DANMARK: Tragedi på zoo

2023 03 08

En ung isbjörns död skakar Köpenhamns Zoo.

Djurparken har förlorat en av sina yngre isbjörnar, rapporterar Danmarks Radio.

Det tragiska dödsfallet skedde efter att björnen bitit av en elkabel och fått en elektrisk chock.

"Ödesdigra konsekvenser"

Händelsen skedde igår, men det är först idag som Köpenhamns Zoo går ut med informationen.

Isbjörnen, som var en hona, hade brutit upp en stålgrind i utomhusanläggningen. I ett installationsskåp fick den tag på en vajer som den bet sönder.

– Isbjörnar är väldigt nyfikna och starka djur. Tyvärr har det fått ödesdigra konsekvenser i det här fallet. säger djurparkens zoologiska chef Mads Frost Bertelsen till parkens hemsida.

Ser över rutinerna

Enligt Köpenhamns Zoo är det första gången man råkar ut för en olycka av det här slage.t

Djurparken kommer nu att se över sina rutiner för att undvika att något liknande sker i framtiden.

– Det är klart att vi nu kommer att vara mycket kritiska till våra installationer i isbjörnsanläggningen, säger Mads Frost Bertelsen.

Firade egen dag med glass

Olyckan skedde blott en vecka efter internationella isbjörnsdagen 1 mars. En dag som firades storslaget på djurparken i Köpenhamn med ett stort lass med glass till björnarna.

Djurparken ville samtidigt också uppmärksamma varför dagen finns.

– En anledning är förstås att uppskatta och hylla de fantastiska djuren, skriver Köpenhamns Zoo på sin hemsida.

– Men en annan anledning är att de vilda isbjörnarna är under stor press på grund av klimatförändringarna.

Isbjörnar i Sverige

I Sverige har det från och till funnits isbjörnar på landets största djurparker.

På Skansens fanns björnarna kvar fram till 1984 och Kolmården stängde sin anläggning 2005.

Orsa rovdjurspark, som numera är nedlagd, har också varit hem till isbjörnar. Parken ställdes då inför stora utmaningar för vad som skulle hända med bland annat isbjörnarna, men också de lodjur, leoparder och vargar som fanns på anläggningen.

– Det är normalt att det görs en hel del djurförflyttningar mellan olika parker, men naturligtvis inte i en sådan här omfattning, sade Jens Larsson, ordförande för Svenska djurparksföreningen, till SR för ett år sedan.

Största hotet

Idag uppskattas att det lever ungefär 22 000 – 31 000 isbjörnar i det vilda. Omkring 40 procent av dem lever i Kanada, enligt WWF.

De har inga naturliga fiender förutom människan som jagat dem under en längre tid.

Isbjörnens största hot idag är därför den globala uppvärmningen.

– På grund av växthusgaser i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga upp fettreserverna inför sommaren, framhåller WWF.

Foto: H.J. Mager

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen