Tredje dos till svenska folket trolig nästa år

2021 08 03

Nästa år 2022 kommer sannolikt en större andel av Sveriges befolkning att erbjudas dos 3 och vissa riskgrupper kan eventuellt få den redan i höst.

Det meddelar nu Folkhälsomyndigheten som samtidigt framhåller att exakt hur dos 3-satsningen kommer att gå till ännu är inte beslutat.

– Omfattningen är i dagsläget oklar och beror bland annat på eventuella nya virusvarianter samt på vad olika forskningsstudier kommer att visa om vaccinernas skyddseffekt över tid.

Folkhälsomyndigheten följer också utvecklingen i länder som ligger före Sverige i vaccinationsarbetet, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande nu på morgonen.

16-17-åringar

Den breda vaccineringen av Sveriges vuxna befolkning kommer avslutas i hösten och då blir det istället främst 16-17-åringar samt vuxna, som hittills valt att inte vaccinera sig, som kommer att erbjudas vaccination.

Tre grupper redan i höst?

Under hösten kan också vissa riskgrupper eventuellt komma att erbjudas en påfyllnadsdos och det är framförallt följande tre grupper som är aktuella:

Äldre boende i SÄBO

Äldre än 80 år

De med kraftigt nedsatt immunförsvar

Tegnells fokus

- Bedömningen är att det inte är möjligt att utrota viruset och därför bör vaccinationsarbetet vara långsiktigt och inriktat på att minska allvarlig sjukdom och död. Det är fortsatt viktigt att vi har ett särskilt fokus på vaccination av grupper och boende i geografiska områden med låg vaccinationstäckning, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog.

Tre möjliga vaccin

Vaccinationerna mot covid-19 kommer de närmaste åren troligen att genomföras med ett eller två mRNA-vaccin samt eventuellt ett adjuvanterat proteinbaserat vaccin som kan fungera som komplement.

Allt sker i 4 steg

Folkhälsomyndigheten framhåller även att Sveriges vaccination mot covid-19 görs i fyra steg:

Steg 1: Massvaccination av den vuxna befolkningen

Steg 2: Nå grupper med låg vaccinationsgrad samt eventuellt ge påfyllnadsdoser för grupper med högst risk för svår sjukdom

Steg 3: Eventuellt ge en större del av befolkningen en påfyllnadsdos.

Steg 4: Arbetet med ett mer långsiktigt vaccinationsprogram utvecklas under hösten.

Tillgången på vaccin bedöms i nuläget som god under flera år framöver understryker Folkhälsomyndigheten.

Foto: D. Schludi

[yop_poll id="446"]

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen