Tre eljättar kan chockhöja – över 2 miljoner kunder drabbas

2024 12 23

En uppmärksammad hushållsutgift riskerar att skena under de kommande åren.

Det handlar om den ofta kritiserade elnätsavgiften, det vill säga kostnaden för att vara ansluten till ett elnät.

Till skillnad från elavtalet för elförbrukningen går det inte att välja sitt elnätsbolag.

Och de kommande tre åren kan avgifterna fortsätta att höjas ännu mer än vad de redan har gjort, uppger Energimarknadsinspektionen som nu vill ändra reglerna, enligt Dagens Nyheter.

Höjningarna kan ske trots att bolagen redan tjänar mer än vad som är nödvändigt.

– Flera, framför allt de stora, har enligt min bedömning inte tagit ut hela den höjning som intäktsramarna ger utrymme för under 2024. Det betyder att de kommer kunna höja priserna ännu mer framöver, säger Björn Berggren som är energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Stora skillnader

Hittills i år har avgiften i snitt höjts med två procent för villakunder och fyra procent för folk som bor i lägenhet.

Däremot är det stora skillnader bolagen emellan. Jätten Eon i södra Sverige har exempelvis höjt med tio procent medan andra inte rört sina avgifter alls.

Två elnätsgiganter har redan gett besked om stora höjningar inför nästa år: Vattenfall kommer att höja med 15 procent och Ellevio med sex procent.

Över två miljoner kunder

Totalt samlar de två sistnämnda elnätsbolagen drygt två miljoner kunder. Räknar man in Eon täcker de tre bolagen över 50 procent av marknadens omsättning.

Och fram till och med 2027 väntar sannolikt större höjningar.

– Jag befarar att de nog kommer att utnyttja sina intäktsramar och höja successivt eftersom reglerna är alltför generösa, säger Stefan Yard, expert på elnätsregleringar och även professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet, till DN.

Bolagen: Ingen överkompensation

Nätjättarna har svarat på kommentarerna. Vattenfall framhåller att det inte är fråga om någon överkompensation och att höjningarna är rimliga.

Eon, som ännu inte gett besked om priserna 2025, talade i liknande termer i somras när Helsingborgs Dagblad granskade dess prisutveckling. Man pekade då på att Eon måste möta inflationen och satsningarna i form av utbyggnader som bolaget måste göra i elnätet.

– Näten på landsbygden har ett helt annat underhåll än dem som finns i tätort. Det blir dyrare att bygga, underhålla och hålla i drift, sade Eons avdelningschef Gustav Wengen till HD vid tillfället och tillade:

– Jag kan bara konstatera att med den takten i klimatomställningen så kommer det att krävas mer och mer investeringar i elnäten.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen