Trump attackeras – av sin egen släkting

2025 02 15

Donald Trump får hård kritik av sin egen släkting.

USA:s president Donald Trump väcker starka känslor, både för och emot.

Sedan Trump återvände till Vita Huset har han fattat en lång rad omstridda beslut och mötts av starka reaktioner.

Nu får han hård kritik – från sin egen släkting.

”Blir allt mer tydligt”

Det är inte alla i Donald Trumps familj och släkt som gillar den amerikanska presidenten, släktbanden till trots.

Psykologen Mary Trump är brorsdotter till Donald Trump, men är starkt kritisk till sin farbror.

Nu riktar hon hård kritik mot presidenten. Detta till följd av drönarattacken som träffade Tjernobyl i det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina.

I en video som publicerades på X på fredagen gör Mary Trump ett utspel riktat mot sin egen farbror.

– Det blir allt mer tydligt att Trumpregimen vänder sig bort från våra allierade för att kunna omfamna våra fiender, säger Mary Trump.

Hon är starkt kritisk till Trump-administrationen.

– De avvecklar våra institutioner och rättsstatsprincipen i syfte att skydda och berika en liten krets av extremt rika, extremt korrupta och extremt antiamerikanska förrädare, säger hon i videon.

”Trodde bättre om oss”

Mary Trump arbetar alltså som psykolog och har även blivit en mediepersonlighet i USA. Hon är sedan länge en hård kritiker av sin farbror Donald Trump, och har vid ett flertal tillfällen varnat för riskerna med att ha honom som president.

Mary Trump har bland annat skrivit en bok om Donald Trump och om Trump-familjen, med titeln ”Too Much and Never Enough”.

När Kapitolium stormades 2021 menade hon att hennes farbror borde portas från att någonsin kunna kandidera till ett offentligt ämbete igen.

När Donald Trump återigen valdes till president år 2024 uttryckte hon sin bestörtning över valresultatet.

– Jag är så oerhört ledsen. Jag trodde bättre om oss, skrev hon i ett inlägg på X.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

6,5 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2026 05 07

Miljontals svenskar får i veckan dela på 8,2 miljarder kronor.

På fredagar kommer pengarna.

Då sätter nämligen Pensionsmyndigheten in 8,2 miljarder kronor till pensionssparares och pensionärers premiepensionskonton.

För de som är nära pensionen blir pengarna tillgängliga inom kort. Redan tre år före riktåldern går det att ta ut premiepension.

Fondrabatter och arvsvinster

Insättningen omfattas av fondrabatter och arvsvinster. Avdrag har gjorts för premiepensionsavgifter.

– Den som tjänar in allmän pension tjänar också in en del till premiepensionen vars fonder har en rabatterad avgift för att få vara med på fondtorget. Rabatten fördelas nu tillsammans med arvsvinster som betalas ut månadsvis, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Över sex miljoner svenskar

Enligt Pensionsmyndigheten finns det omkring 6,5 miljoner premiepensionssparare i Sverige.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av din lön till pensionsformen. De intjänade pengarna placeras i fonder.

– Om du vill kan du göra ett eget val i premiepensionen. Valet innebär att du väljer i vilka fonder dina premiepensionspengar ska placeras. Om du inte gör ett val placeras din premiepension i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa, framhåller Pensionsmyndigheten.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Premiepension när du går i pension

- Du kan tidigast ta ut din premiepension tre år före din riktålder och då som ett månadsbelopp.

- När du går i pension kan du välja att ha kvar dina premiepensionspengar i fondförsäkring eller byta till traditionell försäkring.

- Du kan välja att bara ta ut premiepensionsbeloppet eller bara inkomstpensionen.

- Storleken på månadsbeloppet kan inte höjas, men du kan ändra din uttagsandel så ofta du vill. Du kan välja mellan att ta ut 100 procent, 75, 50 eller 25 procent av ditt månadsbelopp.

- Premiepensionen får man livet ut, precis som inkomstpensionen.

- I vissa fall kan du lägga till ett efterlevandeskydd. Då betalas din premiepension ut till din make/maka/registrerade partner/sambo om du avlider.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS OCKSÅ: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under den byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen