JUST NU: Tredje land hjälper Ryssland i kriget

2022 04 12

Ryssland använder sig av vapen i Ukraina som  iranska smuggelnätverk har fört via Irak till diktaturen.

– Vi bryr oss inte vart de tunga vapnen går. Allt som är anti-USA gör oss lyckliga, säger en källa i ett av smuggelnätverken.

Det handlar om tung ammunition, uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem.

Fler källor med insyn i Iran bekräftar uppgifterna för The Guardian.

Dramatiskt skifte

Enligt en källa, som hjälpte till att organisera en av transporterna, skickade regeringen i Teheran ett avancerat Irantillverkat Bavar 373-missilsystem till Moskva.

Uppgifterna tyder på ett dramatiskt skifte i kriget, erfar The Guardian.

Ryssland har tvingats till en dramatiskt förändring i sin strategi och behöver numera förlita sig på hjälp från Iran, ett land som Ryssland allierat sig med i kriget i Syrien.

Stor tillgång till vapen

Uppgifterna innebär även att det inte finns ett uppenbart slut på kriget i Ukraina, erfar tidningen.

Irak är fullt av vapen sedan amerikanska och västerländska trupper invaderade landet och störtade diktatorn Saddam Hussein 2003.   

Placerat vapen i landet

USA:s militär stannade sedan kvar i Irak och tränade och försåg olika irakiska armé- och specialstyrkor med vapen för att de ska skulle kunna försvara regeringen i Bagdad vid ett uppror.

Mycket av vapnen hamnade sedan i händerna på Iran-stödda shiamiliser, som är stora motståndare till Väst och USA, men sedan 2016 har de införlivats i de irakiska väpnade styrkorna som en del i kampen mot Islamiska staten.

Efter två decennier av krig är landet således översvämmat med vapen.  

Mäktiga grupper

Kända för sina brutala metoder har de Iranbackade militanta grupper blivit en mäktig faktor i Iraks säkerhetsetablissemang.

En av grupperna Hashd al-Shaabi, en paraplyorganisation som kontrollerar stora delar av områden nära gränsen till Iran och som samlar flera miliser, smugglade flera tunga vapen till Ryssland i slutet av mars och i början av april, erfar The Guardian.

Fångas inte på bilder

Bland annat smugglades flera pansarvärnsrobotar uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem  till Ryssland.

Vapnen transporterades till Iran, där de togs emot av den iranska militären och fördes sedan till Ryssland via sjövägen, berättar en befälhavare.

Stort behov

Yörük Işık, en Istanbul-baserad sjöfartsexpert, konstaterar att de vapnen som smugglas är precis den typ av vapen som den ryska armén är i behov av.

Han konstaterar även att det är svårt att upptäcka båtarna som lastats med godset.

– Det är inte den typen av aktivitet som fångas upp av satellitbilder. De kan transporteras i stora lådor och containrar,  säger han till The Guardian.

Foto:  M. Meraji

Text: Redaktionen


25 augusti 2026

ANMÄLNINGAR STRÖMMAR IN: Svenskar får faktura på 2 000 kronor

2026 08 25

Det rasslar in anmälningar till Konsumentverket om ett företag som kräver svenska konsumenter på pengar.

Anmälningarna har vällt in under flera år och många svenskar är drabbade.

Det handlar om hälsoföretaget Norwegian Lab som säljer provpaket med kosttillskott för 99 kronor, men många som har köpt vitaminerna har utan att veta om det istället åkt på prenumerationer och fakturor på nära 2 000 kronor, rapporterar SR.

Totalt har Konsumentverket fått in över 600 anmälningar om företaget. Dessutom har Allmänna reklamationsnämnden fått in “ett stort antal anmälningar” och norska Forbrukerrådet har över 800 påbörjade anmälningar kring bolaget.

Nu uppmanar Konsumentverket drabbade att inte betala fakturorna.

– Om du till exempel fått en faktura från Norwegian Lab trots att du inte ingått avtal så skicka en bestridan: jag har inte beställt och jag kommer inte att betala, säger Fredrik Selrot, vägledare på Konsumentverket, till radion.

KRkakak

Det aktuella företaget har även tidigare uppmärksammats i svenska medier, då med liknande klagomål: folk beställer hälsopaket för 99 kronor men drar omedvetet på sig dyra prenumerationer.

Det är helt klart många anmälningar mot ett och samma bolag, vilket tyder på att många konsumenter drabbas, sade David Ånesjö, jurist på Konsumentverket, till NWT då.

Pensionären Maja från Ystad är en av de drabbade som känner sig lurade. Hon hade köpt ett provpaket med piller mot urinläckage från Norwegian Lab efter en annons på sociala medier. Ingenstans framkom det att hon skrev upp sig på en prenumeration, menar 79-åringen.

Flera andra personer med liknande upplevelser har kontaktat Konsumentverket.

Om det inte tydligt framgick vid beställningen av provpaketet att du samtidigt ingick en prenumeration, är du inte bunden av något abonnemang, skriver myndigheten i ett svar till en kund som också fått en faktura från Norwegian Lab.

Kontakta företaget skriftligen och be dem visa att du fick information om abonnemanget och att du tackade ja till det. Om de inte kan visa detta kan du bestrida fakturan. Det betyder att du meddelar företaget att du inte anser dig vara betalningsskyldig för de utskick du inte beställt. 

ANDRA LÄSER: Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

Svaret: Tar anmälningarna på allvar

Norwegian Lab har inte svarat på den senaste kritiken, men har vid tidigare tillfällen uttalat sig om de hundratals anmälningarna mot bolaget.

– Det är såklart många, dessvärre. Men vi sänder ut omkring 40 000 abonnemang om året i Sverige, och då ser vi fortfarande andelen anmälningar som låg, sade Norwegian Labs ekonomichef Ole Andreas Flotten till NWT i mars.

Företaget framhåller också att villkoren när man köper deras produkter är tydliga och att man tar anmälningarna på allvar.

Vi har uppjusterat vår kundservice väldigt mycket för att bli bättre på att hantera våra abonnemangsvolymer. Men vi ser också att vi kanske måste ta in ännu fler på kundservice för att jobba bättre med den informationsbiten också, säger Ole Andreas Flotten.

LÄS OCKSÅ: Ny stridsfarkost från Saab

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


24 aug 2026

NY MÄTNING: Betydande framgång för regeringen

2026 08 25

Plånboksfrågor dominerar valrörelsen.

Sänkt inkomstskatt, barnbidragstillägg och ändrade villkor för a-kassan är några frågor som står i centrum.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna lovar att väljarna kommer att få tjockare plånböcker med deras politik.

– Sveriges hårt arbetande mammor och pappor ska få behålla ytterligare 5 000 kronor varje månad, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande. 

Leder kampen 

Nu kommer ett besked som tyder på att den Moderatledda regeringen har ett övertag i frågan om väljarnas privatekonomi.   

En mätning som Sifo gjort på uppdrag av privatekonomitjänsten Uscore visar att 21 procent av väljarna tror att deras privatekonomi kommer att förbättras om Tidöpartierna vinner valet. Motsvarande andel vid en rödgrön valseger är 15 procent.

Samma mätning visar att 35 procent tror att ekonomin kommer att försämras om oppositionen vinner valet. Motsvarande andel vid en seger för Tidöpartierna är 17 procent.

”Ganska logisk kalkyl”

Mikael Persson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han förvånas inte över resultatet.

Persson konstaterar att Tidöpartierna går till val på flera reformer som ger många väljare mer i plånboken –  bland annat skattesänkningar och en höjning av den skattefria gränsen för sparande i ISK.

– Väljarna har gjort en ganska logisk kalkyl, säger Persson till SvD.

ANDRA LÄSER: Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

Hävdar: SD stort hinder 

Trots övertaget i frågan om väljarnas privatekonomi ligger Tidöpartierna efter oppositionen i opinionen.

Mikael Persson bedömer att många väljare inte röstar med plånboken i år. Att hålla Sverigedemokraterna utanför en regering tycks väga tyngre för en stor grupp, menar statsvetaren.

Att lyfta ekonomiska frågor under valrörelsen kan dock vara en nyckel till framgång för regeringssidan.  

– Det blir viktigt för regeringen att sälja in en trovärdig berättelse om att man har situationen under kontroll och att det snart kommer att bli bättre. Om fokus ökar på privatekonomin tror jag att regeringen kommer att vinna på det, säger Mikael Persson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ny stridsfarkost från Saab

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen