Trenden – kommuner har ändrat inställning till vindkraft

2022 03 28

Fler och fler vindkraftsprojekt stoppas i Sverige.

Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Ofta beror det på att kommuner säger nej eller att lokala protester påverkar besluten, rapporterar SR Ekot.

Kraftig minskning

Statistiken från myndigheten visar att knappt hälften av alla vindkraftsprojekt från 2014 fram tills nu har fått klartecken för att börja byggas. Samtidigt minskar framtidsutsikterna för en mängd nya vindkraftsverk. Andelen ansökningar som får godkänt har minskat kraftigt.

2020 minskade antalet godkända ansökningar med 37 procent och under första halvan av 2021 låg siffran på ynka 25 procent, uppger SvD.

Är oroande

Fredrik Svartengren, chef för Energimyndighetens enhet för förnybar energi och samhälle, bekräftar uppgifterna.

– Det stämmer. Det är något som är oroande, säger han till SR.

De har sagt nej

I Öckerö kommun, utanför Göteborg, har kommunstyrelsen nyligen sagt nej till att bygga en stor vindkraftspark ute i havet. Elproduktionen från projektet skulle motsvara hela Göteborgs årsförbrukning, uppger SR. Trots det säger kommunen nej.

– Det är inte så att vi generellt är motståndare till all vindkraft utan här handlar det om en specifik fråga med ett vindkraftverk för Öckerö kommun och vi anser att det inte är en bra plats för det, säger kristdemokraten Jan Utbult, kommunstyrelsens ordförande i Öckerö kommun.

Behöver fördubbla elproduktionen

Samtidigt konstaterar Energimyndigheten att Sverige minst behöver fördubbla sin elproduktion de kommande 20 åren. Både bilar och industri ska gå över till eldrift. Flera olika energislag behöver byggas ut. Det kan behövas fyra gånger så mycket vindkraftverk som i dag för att möta det stora behovet, enligt myndigheten.

På fel väg

Fredrik Svartengren konstaterar att Sverige inte är på rätt väg. Det kommer bli svårt att uppnå framtidsmålen.

– Inte om ingenting händer. Det ser inte ut som det just nu. Det som behöver hända är att vi måste göra en bättre planering för markanvändningen och den behöver göras i ljuset av behovet av el, säger han till SR.

Foto: N Doherty

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen