Trenden – kommuner har ändrat inställning till vindkraft

2022 03 28

Fler och fler vindkraftsprojekt stoppas i Sverige.

Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Ofta beror det på att kommuner säger nej eller att lokala protester påverkar besluten, rapporterar SR Ekot.

Kraftig minskning 

Statistiken från myndigheten visar att knappt hälften av alla vindkraftsprojekt från 2014 fram tills nu har fått klartecken för att börja byggas.  Samtidigt minskar framtidsutsikterna för en mängd nya vindkraftsverk. Andelen ansökningar som får godkänt har minskat kraftigt.

2020 minskade antalet godkända ansökningar med 37 procent och under första halvan av 2021 låg siffran på ynka 25 procent, uppger SvD.

Är oroande

Fredrik Svartengren, chef för Energimyndighetens enhet för förnybar energi och samhälle, bekräftar uppgifterna.

– Det stämmer. Det är något som är oroande, säger han till SR.

De har sagt nej

I Öckerö kommun, utanför Göteborg, har kommunstyrelsen nyligen sagt nej till att bygga en stor vindkraftspark ute i havet. Elproduktionen från projektet skulle motsvara hela Göteborgs årsförbrukning, uppger SR. Trots det säger kommunen nej.

– Det är inte så att vi generellt är motståndare till all vindkraft utan här handlar det om en specifik fråga med ett vindkraftverk för Öckerö kommun och vi anser att det inte är en bra plats för det, säger kristdemokraten Jan Utbult, kommunstyrelsens ordförande i Öckerö kommun.

Behöver fördubbla elproduktionen

Samtidigt konstaterar Energimyndigheten att Sverige minst behöver fördubbla sin elproduktion de kommande 20 åren. Både bilar och industri ska gå över till eldrift. Flera olika energislag behöver byggas ut. Det kan behövas fyra gånger så mycket vindkraftverk som i dag för att möta det stora behovet, enligt myndigheten.

På fel väg

Fredrik Svartengren konstaterar att Sverige inte är på rätt väg. Det kommer bli svårt att uppnå framtidsmålen.

– Inte om ingenting händer. Det ser inte ut som det just nu. Det som behöver hända är att vi måste göra en bättre planering för markanvändningen och den behöver göras i ljuset av behovet av el, säger han till SR.

Foto: N Doherty

Text: Redaktionen


26 januari 2026

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 26

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


26jan2026

Kan bli jättekallt i Sverige – forskare varnar för kollaps

2026 01 26

Hårda och isiga vintrar kan återvända till Östersjöområdet i framtiden.

Samtidigt kan temperaturerna sjunka markant.

Varningen kommer från marinforskaren och professorn i geofysik, Petteri Uotila. I en intervju med den finska sjöfartstidningen Merimies-Unioni flaggar forskaren för att de smältande glaciärerna på Grönland kommer leda till att Golfströmmen kollapsar. Det tropiska varmvattnet från strömmen kommer inte längre att nå Nordeuropa.

Som mest kan medeltemperaturen rasa med 10 grader, varnar Uotila.

– Golfströmmen består av två delar. Den delen som har en betydande inverkan på Nordens klimat riskerar att försvagas, säger han till tidningen.

Enligt forskare kan kollapsen inträffa under detta århundrade. 

20 grader kallare

Det inflödande sötvattnet från glaciärerna gör att strömmarnas styrka går förlorad. 

Enligt en studie från nederländska Utrecht University kan temperaturerna sjunka markant i Sverige.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen, en av forskarna bakom studien, sagt till SVT.

Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet i Finland, uppger att modeller visar att den kraftigaste minskningen av medeltemperaturen kan uppgå till 35 grader.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor 

FAKTA: Golfströmmen

- Golfströmmen är en varm ström vid havsytan som börjar vid Mexikanska golfen (därav namnet), går längs den nordamerikanska ostkusten och som sedan svänger österut in i Nordatlanten. Där delar den sig i två delar: en ström som går norrut och som kallas Nordatlantströmmen, och en ström som går söderut.

- Den norra delen, Nordatlantströmmen, bidrar med varmt vatten till Amoc, som är ett större system av havsströmmar i Atlanten. Amoc för det varma vattnet vidare till norra Europa, vilket har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar 

Foto: G. Ellis

Text: Redaktionen