DANMARK: Tragedi på zoo

2023 03 08

En ung isbjörns död skakar Köpenhamns Zoo.

Djurparken har förlorat en av sina yngre isbjörnar, rapporterar Danmarks Radio.

Det tragiska dödsfallet skedde efter att björnen bitit av en elkabel och fått en elektrisk chock.

"Ödesdigra konsekvenser"

Händelsen skedde igår, men det är först idag som Köpenhamns Zoo går ut med informationen.

Isbjörnen, som var en hona, hade brutit upp en stålgrind i utomhusanläggningen. I ett installationsskåp fick den tag på en vajer som den bet sönder.

– Isbjörnar är väldigt nyfikna och starka djur. Tyvärr har det fått ödesdigra konsekvenser i det här fallet. säger djurparkens zoologiska chef Mads Frost Bertelsen till parkens hemsida.

Ser över rutinerna

Enligt Köpenhamns Zoo är det första gången man råkar ut för en olycka av det här slage.t

Djurparken kommer nu att se över sina rutiner för att undvika att något liknande sker i framtiden.

– Det är klart att vi nu kommer att vara mycket kritiska till våra installationer i isbjörnsanläggningen, säger Mads Frost Bertelsen.

Firade egen dag med glass

Olyckan skedde blott en vecka efter internationella isbjörnsdagen 1 mars. En dag som firades storslaget på djurparken i Köpenhamn med ett stort lass med glass till björnarna.

Djurparken ville samtidigt också uppmärksamma varför dagen finns.

– En anledning är förstås att uppskatta och hylla de fantastiska djuren, skriver Köpenhamns Zoo på sin hemsida.

– Men en annan anledning är att de vilda isbjörnarna är under stor press på grund av klimatförändringarna.

Isbjörnar i Sverige

I Sverige har det från och till funnits isbjörnar på landets största djurparker.

På Skansens fanns björnarna kvar fram till 1984 och Kolmården stängde sin anläggning 2005.

Orsa rovdjurspark, som numera är nedlagd, har också varit hem till isbjörnar. Parken ställdes då inför stora utmaningar för vad som skulle hända med bland annat isbjörnarna, men också de lodjur, leoparder och vargar som fanns på anläggningen.

– Det är normalt att det görs en hel del djurförflyttningar mellan olika parker, men naturligtvis inte i en sådan här omfattning, sade Jens Larsson, ordförande för Svenska djurparksföreningen, till SR för ett år sedan.

Största hotet

Idag uppskattas att det lever ungefär 22 000 – 31 000 isbjörnar i det vilda. Omkring 40 procent av dem lever i Kanada, enligt WWF.

De har inga naturliga fiender förutom människan som jagat dem under en längre tid.

Isbjörnens största hot idag är därför den globala uppvärmningen.

– På grund av växthusgaser i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga upp fettreserverna inför sommaren, framhåller WWF.

Foto: H.J. Mager

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen