Donald Trump får åtråvärt pris

2024 12 12

Varje år utser ansedda Times Magazine årets person.

Sedan 1927 har tidningen utsett den person som har haft störst inflytande på världen under de senaste 12 månaderna.

Tidigare vinnare är USA:s president Joe Biden, Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel, påve Franciskus och klimataktivisten Greta Thunberg.

USA tillträdande president Donald Trump har också tagit hem den åtråvärda utmärkelsen. Efter presidentvalet 2016 knep han förstaplatsen.

Och nu är det dags igen.

För andra gången väntas Trump utses till årets person av Times Magazine, rapporterar flera medier.

Bekräftar själv

Tillkännagivandet är inte officiellt, men Trump tycks själv bekräfta utmärkelsen på sina sociala medier.

På hans egen sociala medie-plattform Truth Social delar Trump en länk till en artikel om utnämningen.

När han mottog priset 2016 kallade Trump det för ”en stor ära”.

Donald Trumps år

År 2024 har varit ett intensivt år för Donald Trump.

Republikanen har överlevt två mordförsök och återigen blivit vald till president i USA. Nu förbereder han sig för fullt inför sin andra mandatperiod i Vita huset.

Hitler på listan

Times Magazin har prisat ”årets person” sedan 1927.

Den snart 100 år gamla utmärkelsen har gått till frihetskämpar och demokratiska ledare, men även till diktatorer som haft stort inflytande på världen. År 1938 fick Adolf Hitler ta emot priset.

Alla nomineringar

Utöver Trump är följande individer nominerade 2024:

- Kamala Harris

- Kate Middleton

- Elon Musk

- Julia Navalnaja

- Benjamin Netanyahu

- Jerome Powell

- Joe Rogan

- Claudia Sheinbaum

- Mark Zuckerberg

Förra året vann artisten Taylor Swift priset som årets person.

Foto: Official White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen

Regn och åska drar in – här brakar det loss imorgon

2026 08 31

Regn och kyligare väder är att vänta den kommande tiden.

Nu gör höstvädret entré på riktigt, och sommaren tackar för sig för den här gången.

Under den kommande veckan är det regn och kyligare väder att vänta i Sverige.

På vissa håll kan det bli kraftiga regnskurar – och i morgon måndag är åska att vänta, meddelar SMHI.

Här brakar det loss

Molnigt och regnigt väder kännetecknar vädret på måndagen.

Ett lite mer samlat område med skurar rör sig norrut över södra och mellersta Norrland.

– Ytterligare ett nytt skurområde drar under dagen också in över södra Götaland. Dessa skurar kan bli ganska kraftiga med inslag av åska, framhåller vädermyndigheten.

SMHI:s meteorolog Catharina Wahlström kommenterar.

– Det kan bli ganska stora mängder i Götaland, främst i östra, men också i inre delen. Mellan 30 och 50 mm på ett dygn, säger hon till SvD.

–Det kan bli kraftig åska både i Götaland och delar av Svealand.

Stabiliseras på tisdagen

På tisdag är det främst Norrbottens län som berörs av regn och skurar, men även över Götaland kan någon enstaka skur förekomma.

På andra håll i landet ser det ut att spricka upp.

Under onsdagen har de flesta håll i landet ganska gott om utrymme för solen, men här och var någon enstaka skur.

– Nuvarande prognoser indikerar att det är huvudsakligen sydvästra Götaland och delar av Jämtland som berörs.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Vänder igen

Sedan vänder vädret igen.

Från torsdag och framåt pekar prognosen åt lite mer ostadigt väder.

Det innebär att nya skurar in västerifrån över norra Norrland och delar av Götaland.

Och vädret ser inte ut att stabiliseras inom någon nära förestående framtid.

Mer regn och rusk

Mer regn och rusk är sedan att vänta under helgen.

– Även fredagen och lördagen ser det ut att bli skurbetonat över ungefär samma områden och därmed torrare över landets mellersta delar, meddelar SMHI.

– Söndag-måndag tyder en del på att ett lite mer omfattande lågtryck med regn når in över landet, men här blir prognosen mer osäker.

Läs mer: Här satsar svenskarna sina sparpengar

Foto: NOAA

Text: Redaktionen

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Alexander Stubb uttalar sig nu om säkerhetsläget.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen