Två toppolitiker i öppet bråk

2022 12 28

Igår kom domstolens besked om elva män som stod åtalade efter påskkravallerna i våras.

Samtliga frias av Solna tingsrätt.

Det fick justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) att gå i taket, rapporterar Expressen.

– Vansinnet fortsätter. Elva män som stod åtalade för våldsamt upplopp i samband med korankravallerna i Rinkeby, frias helt av Solna tingsrätt. Detta trots att flera av dem har erkänt att de kastat sten, framhåller SD-toppen på Twitter.

"Bristande respekt"

Jomshofs reaktion skapade ytterligare reaktioner, bland annat från Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund 2000-2019.

– Att i hans ställning och som lagstiftare nedsättande kommentera oberoende domstolars rättstillämpning i enskild fall är inte bara olämpligt. Det avslöjar en bristande respekt för rättsstaten, uttrycker Anne Ramberg på samma plattform.

Svaret från Richard Jomshof lät inte vänta.

– Märk väl, Anne Ramberg upprörs alltså inte av att poliser, som med risk för sina liv, blir utsatta för stenkastning när de försöker upprätthålla lagen, eller att stenkastarna går utan straff. Det, om något, avslöjar en bristande respekt för rättsstaten.

"Har du problem?"

SD-politikerns tweet fick även hårt gensvar från en av ministrarna i den förra regeringen, klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Vi har ett rättsväsende, har du som justitieutskottets ordförande problem med det? Vad ser du framför dig som alternativ? Johmshof dömer?? frågar hon retoriskt, även det på Twitter.

Friades av flera skäl

Två poliser skadades lindrigt i samband med de brott som de elva männen stod åtalade för.

Tingsrätten menade att det inte var något tvivel om att samtliga hade kastat stenar eller andra föremål, men frias bland annat på grund av att rätten inte bedömt att de ingått i en folksamling eller för stenarna inte träffade polisen eller dess fordon, rapporterar Expressen.

Flertal domar

De så kallade påskkravallerna drabbade flera städer i våras och på andra platser har ett flertal individer dömts för brott i samband med upploppen.

Bland annat dömdes fyra unga män i Örebro mot sitt nekande till fängelse. 

– Om inte det här är grovt sabotage mot blåljusverksamhet så vet jag inte vad det skulle vara. Jag anser att det är en viktig markering från samhällets sida att här går gränsen. Det ska kosta att ge sig på polisen, sade chefsåklagare Per Erik Rinsell till Dagens Nyheter i samband med de tre domarna.

"Hatar vårt samhälle"

Oroligheterna fick stor uppmärksamhet dels i svensk men även internationell media.

– Det var grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle. De vittnesmål vi fick av polisen var fruktansvärda. Att gå till sitt jobb och mötas av stenar och brandbomber när det enda man försöker göra är sitt jobb, sade dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med händelserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen