DANMARK: Tragedi på zoo

2023 03 08

En ung isbjörns död skakar Köpenhamns Zoo.

Djurparken har förlorat en av sina yngre isbjörnar, rapporterar Danmarks Radio.

Det tragiska dödsfallet skedde efter att björnen bitit av en elkabel och fått en elektrisk chock.

"Ödesdigra konsekvenser"

Händelsen skedde igår, men det är först idag som Köpenhamns Zoo går ut med informationen.

Isbjörnen, som var en hona, hade brutit upp en stålgrind i utomhusanläggningen. I ett installationsskåp fick den tag på en vajer som den bet sönder.

– Isbjörnar är väldigt nyfikna och starka djur. Tyvärr har det fått ödesdigra konsekvenser i det här fallet. säger djurparkens zoologiska chef Mads Frost Bertelsen till parkens hemsida.

Ser över rutinerna

Enligt Köpenhamns Zoo är det första gången man råkar ut för en olycka av det här slage.t

Djurparken kommer nu att se över sina rutiner för att undvika att något liknande sker i framtiden.

– Det är klart att vi nu kommer att vara mycket kritiska till våra installationer i isbjörnsanläggningen, säger Mads Frost Bertelsen.

Firade egen dag med glass

Olyckan skedde blott en vecka efter internationella isbjörnsdagen 1 mars. En dag som firades storslaget på djurparken i Köpenhamn med ett stort lass med glass till björnarna.

Djurparken ville samtidigt också uppmärksamma varför dagen finns.

– En anledning är förstås att uppskatta och hylla de fantastiska djuren, skriver Köpenhamns Zoo på sin hemsida.

– Men en annan anledning är att de vilda isbjörnarna är under stor press på grund av klimatförändringarna.

Isbjörnar i Sverige

I Sverige har det från och till funnits isbjörnar på landets största djurparker.

På Skansens fanns björnarna kvar fram till 1984 och Kolmården stängde sin anläggning 2005.

Orsa rovdjurspark, som numera är nedlagd, har också varit hem till isbjörnar. Parken ställdes då inför stora utmaningar för vad som skulle hända med bland annat isbjörnarna, men också de lodjur, leoparder och vargar som fanns på anläggningen.

– Det är normalt att det görs en hel del djurförflyttningar mellan olika parker, men naturligtvis inte i en sådan här omfattning, sade Jens Larsson, ordförande för Svenska djurparksföreningen, till SR för ett år sedan.

Största hotet

Idag uppskattas att det lever ungefär 22 000 – 31 000 isbjörnar i det vilda. Omkring 40 procent av dem lever i Kanada, enligt WWF.

De har inga naturliga fiender förutom människan som jagat dem under en längre tid.

Isbjörnens största hot idag är därför den globala uppvärmningen.

– På grund av växthusgaser i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga upp fettreserverna inför sommaren, framhåller WWF.

Foto: H.J. Mager

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen