JUST NU: Tredje land hjälper Ryssland i kriget

2022 04 12

– Vi bryr oss inte vart de tunga vapnen går. Allt som är anti-USA gör oss lyckliga, säger en källa i ett av smuggelnätverken.

Det handlar om tung ammunition, uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem.

Fler källor med insyn i Iran bekräftar uppgifterna för The Guardian.

Dramatiskt skifte

Enligt en källa, som hjälpte till att organisera en av transporterna, skickade regeringen i Teheran ett avancerat Irantillverkat Bavar 373-missilsystem till Moskva.

Uppgifterna tyder på ett dramatiskt skifte i kriget, erfar The Guardian.

Ryssland har tvingats till en dramatiskt förändring i sin strategi och behöver numera förlita sig på hjälp från Iran, ett land som Ryssland allierat sig med i kriget i Syrien.

Stor tillgång till vapen

Uppgifterna innebär även att det inte finns ett uppenbart slut på kriget i Ukraina, erfar tidningen.

Irak är fullt av vapen sedan amerikanska och västerländska trupper invaderade landet och störtade diktatorn Saddam Hussein 2003.   

Placerat vapen i landet

USA:s militär stannade sedan kvar i Irak och tränade och försåg olika irakiska armé- och specialstyrkor med vapen för att de ska skulle kunna försvara regeringen i Bagdad vid ett uppror.

Mycket av vapnen hamnade sedan i händerna på Iran-stödda shiamiliser, som är stora motståndare till Väst och USA, men sedan 2016 har de införlivats i de irakiska väpnade styrkorna som en del i kampen mot Islamiska staten.

Efter två decennier av krig är landet således översvämmat med vapen.  

Mäktiga grupper

Kända för sina brutala metoder har de Iranbackade militanta grupper blivit en mäktig faktor i Iraks säkerhetsetablissemang.

En av grupperna Hashd al-Shaabi, en paraplyorganisation som kontrollerar stora delar av områden nära gränsen till Iran och som samlar flera miliser, smugglade flera tunga vapen till Ryssland i slutet av mars och i början av april, erfar The Guardian.

Fångas inte på bilder

Bland annat smugglades flera pansarvärnsrobotar uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem  till Ryssland.

Vapnen transporterades till Iran, där de togs emot av den iranska militären och fördes sedan till Ryssland via sjövägen, berättar en befälhavare.

Stort behov

Yörük Işık, en Istanbul-baserad sjöfartsexpert, konstaterar att de vapnen som smugglas är precis den typ av vapen som den ryska armén är i behov av.

Han konstaterar även att det är svårt att upptäcka båtarna som lastats med godset.

– Det är inte den typen av aktivitet som fångas upp av satellitbilder. De kan transporteras i stora lådor och containrar,  säger han till The Guardian.

Foto:  M. Meraji

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen