DANMARK: Tragedi på zoo

2023 03 08

En ung isbjörns död skakar Köpenhamns Zoo.

Djurparken har förlorat en av sina yngre isbjörnar, rapporterar Danmarks Radio.

Det tragiska dödsfallet skedde efter att björnen bitit av en elkabel och fått en elektrisk chock.

"Ödesdigra konsekvenser"

Händelsen skedde igår, men det är först idag som Köpenhamns Zoo går ut med informationen.

Isbjörnen, som var en hona, hade brutit upp en stålgrind i utomhusanläggningen. I ett installationsskåp fick den tag på en vajer som den bet sönder.

– Isbjörnar är väldigt nyfikna och starka djur. Tyvärr har det fått ödesdigra konsekvenser i det här fallet. säger djurparkens zoologiska chef Mads Frost Bertelsen till parkens hemsida.

Ser över rutinerna

Enligt Köpenhamns Zoo är det första gången man råkar ut för en olycka av det här slage.t

Djurparken kommer nu att se över sina rutiner för att undvika att något liknande sker i framtiden.

– Det är klart att vi nu kommer att vara mycket kritiska till våra installationer i isbjörnsanläggningen, säger Mads Frost Bertelsen.

Firade egen dag med glass

Olyckan skedde blott en vecka efter internationella isbjörnsdagen 1 mars. En dag som firades storslaget på djurparken i Köpenhamn med ett stort lass med glass till björnarna.

Djurparken ville samtidigt också uppmärksamma varför dagen finns.

– En anledning är förstås att uppskatta och hylla de fantastiska djuren, skriver Köpenhamns Zoo på sin hemsida.

– Men en annan anledning är att de vilda isbjörnarna är under stor press på grund av klimatförändringarna.

Isbjörnar i Sverige

I Sverige har det från och till funnits isbjörnar på landets största djurparker.

På Skansens fanns björnarna kvar fram till 1984 och Kolmården stängde sin anläggning 2005.

Orsa rovdjurspark, som numera är nedlagd, har också varit hem till isbjörnar. Parken ställdes då inför stora utmaningar för vad som skulle hända med bland annat isbjörnarna, men också de lodjur, leoparder och vargar som fanns på anläggningen.

– Det är normalt att det görs en hel del djurförflyttningar mellan olika parker, men naturligtvis inte i en sådan här omfattning, sade Jens Larsson, ordförande för Svenska djurparksföreningen, till SR för ett år sedan.

Största hotet

Idag uppskattas att det lever ungefär 22 000 – 31 000 isbjörnar i det vilda. Omkring 40 procent av dem lever i Kanada, enligt WWF.

De har inga naturliga fiender förutom människan som jagat dem under en längre tid.

Isbjörnens största hot idag är därför den globala uppvärmningen.

– På grund av växthusgaser i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga upp fettreserverna inför sommaren, framhåller WWF.

Foto: H.J. Mager

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen