Trafikanter rasar – Trafikverket har JO-anmälts

2025 01 03

Trafikanter rasar mot vintervägförhållanden i Sverige, och en JO-anmälan har upprättats.

Det svåra vinterväglaget medför både svårigheter och oro för svenska trafikanter.

Många är missnöjda med vägunderhållet och menar att Trafikverket missköter sitt arbete.

Nu har en lastbilschaufför gjort en JO-anmälan mot Trafikverket, rapporterar TV4.

”Uruselt vägunderhåll”

Det är lastbilschauffören Sören Eklöf som har gjort anmälan, enligt kanalen.

Han menar att Trafikverket har börjat missköta vägunderhållet allt mer de senaste åren, och att man bland annat är för dåliga på att sköta plogningen.

Detta skapar en stor oro hos trafikanter, och inte minst hos personer som måste ge sig ut på vägarna för att de jobbar som chaufförer.

– Det är så uruselt vägunderhåll nu och det är inte meningen att vi yrkeschaufförer ska behöva vara oroliga för att köra. Om vi ska komma hem, om vi ska krocka eller om någon ska krocka med oss, säger Sören Eklöf till kanalen.

Trafikverket: ”Bättre rustat än någonsin”

Det finns alltså en stor oro hos trafikanter, trots att Trafikverket i november gick ut och lovade att göra ett bättre jobb nu jämfört med förra vintern.

En ny handlingsplan har tagits fram efter den hårda kritik som riktades mot Trafikverket förra året, rapporterade Vi Bilägare i november.

Förra vintern uppstod bland annat kaos på E22 och E4 i januari, då tusentals resenärer satt fast i kylan på grund av ett jättestopp i trafiken.

Sedan dess uppges Trafikverket alltså ha tagit fram en handlingsplan.

– Jag räknar med att vi kan få kraftiga snöoväder även i år och vi har sett till att Trafikverket är bättre rustat än någonsin för att hålla vägarna säkra och framkomliga, sade Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket, till tidningen i november.

Oro för skolbussar och familjer

Men trots det finns det alltså även denna vinter ett missnöje med hur Trafikverket sköter vägunderhållet.

Trafikverket meddelar att man jobbar på för fullt med plogning och saltning.

Sören Eklöf, som har gjort JO-anmälan, säger att han själv förvisso klarar sig trots det svåra underlaget.

– Men skolbussen? Familjen som är på väg hem efter nyårsfirande? Det vill inte jag på mitt samvete. Vill Trafikverket ha det? säger han till TV4.

Foto: Rico Van de Voorde

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen