JUST NU: Tredje land hjälper Ryssland i kriget

2022 04 12

Ryssland använder sig av vapen i Ukraina som  iranska smuggelnätverk har fört via Irak till diktaturen.

– Vi bryr oss inte vart de tunga vapnen går. Allt som är anti-USA gör oss lyckliga, säger en källa i ett av smuggelnätverken.

Det handlar om tung ammunition, uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem.

Fler källor med insyn i Iran bekräftar uppgifterna för The Guardian.

Dramatiskt skifte

Enligt en källa, som hjälpte till att organisera en av transporterna, skickade regeringen i Teheran ett avancerat Irantillverkat Bavar 373-missilsystem till Moskva.

Uppgifterna tyder på ett dramatiskt skifte i kriget, erfar The Guardian.

Ryssland har tvingats till en dramatiskt förändring i sin strategi och behöver numera förlita sig på hjälp från Iran, ett land som Ryssland allierat sig med i kriget i Syrien.

Stor tillgång till vapen

Uppgifterna innebär även att det inte finns ett uppenbart slut på kriget i Ukraina, erfar tidningen.

Irak är fullt av vapen sedan amerikanska och västerländska trupper invaderade landet och störtade diktatorn Saddam Hussein 2003.   

Placerat vapen i landet

USA:s militär stannade sedan kvar i Irak och tränade och försåg olika irakiska armé- och specialstyrkor med vapen för att de ska skulle kunna försvara regeringen i Bagdad vid ett uppror.

Mycket av vapnen hamnade sedan i händerna på Iran-stödda shiamiliser, som är stora motståndare till Väst och USA, men sedan 2016 har de införlivats i de irakiska väpnade styrkorna som en del i kampen mot Islamiska staten.

Efter två decennier av krig är landet således översvämmat med vapen.  

Mäktiga grupper

Kända för sina brutala metoder har de Iranbackade militanta grupper blivit en mäktig faktor i Iraks säkerhetsetablissemang.

En av grupperna Hashd al-Shaabi, en paraplyorganisation som kontrollerar stora delar av områden nära gränsen till Iran och som samlar flera miliser, smugglade flera tunga vapen till Ryssland i slutet av mars och i början av april, erfar The Guardian.

Fångas inte på bilder

Bland annat smugglades flera pansarvärnsrobotar uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem  till Ryssland.

Vapnen transporterades till Iran, där de togs emot av den iranska militären och fördes sedan till Ryssland via sjövägen, berättar en befälhavare.

Stort behov

Yörük Işık, en Istanbul-baserad sjöfartsexpert, konstaterar att de vapnen som smugglas är precis den typ av vapen som den ryska armén är i behov av.

Han konstaterar även att det är svårt att upptäcka båtarna som lastats med godset.

– Det är inte den typen av aktivitet som fångas upp av satellitbilder. De kan transporteras i stora lådor och containrar,  säger han till The Guardian.

Foto:  M. Meraji

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen