29dec25

Tre eljättar kan chockhöja – över 2 miljoner kunder drabbas

2024 12 23

En uppmärksammad hushållsutgift riskerar att skena under de kommande åren.

Det handlar om den ofta kritiserade elnätsavgiften, det vill säga kostnaden för att vara ansluten till ett elnät.

Till skillnad från elavtalet för elförbrukningen går det inte att välja sitt elnätsbolag.

Och de kommande tre åren kan avgifterna fortsätta att höjas ännu mer än vad de redan har gjort, uppger Energimarknadsinspektionen som nu vill ändra reglerna, enligt Dagens Nyheter.

Höjningarna kan ske trots att bolagen redan tjänar mer än vad som är nödvändigt.

– Flera, framför allt de stora, har enligt min bedömning inte tagit ut hela den höjning som intäktsramarna ger utrymme för under 2024. Det betyder att de kommer kunna höja priserna ännu mer framöver, säger Björn Berggren som är energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Stora skillnader

Hittills i år har avgiften i snitt höjts med två procent för villakunder och fyra procent för folk som bor i lägenhet.

Däremot är det stora skillnader bolagen emellan. Jätten Eon i södra Sverige har exempelvis höjt med tio procent medan andra inte rört sina avgifter alls.

Två elnätsgiganter har redan gett besked om stora höjningar inför nästa år: Vattenfall kommer att höja med 15 procent och Ellevio med sex procent.

Över två miljoner kunder

Totalt samlar de två sistnämnda elnätsbolagen drygt två miljoner kunder. Räknar man in Eon täcker de tre bolagen över 50 procent av marknadens omsättning.

Och fram till och med 2027 väntar sannolikt större höjningar.

Jag befarar att de nog kommer att utnyttja sina intäktsramar och höja successivt eftersom reglerna är alltför generösa, säger Stefan Yard, expert på elnätsregleringar och även professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet, till DN.

Bolagen: Ingen överkompensation

Nätjättarna har svarat på kommentarerna. Vattenfall framhåller att det inte är fråga om någon överkompensation och att höjningarna är rimliga. 

Eon, som ännu inte gett besked om priserna 2025, talade i liknande termer i somras när Helsingborgs Dagblad granskade dess prisutveckling. Man pekade då på att Eon måste möta inflationen och satsningarna i form av utbyggnader som bolaget måste göra i elnätet.

Näten på landsbygden har ett helt annat underhåll än dem som finns i tätort. Det blir dyrare att bygga, underhålla och hålla i drift, sade Eons avdelningschef Gustav Wengen till HD vid tillfället och tillade:

– Jag kan bara konstatera att med den takten i klimatomställningen så kommer det att krävas mer och mer investeringar i elnäten.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen