Trenden – kommuner har ändrat inställning till vindkraft

2022 03 28

Fler och fler vindkraftsprojekt stoppas i Sverige.

Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Ofta beror det på att kommuner säger nej eller att lokala protester påverkar besluten, rapporterar SR Ekot.

Kraftig minskning

Statistiken från myndigheten visar att knappt hälften av alla vindkraftsprojekt från 2014 fram tills nu har fått klartecken för att börja byggas. Samtidigt minskar framtidsutsikterna för en mängd nya vindkraftsverk. Andelen ansökningar som får godkänt har minskat kraftigt.

2020 minskade antalet godkända ansökningar med 37 procent och under första halvan av 2021 låg siffran på ynka 25 procent, uppger SvD.

Är oroande

Fredrik Svartengren, chef för Energimyndighetens enhet för förnybar energi och samhälle, bekräftar uppgifterna.

– Det stämmer. Det är något som är oroande, säger han till SR.

De har sagt nej

I Öckerö kommun, utanför Göteborg, har kommunstyrelsen nyligen sagt nej till att bygga en stor vindkraftspark ute i havet. Elproduktionen från projektet skulle motsvara hela Göteborgs årsförbrukning, uppger SR. Trots det säger kommunen nej.

– Det är inte så att vi generellt är motståndare till all vindkraft utan här handlar det om en specifik fråga med ett vindkraftverk för Öckerö kommun och vi anser att det inte är en bra plats för det, säger kristdemokraten Jan Utbult, kommunstyrelsens ordförande i Öckerö kommun.

Behöver fördubbla elproduktionen

Samtidigt konstaterar Energimyndigheten att Sverige minst behöver fördubbla sin elproduktion de kommande 20 åren. Både bilar och industri ska gå över till eldrift. Flera olika energislag behöver byggas ut. Det kan behövas fyra gånger så mycket vindkraftverk som i dag för att möta det stora behovet, enligt myndigheten.

På fel väg

Fredrik Svartengren konstaterar att Sverige inte är på rätt väg. Det kommer bli svårt att uppnå framtidsmålen.

– Inte om ingenting händer. Det ser inte ut som det just nu. Det som behöver hända är att vi måste göra en bättre planering för markanvändningen och den behöver göras i ljuset av behovet av el, säger han till SR.

Foto: N Doherty

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen