Tre eljättar kan chockhöja – över 2 miljoner kunder drabbas

2024 12 23

En uppmärksammad hushållsutgift riskerar att skena under de kommande åren.

Det handlar om den ofta kritiserade elnätsavgiften, det vill säga kostnaden för att vara ansluten till ett elnät.

Till skillnad från elavtalet för elförbrukningen går det inte att välja sitt elnätsbolag.

Och de kommande tre åren kan avgifterna fortsätta att höjas ännu mer än vad de redan har gjort, uppger Energimarknadsinspektionen som nu vill ändra reglerna, enligt Dagens Nyheter.

Höjningarna kan ske trots att bolagen redan tjänar mer än vad som är nödvändigt.

– Flera, framför allt de stora, har enligt min bedömning inte tagit ut hela den höjning som intäktsramarna ger utrymme för under 2024. Det betyder att de kommer kunna höja priserna ännu mer framöver, säger Björn Berggren som är energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Stora skillnader

Hittills i år har avgiften i snitt höjts med två procent för villakunder och fyra procent för folk som bor i lägenhet.

Däremot är det stora skillnader bolagen emellan. Jätten Eon i södra Sverige har exempelvis höjt med tio procent medan andra inte rört sina avgifter alls.

Två elnätsgiganter har redan gett besked om stora höjningar inför nästa år: Vattenfall kommer att höja med 15 procent och Ellevio med sex procent.

Över två miljoner kunder

Totalt samlar de två sistnämnda elnätsbolagen drygt två miljoner kunder. Räknar man in Eon täcker de tre bolagen över 50 procent av marknadens omsättning.

Och fram till och med 2027 väntar sannolikt större höjningar.

– Jag befarar att de nog kommer att utnyttja sina intäktsramar och höja successivt eftersom reglerna är alltför generösa, säger Stefan Yard, expert på elnätsregleringar och även professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet, till DN.

Bolagen: Ingen överkompensation

Nätjättarna har svarat på kommentarerna. Vattenfall framhåller att det inte är fråga om någon överkompensation och att höjningarna är rimliga.

Eon, som ännu inte gett besked om priserna 2025, talade i liknande termer i somras när Helsingborgs Dagblad granskade dess prisutveckling. Man pekade då på att Eon måste möta inflationen och satsningarna i form av utbyggnader som bolaget måste göra i elnätet.

– Näten på landsbygden har ett helt annat underhåll än dem som finns i tätort. Det blir dyrare att bygga, underhålla och hålla i drift, sade Eons avdelningschef Gustav Wengen till HD vid tillfället och tillade:

– Jag kan bara konstatera att med den takten i klimatomställningen så kommer det att krävas mer och mer investeringar i elnäten.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen