Tredje dos till svenska folket trolig nästa år

2021 08 03

Nästa år 2022 kommer sannolikt en större andel av Sveriges befolkning att erbjudas dos 3 och vissa riskgrupper kan eventuellt få den redan i höst.

Det meddelar nu Folkhälsomyndigheten som samtidigt framhåller att exakt hur dos 3-satsningen kommer att gå till ännu är inte beslutat.

– Omfattningen är i dagsläget oklar och beror bland annat på eventuella nya virusvarianter samt på vad olika forskningsstudier kommer att visa om vaccinernas skyddseffekt över tid.

Folkhälsomyndigheten följer också utvecklingen i länder som ligger före Sverige i vaccinationsarbetet, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande nu på morgonen.

16-17-åringar

Den breda vaccineringen av Sveriges vuxna befolkning kommer avslutas i hösten och då blir det istället främst 16-17-åringar samt vuxna, som hittills valt att inte vaccinera sig, som kommer att erbjudas vaccination.

Tre grupper redan i höst?

Under hösten kan också vissa riskgrupper eventuellt komma att erbjudas en påfyllnadsdos och det är framförallt följande tre grupper som är aktuella:

▪ Äldre boende i SÄBO

▪ Äldre än 80 år 

▪ De med kraftigt nedsatt immunförsvar

Tegnells fokus

- Bedömningen är att det inte är möjligt att utrota viruset och därför bör vaccinationsarbetet vara långsiktigt och inriktat på att minska allvarlig sjukdom och död. Det är fortsatt viktigt att vi har ett särskilt fokus på vaccination av grupper och boende i geografiska områden med låg vaccinationstäckning, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog.

Tre möjliga vaccin

Vaccinationerna mot covid-19 kommer de närmaste åren troligen att genomföras med ett eller två mRNA-vaccin samt eventuellt ett adjuvanterat proteinbaserat vaccin som kan fungera som komplement.

Allt sker i 4 steg

Folkhälsomyndigheten framhåller även att Sveriges vaccination mot covid-19 görs i fyra steg:

◾Steg 1: Massvaccination av den vuxna befolkningen

◾Steg 2: Nå grupper med låg vaccinationsgrad samt eventuellt ge påfyllnadsdoser för grupper med högst risk för svår sjukdom

◾Steg 3: Eventuellt ge en större del av befolkningen en påfyllnadsdos.

◾Steg 4: Arbetet med ett mer långsiktigt vaccinationsprogram utvecklas under hösten.

Tillgången på vaccin bedöms i nuläget som god under flera år framöver understryker Folkhälsomyndigheten.

Foto: D. Schludi

[yop_poll id="446"]

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen