Trenden – kommuner har ändrat inställning till vindkraft

2022 03 28

Fler och fler vindkraftsprojekt stoppas i Sverige.

Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Ofta beror det på att kommuner säger nej eller att lokala protester påverkar besluten, rapporterar SR Ekot.

Kraftig minskning 

Statistiken från myndigheten visar att knappt hälften av alla vindkraftsprojekt från 2014 fram tills nu har fått klartecken för att börja byggas.  Samtidigt minskar framtidsutsikterna för en mängd nya vindkraftsverk. Andelen ansökningar som får godkänt har minskat kraftigt.

2020 minskade antalet godkända ansökningar med 37 procent och under första halvan av 2021 låg siffran på ynka 25 procent, uppger SvD.

Är oroande

Fredrik Svartengren, chef för Energimyndighetens enhet för förnybar energi och samhälle, bekräftar uppgifterna.

– Det stämmer. Det är något som är oroande, säger han till SR.

De har sagt nej

I Öckerö kommun, utanför Göteborg, har kommunstyrelsen nyligen sagt nej till att bygga en stor vindkraftspark ute i havet. Elproduktionen från projektet skulle motsvara hela Göteborgs årsförbrukning, uppger SR. Trots det säger kommunen nej.

– Det är inte så att vi generellt är motståndare till all vindkraft utan här handlar det om en specifik fråga med ett vindkraftverk för Öckerö kommun och vi anser att det inte är en bra plats för det, säger kristdemokraten Jan Utbult, kommunstyrelsens ordförande i Öckerö kommun.

Behöver fördubbla elproduktionen

Samtidigt konstaterar Energimyndigheten att Sverige minst behöver fördubbla sin elproduktion de kommande 20 åren. Både bilar och industri ska gå över till eldrift. Flera olika energislag behöver byggas ut. Det kan behövas fyra gånger så mycket vindkraftverk som i dag för att möta det stora behovet, enligt myndigheten.

På fel väg

Fredrik Svartengren konstaterar att Sverige inte är på rätt väg. Det kommer bli svårt att uppnå framtidsmålen.

– Inte om ingenting händer. Det ser inte ut som det just nu. Det som behöver hända är att vi måste göra en bättre planering för markanvändningen och den behöver göras i ljuset av behovet av el, säger han till SR.

Foto: N Doherty

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen