Tredje dos till svenska folket trolig nästa år

2021 08 03

Nästa år 2022 kommer sannolikt en större andel av Sveriges befolkning att erbjudas dos 3 och vissa riskgrupper kan eventuellt få den redan i höst.

Det meddelar nu Folkhälsomyndigheten som samtidigt framhåller att exakt hur dos 3-satsningen kommer att gå till ännu är inte beslutat.

– Omfattningen är i dagsläget oklar och beror bland annat på eventuella nya virusvarianter samt på vad olika forskningsstudier kommer att visa om vaccinernas skyddseffekt över tid.

Folkhälsomyndigheten följer också utvecklingen i länder som ligger före Sverige i vaccinationsarbetet, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande nu på morgonen.

16-17-åringar

Den breda vaccineringen av Sveriges vuxna befolkning kommer avslutas i hösten och då blir det istället främst 16-17-åringar samt vuxna, som hittills valt att inte vaccinera sig, som kommer att erbjudas vaccination.

Tre grupper redan i höst?

Under hösten kan också vissa riskgrupper eventuellt komma att erbjudas en påfyllnadsdos och det är framförallt följande tre grupper som är aktuella:

▪ Äldre boende i SÄBO

▪ Äldre än 80 år 

▪ De med kraftigt nedsatt immunförsvar

Tegnells fokus

- Bedömningen är att det inte är möjligt att utrota viruset och därför bör vaccinationsarbetet vara långsiktigt och inriktat på att minska allvarlig sjukdom och död. Det är fortsatt viktigt att vi har ett särskilt fokus på vaccination av grupper och boende i geografiska områden med låg vaccinationstäckning, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog.

Tre möjliga vaccin

Vaccinationerna mot covid-19 kommer de närmaste åren troligen att genomföras med ett eller två mRNA-vaccin samt eventuellt ett adjuvanterat proteinbaserat vaccin som kan fungera som komplement.

Allt sker i 4 steg

Folkhälsomyndigheten framhåller även att Sveriges vaccination mot covid-19 görs i fyra steg:

◾Steg 1: Massvaccination av den vuxna befolkningen

◾Steg 2: Nå grupper med låg vaccinationsgrad samt eventuellt ge påfyllnadsdoser för grupper med högst risk för svår sjukdom

◾Steg 3: Eventuellt ge en större del av befolkningen en påfyllnadsdos.

◾Steg 4: Arbetet med ett mer långsiktigt vaccinationsprogram utvecklas under hösten.

Tillgången på vaccin bedöms i nuläget som god under flera år framöver understryker Folkhälsomyndigheten.

Foto: D. Schludi

[yop_poll id="446"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen