JUST NU: Tredje land hjälper Ryssland i kriget

2022 04 12

Ryssland använder sig av vapen i Ukraina som iranska smuggelnätverk har fört via Irak till diktaturen.

– Vi bryr oss inte vart de tunga vapnen går. Allt som är anti-USA gör oss lyckliga, säger en källa i ett av smuggelnätverken.

Det handlar om tung ammunition, uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem.

Fler källor med insyn i Iran bekräftar uppgifterna för The Guardian.

Dramatiskt skifte

Enligt en källa, som hjälpte till att organisera en av transporterna, skickade regeringen i Teheran ett avancerat Irantillverkat Bavar 373-missilsystem till Moskva.

Uppgifterna tyder på ett dramatiskt skifte i kriget, erfar The Guardian.

Ryssland har tvingats till en dramatiskt förändring i sin strategi och behöver numera förlita sig på hjälp från Iran, ett land som Ryssland allierat sig med i kriget i Syrien.

Stor tillgång till vapen

Uppgifterna innebär även att det inte finns ett uppenbart slut på kriget i Ukraina, erfar tidningen.

Irak är fullt av vapen sedan amerikanska och västerländska trupper invaderade landet och störtade diktatorn Saddam Hussein 2003.

Placerat vapen i landet

USA:s militär stannade sedan kvar i Irak och tränade och försåg olika irakiska armé- och specialstyrkor med vapen för att de ska skulle kunna försvara regeringen i Bagdad vid ett uppror.

Mycket av vapnen hamnade sedan i händerna på Iran-stödda shiamiliser, som är stora motståndare till Väst och USA, men sedan 2016 har de införlivats i de irakiska väpnade styrkorna som en del i kampen mot Islamiska staten.

Efter två decennier av krig är landet således översvämmat med vapen.

Mäktiga grupper

Kända för sina brutala metoder har de Iranbackade militanta grupper blivit en mäktig faktor i Iraks säkerhetsetablissemang.

En av grupperna Hashd al-Shaabi, en paraplyorganisation som kontrollerar stora delar av områden nära gränsen till Iran och som samlar flera miliser, smugglade flera tunga vapen till Ryssland i slutet av mars och i början av april, erfar The Guardian.

Fångas inte på bilder

Bland annat smugglades flera pansarvärnsrobotar uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem till Ryssland.

Vapnen transporterades till Iran, där de togs emot av den iranska militären och fördes sedan till Ryssland via sjövägen, berättar en befälhavare.

Stort behov

Yörük Işık, en Istanbul-baserad sjöfartsexpert, konstaterar att de vapnen som smugglas är precis den typ av vapen som den ryska armén är i behov av.

Han konstaterar även att det är svårt att upptäcka båtarna som lastats med godset.

– Det är inte den typen av aktivitet som fångas upp av satellitbilder. De kan transporteras i stora lådor och containrar, säger han till The Guardian.

Foto: M. Meraji

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen