JUST NU: Tredje land hjälper Ryssland i kriget

2022 04 12

Ryssland använder sig av vapen i Ukraina som  iranska smuggelnätverk har fört via Irak till diktaturen.

– Vi bryr oss inte vart de tunga vapnen går. Allt som är anti-USA gör oss lyckliga, säger en källa i ett av smuggelnätverken.

Det handlar om tung ammunition, uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem.

Fler källor med insyn i Iran bekräftar uppgifterna för The Guardian.

Dramatiskt skifte

Enligt en källa, som hjälpte till att organisera en av transporterna, skickade regeringen i Teheran ett avancerat Irantillverkat Bavar 373-missilsystem till Moskva.

Uppgifterna tyder på ett dramatiskt skifte i kriget, erfar The Guardian.

Ryssland har tvingats till en dramatiskt förändring i sin strategi och behöver numera förlita sig på hjälp från Iran, ett land som Ryssland allierat sig med i kriget i Syrien.

Stor tillgång till vapen

Uppgifterna innebär även att det inte finns ett uppenbart slut på kriget i Ukraina, erfar tidningen.

Irak är fullt av vapen sedan amerikanska och västerländska trupper invaderade landet och störtade diktatorn Saddam Hussein 2003.   

Placerat vapen i landet

USA:s militär stannade sedan kvar i Irak och tränade och försåg olika irakiska armé- och specialstyrkor med vapen för att de ska skulle kunna försvara regeringen i Bagdad vid ett uppror.

Mycket av vapnen hamnade sedan i händerna på Iran-stödda shiamiliser, som är stora motståndare till Väst och USA, men sedan 2016 har de införlivats i de irakiska väpnade styrkorna som en del i kampen mot Islamiska staten.

Efter två decennier av krig är landet således översvämmat med vapen.  

Mäktiga grupper

Kända för sina brutala metoder har de Iranbackade militanta grupper blivit en mäktig faktor i Iraks säkerhetsetablissemang.

En av grupperna Hashd al-Shaabi, en paraplyorganisation som kontrollerar stora delar av områden nära gränsen till Iran och som samlar flera miliser, smugglade flera tunga vapen till Ryssland i slutet av mars och i början av april, erfar The Guardian.

Fångas inte på bilder

Bland annat smugglades flera pansarvärnsrobotar uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem  till Ryssland.

Vapnen transporterades till Iran, där de togs emot av den iranska militären och fördes sedan till Ryssland via sjövägen, berättar en befälhavare.

Stort behov

Yörük Işık, en Istanbul-baserad sjöfartsexpert, konstaterar att de vapnen som smugglas är precis den typ av vapen som den ryska armén är i behov av.

Han konstaterar även att det är svårt att upptäcka båtarna som lastats med godset.

– Det är inte den typen av aktivitet som fångas upp av satellitbilder. De kan transporteras i stora lådor och containrar,  säger han till The Guardian.

Foto:  M. Meraji

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen