DANMARK: Tragedi på zoo

2023 03 08

Djurparken har förlorat en av sina yngre isbjörnar, rapporterar Danmarks Radio.

Det tragiska dödsfallet skedde efter att björnen bitit av en elkabel och fått en elektrisk chock.

"Ödesdigra konsekvenser"

Händelsen skedde igår, men det är först idag som Köpenhamns Zoo går ut med informationen.

Isbjörnen, som var en hona, hade brutit upp en stålgrind i utomhusanläggningen. I ett installationsskåp fick den tag på en vajer som den bet sönder.

– Isbjörnar är väldigt nyfikna och starka djur. Tyvärr har det fått ödesdigra konsekvenser i det här fallet. säger djurparkens zoologiska chef Mads Frost Bertelsen till parkens hemsida.

Ser över rutinerna

Enligt Köpenhamns Zoo är det första gången man råkar ut för en olycka av det här slage.t

Djurparken kommer nu att se över sina rutiner för att undvika att något liknande sker i framtiden.

– Det är klart att vi nu kommer att vara mycket kritiska till våra installationer i isbjörnsanläggningen, säger Mads Frost Bertelsen.

Firade egen dag med glass

Olyckan skedde blott en vecka efter internationella isbjörnsdagen 1 mars. En dag som firades storslaget på djurparken i Köpenhamn med ett stort lass med glass till björnarna.

Djurparken ville samtidigt också uppmärksamma varför dagen finns.

– En anledning är förstås att uppskatta och hylla de fantastiska djuren, skriver Köpenhamns Zoo på sin hemsida.

– Men en annan anledning är att de vilda isbjörnarna är under stor press på grund av klimatförändringarna.

Isbjörnar i Sverige

I Sverige har det från och till funnits isbjörnar på landets största djurparker.

På Skansens fanns björnarna kvar fram till 1984 och Kolmården stängde sin anläggning 2005.

Orsa rovdjurspark, som numera är nedlagd, har också varit hem till isbjörnar. Parken ställdes då inför stora utmaningar för vad som skulle hända med bland annat isbjörnarna, men också de lodjur, leoparder och vargar som fanns på anläggningen.

– Det är normalt att det görs en hel del djurförflyttningar mellan olika parker, men naturligtvis inte i en sådan här omfattning, sade Jens Larsson, ordförande för Svenska djurparksföreningen, till SR för ett år sedan.

Största hotet

Idag uppskattas att det lever ungefär 22 000 – 31 000 isbjörnar i det vilda. Omkring 40 procent av dem lever i Kanada, enligt WWF.

De har inga naturliga fiender förutom människan som jagat dem under en längre tid.

Isbjörnens största hot idag är därför den globala uppvärmningen.

– På grund av växthusgaser i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga upp fettreserverna inför sommaren, framhåller WWF.

Foto: H.J. Mager

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen