.

Samtliga frias av Solna tingsrätt.

Det fick justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) att gå i taket, rapporterar Expressen.

– Vansinnet fortsätter. Elva män som stod åtalade för våldsamt upplopp i samband med korankravallerna i Rinkeby, frias helt av Solna tingsrätt. Detta trots att flera av dem har erkänt att de kastat sten, framhåller SD-toppen på Twitter.

"Bristande respekt"

Jomshofs reaktion skapade ytterligare reaktioner, bland annat från Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund 2000-2019.

– Att i hans ställning och som lagstiftare nedsättande kommentera oberoende domstolars rättstillämpning i enskild fall är inte bara olämpligt. Det avslöjar en bristande respekt för rättsstaten, uttrycker Anne Ramberg på samma plattform.

Svaret från Richard Jomshof lät inte vänta.

– Märk väl, Anne Ramberg upprörs alltså inte av att poliser, som med risk för sina liv, blir utsatta för stenkastning när de försöker upprätthålla lagen, eller att stenkastarna går utan straff. Det, om något, avslöjar en bristande respekt för rättsstaten.

"Har du problem?"

SD-politikerns tweet fick även hårt gensvar från en av ministrarna i den förra regeringen, klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Vi har ett rättsväsende, har du som justitieutskottets ordförande problem med det? Vad ser du framför dig som alternativ? Johmshof dömer?? frågar hon retoriskt, även det på Twitter.

Friades av flera skäl

Två poliser skadades lindrigt i samband med de brott som de elva männen stod åtalade för.

Tingsrätten menade att det inte var något tvivel om att samtliga hade kastat stenar eller andra föremål, men frias bland annat på grund av att rätten inte bedömt att de ingått i en folksamling eller för stenarna inte träffade polisen eller dess fordon, rapporterar Expressen.

Flertal domar

De så kallade påskkravallerna drabbade flera städer i våras och på andra platser har ett flertal individer dömts för brott i samband med upploppen.

Bland annat dömdes fyra unga män i Örebro mot sitt nekande till fängelse. 

– Om inte det här är grovt sabotage mot blåljusverksamhet så vet jag inte vad det skulle vara. Jag anser att det är en viktig markering från samhällets sida att här går gränsen. Det ska kosta att ge sig på polisen, sade chefsåklagare Per Erik Rinsell till Dagens Nyheter i samband med de tre domarna.

"Hatar vårt samhälle"

Oroligheterna fick stor uppmärksamhet dels i svensk men även internationell media.

– Det var grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle. De vittnesmål vi fick av polisen var fruktansvärda. Att gå till sitt jobb och mötas av stenar och brandbomber när det enda man försöker göra är sitt jobb, sade dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med händelserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen