Tre eljättar kan chockhöja – över 2 miljoner kunder drabbas

2024 12 23

En uppmärksammad hushållsutgift riskerar att skena under de kommande åren.

Det handlar om den ofta kritiserade elnätsavgiften, det vill säga kostnaden för att vara ansluten till ett elnät.

Till skillnad från elavtalet för elförbrukningen går det inte att välja sitt elnätsbolag.

Och de kommande tre åren kan avgifterna fortsätta att höjas ännu mer än vad de redan har gjort, uppger Energimarknadsinspektionen som nu vill ändra reglerna, enligt Dagens Nyheter.

Höjningarna kan ske trots att bolagen redan tjänar mer än vad som är nödvändigt.

– Flera, framför allt de stora, har enligt min bedömning inte tagit ut hela den höjning som intäktsramarna ger utrymme för under 2024. Det betyder att de kommer kunna höja priserna ännu mer framöver, säger Björn Berggren som är energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Stora skillnader

Hittills i år har avgiften i snitt höjts med två procent för villakunder och fyra procent för folk som bor i lägenhet.

Däremot är det stora skillnader bolagen emellan. Jätten Eon i södra Sverige har exempelvis höjt med tio procent medan andra inte rört sina avgifter alls.

Två elnätsgiganter har redan gett besked om stora höjningar inför nästa år: Vattenfall kommer att höja med 15 procent och Ellevio med sex procent.

Över två miljoner kunder

Totalt samlar de två sistnämnda elnätsbolagen drygt två miljoner kunder. Räknar man in Eon täcker de tre bolagen över 50 procent av marknadens omsättning.

Och fram till och med 2027 väntar sannolikt större höjningar.

– Jag befarar att de nog kommer att utnyttja sina intäktsramar och höja successivt eftersom reglerna är alltför generösa, säger Stefan Yard, expert på elnätsregleringar och även professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet, till DN.

Bolagen: Ingen överkompensation

Nätjättarna har svarat på kommentarerna. Vattenfall framhåller att det inte är fråga om någon överkompensation och att höjningarna är rimliga.

Eon, som ännu inte gett besked om priserna 2025, talade i liknande termer i somras när Helsingborgs Dagblad granskade dess prisutveckling. Man pekade då på att Eon måste möta inflationen och satsningarna i form av utbyggnader som bolaget måste göra i elnätet.

– Näten på landsbygden har ett helt annat underhåll än dem som finns i tätort. Det blir dyrare att bygga, underhålla och hålla i drift, sade Eons avdelningschef Gustav Wengen till HD vid tillfället och tillade:

– Jag kan bara konstatera att med den takten i klimatomställningen så kommer det att krävas mer och mer investeringar i elnäten.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen