Två toppolitiker i öppet bråk

2022 12 28

Igår kom domstolens besked om elva män som stod åtalade efter påskkravallerna i våras.

Samtliga frias av Solna tingsrätt.

Det fick justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) att gå i taket, rapporterar Expressen.

– Vansinnet fortsätter. Elva män som stod åtalade för våldsamt upplopp i samband med korankravallerna i Rinkeby, frias helt av Solna tingsrätt. Detta trots att flera av dem har erkänt att de kastat sten, framhåller SD-toppen på Twitter.

"Bristande respekt"

Jomshofs reaktion skapade ytterligare reaktioner, bland annat från Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund 2000-2019.

– Att i hans ställning och som lagstiftare nedsättande kommentera oberoende domstolars rättstillämpning i enskild fall är inte bara olämpligt. Det avslöjar en bristande respekt för rättsstaten, uttrycker Anne Ramberg på samma plattform.

Svaret från Richard Jomshof lät inte vänta.

– Märk väl, Anne Ramberg upprörs alltså inte av att poliser, som med risk för sina liv, blir utsatta för stenkastning när de försöker upprätthålla lagen, eller att stenkastarna går utan straff. Det, om något, avslöjar en bristande respekt för rättsstaten.

"Har du problem?"

SD-politikerns tweet fick även hårt gensvar från en av ministrarna i den förra regeringen, klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Vi har ett rättsväsende, har du som justitieutskottets ordförande problem med det? Vad ser du framför dig som alternativ? Johmshof dömer?? frågar hon retoriskt, även det på Twitter.

Friades av flera skäl

Två poliser skadades lindrigt i samband med de brott som de elva männen stod åtalade för.

Tingsrätten menade att det inte var något tvivel om att samtliga hade kastat stenar eller andra föremål, men frias bland annat på grund av att rätten inte bedömt att de ingått i en folksamling eller för stenarna inte träffade polisen eller dess fordon, rapporterar Expressen.

Flertal domar

De så kallade påskkravallerna drabbade flera städer i våras och på andra platser har ett flertal individer dömts för brott i samband med upploppen.

Bland annat dömdes fyra unga män i Örebro mot sitt nekande till fängelse. 

– Om inte det här är grovt sabotage mot blåljusverksamhet så vet jag inte vad det skulle vara. Jag anser att det är en viktig markering från samhällets sida att här går gränsen. Det ska kosta att ge sig på polisen, sade chefsåklagare Per Erik Rinsell till Dagens Nyheter i samband med de tre domarna.

"Hatar vårt samhälle"

Oroligheterna fick stor uppmärksamhet dels i svensk men även internationell media.

– Det var grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle. De vittnesmål vi fick av polisen var fruktansvärda. Att gå till sitt jobb och mötas av stenar och brandbomber när det enda man försöker göra är sitt jobb, sade dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med händelserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen