Två toppolitiker i öppet bråk

2022 12 28

Igår kom domstolens besked om elva män som stod åtalade efter påskkravallerna i våras.

Samtliga frias av Solna tingsrätt.

Det fick justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) att gå i taket, rapporterar Expressen.

– Vansinnet fortsätter. Elva män som stod åtalade för våldsamt upplopp i samband med korankravallerna i Rinkeby, frias helt av Solna tingsrätt. Detta trots att flera av dem har erkänt att de kastat sten, framhåller SD-toppen på Twitter.

"Bristande respekt"

Jomshofs reaktion skapade ytterligare reaktioner, bland annat från Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund 2000-2019.

– Att i hans ställning och som lagstiftare nedsättande kommentera oberoende domstolars rättstillämpning i enskild fall är inte bara olämpligt. Det avslöjar en bristande respekt för rättsstaten, uttrycker Anne Ramberg på samma plattform.

Svaret från Richard Jomshof lät inte vänta.

– Märk väl, Anne Ramberg upprörs alltså inte av att poliser, som med risk för sina liv, blir utsatta för stenkastning när de försöker upprätthålla lagen, eller att stenkastarna går utan straff. Det, om något, avslöjar en bristande respekt för rättsstaten.

"Har du problem?"

SD-politikerns tweet fick även hårt gensvar från en av ministrarna i den förra regeringen, klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Vi har ett rättsväsende, har du som justitieutskottets ordförande problem med det? Vad ser du framför dig som alternativ? Johmshof dömer?? frågar hon retoriskt, även det på Twitter.

Friades av flera skäl

Två poliser skadades lindrigt i samband med de brott som de elva männen stod åtalade för.

Tingsrätten menade att det inte var något tvivel om att samtliga hade kastat stenar eller andra föremål, men frias bland annat på grund av att rätten inte bedömt att de ingått i en folksamling eller för stenarna inte träffade polisen eller dess fordon, rapporterar Expressen.

Flertal domar

De så kallade påskkravallerna drabbade flera städer i våras och på andra platser har ett flertal individer dömts för brott i samband med upploppen.

Bland annat dömdes fyra unga män i Örebro mot sitt nekande till fängelse. 

– Om inte det här är grovt sabotage mot blåljusverksamhet så vet jag inte vad det skulle vara. Jag anser att det är en viktig markering från samhällets sida att här går gränsen. Det ska kosta att ge sig på polisen, sade chefsåklagare Per Erik Rinsell till Dagens Nyheter i samband med de tre domarna.

"Hatar vårt samhälle"

Oroligheterna fick stor uppmärksamhet dels i svensk men även internationell media.

– Det var grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle. De vittnesmål vi fick av polisen var fruktansvärda. Att gå till sitt jobb och mötas av stenar och brandbomber när det enda man försöker göra är sitt jobb, sade dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med händelserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen