Trafikverket förvarnar: 3 000 kronor i böter om man blir påkommen

2025 04 28

Den som åker fast riskerar böter på 3 000 kronor.

Men det är kanske ändå omgivningen snarare än den skyldiga individen som påverkas mest.

Av det skälet växlar Trafikverket upp inför valborgsmässoafton senare i veckan.

Tillsammans med polisen tar myndigheten nu krafttag för att stoppa folk från att gena över tågspåren, rapporterar SR:s Trafikredaktion.

"Frestande att kliva rakt över"

Att insatserna görs inför valborg är ingen slump.

Inte heller att den främsta bevakningen kommer att koncentreras till studentstäderna Lund och Uppsala, dit många reser med tåg för att delta i festligheterna.

– Vi vet av erfarenhet med de här spontanfesterna med mängder av studenter som gärna kanske vill komma fortare fram till festplatsen, då är det väldigt frestande för dem att kliva rakt över spåren, säger Göran Holmberg, verksamhetssamordnare på Trafikverket, till radion.

Hela Sverige

Problemet med spårspring finns dock i hela Sverige och Trafikverket har återkommande flaggat för det allt vanligare lagbrottet, inte minst inför lov och ledigheter.

Och det har ökat.

År 2023 uppgick antalet förseningstimmar för tågen till 3 000 på grund av obehöriga på spåren. Förra året ökade den siffran till 4 500 timmar.

I somras meddelade Trafikverket att stora pengar läggs på att på vissa platser sätta upp två meter höga stängsel som är svåra att klippa sönder.

– Även om det som tur är oftast går bra spårar det ibland ur och övergår från bus till skadegörelse eller olyckor med allvarliga konsekvenser för alla inblandade, sade Trafikverkets regionala direktör Rami Yones då.

"Hjärtat i halsgropen"

Enligt Göran Holmberg är det inte bara ungdomar som trotsar spårförbuden. Svampplockare, burksamlare, suicidala personer och folk som helt enkelt bara vill ta en genväg är några av grupperna som ofta gör sig skyldiga.

Många kryper också under bommarna för att ta sig över spåret innan tåget kommer. Man tror att “lokföraren kommer se mig”, förklarar Göran Holmberg till lokaltidningen.

– Men det man inte tänker på är att föraren får hjärtat i halsgropen och kanske måste tas ur tjänst för att han eller hon känner sig skakade. Sedan blir tåget kanske stående i en timme innan en ny förare är på plats, säger han till Sydöstran.

Den som upptäcker någon som korsar ett tågspår uppmanas att höra av sig till Trafikverket.

Foto: M Beletti

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen