Tre populära SR-program i fara – ”kommer absolut att påverka”

2024 02 08

Den 31 januari meddelade vd:n Cilla Benkö att 100 personer kommer att varslas. Totalt måste SR spara 250 miljoner kronor,  varav 150 miljoner på personalkostnader.

Besparingarna drabbar även flera av Sveriges Radios program.

– Besparingarna kommer att ske över hela företaget, även inom programverksamheten som nu måste sänka de årliga kostnaderna med 130-150 miljoner, kommenterade Cilla Benkö i samband med beslutet.

Populära program samlas

En av flera förändringar på SR blir att de populära programmen ”P1 morgon”, ”Studio ett” och ”Godmorgon världen” samlas under samma verksamhet, samtidigt som tjänster dras in för att spara pengar.

Beslutet väcker stark intern kritik, rapporterar DN.

Mia Odabas, som är producent på ”Studio Ett”, varnar för att kvaliteten på programmet kommer att påverkas markant.

–  Besparingarna kommer absolut att påverka kvaliteten på programmen. Det ska produceras samma program på färre personer. Det påverkar självklart kvaliteten, säger hon till DN.

Sveriges Radios fackklubb instämmer i kritiken och varnar för ”försämrad arbetsmiljö och journalistisk verkshöjd”.

– Det jäser och kokar av missnöje på redaktionen, inte över att det ska sparas för det är inget vi kan göra så mycket år, utan HUR det ska sparas, framhåller Håkan Widman, ordförande i Ekots fackklubb, till tidningen.

Sändningar på flera språk försvinner

SR:s sparpaket innebär även att sändningar på flera språk försvinner.

Sändningarna på ryska och tigrinja (som talas i Eritrea) kommer att upphöra, och Radio Sweden kurdiska försvinner.

– Vår redaktion kommer inte att fortsätta. Vår sista arbetsdag blir sista mars. För vår publik tror jag det kommer komma som en chock, sa Lorin Ibrahim, producent för Radio Sweden kurdiska, till Ekot när beslutet blev offentligt.

Lorin Ibrahim tror att nedläggningen kommer påverka många människor som vill ta del av fristående journalistik på kurdiska.

– Jag skulle nog säga att vi är den enda public service-kanalen på kurdiska i hela världen.

Foto: SR

Text: Redaktionen

JUST NU: Person träffad av blixten

2025 07 17

Under den senaste tiden har såväl hög värme som åskoväder kännetecknat det svenska vädret.

På torsdagskvällen kommer uppgifter om att en person har träffats av blixten.

Blixten ska ha slagit ner i en villa i Oskarström i Halmstad, rapporterar Aftonbladet.

Träffad av blixten

Blixten slog ner i en villa i Halmstad och träffade personen i fråga.

Ambulans är just nu på väg till adressen.

Blixtnedslaget kommer i samband med att ett stort åskoväder dragit in över orten på torsdagskvällen.

Enligt räddningstjänsten ska personen vara vaken och talbar – men det är oklart hur allvarligt skadad personen är i nuläget.

“Rökutveckling i villan”

Thomas Andersson, vakthavande befäl hos räddningstjänsten, uppger att det är rökutveckling i villan.

– Det är rökutveckling i villan. Det blir så när blixten slår ner och kryper i väggarna och ledningarna, säger han till Hallandsposten.

Det ska dock inte röra sig om några öppna lågor.

Så uppstår blixtar

Under den senaste tiden har åskoväder dragit in över flera orter runt om i landet.

I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. 

När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten.

Inte bredare än en penna

När spänningsskillnaderna i ett moln blir så stora att de överträffar luftens isolerande förmåga sker det en urladdning. 

Då förflyttas mycket stora energimängder genom en liten luftvolym. 

Luften upphettas då så kraftigt att det bildas ett ljussken som vi uppfattar som en blixt.

– Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp genom stötjonisation i etapper på ca 30 meter åt gången, förklarar SMHI.

– Blixtkanalen är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 km lång. När kanalen är klar sker en urladdning mellan marken och molnet.

Huvudurladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s, vilket är en tiondel av ljusets hastighet. 

Skenet från den upphettade luften utgör det vi kallar blixt.

Foto: J. Kaiser

Text: Redaktionen