Trenden – kommuner har ändrat inställning till vindkraft

2022 03 28

Fler och fler vindkraftsprojekt stoppas i Sverige.

Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Ofta beror det på att kommuner säger nej eller att lokala protester påverkar besluten, rapporterar SR Ekot.

Kraftig minskning 

Statistiken från myndigheten visar att knappt hälften av alla vindkraftsprojekt från 2014 fram tills nu har fått klartecken för att börja byggas.  Samtidigt minskar framtidsutsikterna för en mängd nya vindkraftsverk. Andelen ansökningar som får godkänt har minskat kraftigt.

2020 minskade antalet godkända ansökningar med 37 procent och under första halvan av 2021 låg siffran på ynka 25 procent, uppger SvD.

Är oroande

Fredrik Svartengren, chef för Energimyndighetens enhet för förnybar energi och samhälle, bekräftar uppgifterna.

– Det stämmer. Det är något som är oroande, säger han till SR.

De har sagt nej

I Öckerö kommun, utanför Göteborg, har kommunstyrelsen nyligen sagt nej till att bygga en stor vindkraftspark ute i havet. Elproduktionen från projektet skulle motsvara hela Göteborgs årsförbrukning, uppger SR. Trots det säger kommunen nej.

– Det är inte så att vi generellt är motståndare till all vindkraft utan här handlar det om en specifik fråga med ett vindkraftverk för Öckerö kommun och vi anser att det inte är en bra plats för det, säger kristdemokraten Jan Utbult, kommunstyrelsens ordförande i Öckerö kommun.

Behöver fördubbla elproduktionen

Samtidigt konstaterar Energimyndigheten att Sverige minst behöver fördubbla sin elproduktion de kommande 20 åren. Både bilar och industri ska gå över till eldrift. Flera olika energislag behöver byggas ut. Det kan behövas fyra gånger så mycket vindkraftverk som i dag för att möta det stora behovet, enligt myndigheten.

På fel väg

Fredrik Svartengren konstaterar att Sverige inte är på rätt väg. Det kommer bli svårt att uppnå framtidsmålen.

– Inte om ingenting händer. Det ser inte ut som det just nu. Det som behöver hända är att vi måste göra en bättre planering för markanvändningen och den behöver göras i ljuset av behovet av el, säger han till SR.

Foto: N Doherty

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen