Trafikverket förvarnar: 3 000 kronor i böter om man blir påkommen

2025 04 28

Den som åker fast riskerar böter på 3 000 kronor.

Men det är kanske ändå omgivningen snarare än den skyldiga individen som påverkas mest.

Av det skälet växlar Trafikverket upp inför valborgsmässoafton senare i veckan.

Tillsammans med polisen tar myndigheten nu krafttag för att stoppa folk från att gena över tågspåren, rapporterar SR:s Trafikredaktion.  

"Frestande att kliva rakt över"   

Att insatserna görs inför valborg är ingen slump.  

Inte heller att den främsta bevakningen kommer att koncentreras till studentstäderna Lund och Uppsala, dit många reser med tåg för att delta i festligheterna.

– Vi vet av erfarenhet med de här spontanfesterna med mängder av studenter som gärna kanske vill komma fortare fram till festplatsen, då är det väldigt frestande för dem att kliva rakt över spåren, säger Göran Holmberg, verksamhetssamordnare på Trafikverket, till radion. 

Hela Sverige   

Problemet med spårspring finns dock i hela Sverige och Trafikverket har återkommande flaggat för det allt vanligare lagbrottet, inte minst inför lov och ledigheter.  

Och det har ökat.

År 2023 uppgick antalet förseningstimmar för tågen till 3 000 på grund av obehöriga på spåren. Förra året ökade den siffran till 4 500 timmar.

I somras meddelade Trafikverket att stora pengar läggs på att på vissa platser sätta upp två meter höga stängsel som är svåra att klippa sönder.

– Även om det som tur är oftast går bra spårar det ibland ur och övergår från bus till skadegörelse eller olyckor med allvarliga konsekvenser för alla inblandade, sade Trafikverkets regionala direktör Rami Yones då.

"Hjärtat i halsgropen"

Enligt Göran Holmberg är det inte bara ungdomar som trotsar spårförbuden. Svampplockare, burksamlare, suicidala personer och folk som helt enkelt bara vill ta en genväg är några av grupperna som ofta gör sig skyldiga.

Många kryper också under bommarna för att ta sig över spåret innan tåget kommer. Man tror att “lokföraren kommer se mig”, förklarar Göran Holmberg till lokaltidningen.

– Men det man inte tänker på är att föraren får hjärtat i halsgropen och kanske måste tas ur tjänst för att han eller hon känner sig skakade. Sedan blir tåget kanske stående i en timme innan en ny förare är på plats, säger han till Sydöstran.

Den som upptäcker någon som korsar ett tågspår uppmanas att höra av sig till Trafikverket.

Foto: M Beletti

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen