Donald Trump får åtråvärt pris

2024 12 12

Varje år utser ansedda Times Magazine årets person.

Sedan 1927 har tidningen utsett den person som har haft störst inflytande på världen under de senaste 12 månaderna.

Tidigare vinnare är USA:s president Joe Biden, Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel, påve Franciskus och klimataktivisten Greta Thunberg.

USA tillträdande president Donald Trump har också tagit hem den åtråvärda utmärkelsen. Efter presidentvalet 2016 knep han förstaplatsen.

Och nu är det dags igen.

För andra gången väntas Trump utses till årets person av Times Magazine, rapporterar flera medier.

Bekräftar själv

Tillkännagivandet är inte officiellt, men Trump tycks själv bekräfta utmärkelsen på sina sociala medier.

På hans egen sociala medie-plattform Truth Social delar Trump en länk till en artikel om utnämningen.

När han mottog priset 2016 kallade Trump det för ”en stor ära”.

Donald Trumps år

År 2024 har varit ett intensivt år för Donald Trump.

Republikanen har överlevt två mordförsök och återigen blivit vald till president i USA. Nu förbereder han sig för fullt inför sin andra mandatperiod i Vita huset.

Hitler på listan

Times Magazin har prisat ”årets person” sedan 1927.

Den snart 100 år gamla utmärkelsen har gått till frihetskämpar och demokratiska ledare, men även till diktatorer som haft stort inflytande på världen. År 1938 fick Adolf Hitler ta emot priset.

Alla nomineringar

Utöver Trump är följande individer nominerade 2024:

- Kamala Harris

- Kate Middleton

- Elon Musk

- Julia Navalnaja

- Benjamin Netanyahu

- Jerome Powell

- Joe Rogan

- Claudia Sheinbaum

- Mark Zuckerberg

Förra året vann artisten Taylor Swift priset som årets person.

Foto: Official White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen

Gör er redo – värmebesked till svenska folket

2026 09 07

Sommaren har periodvis varit riktigt varm.

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Betydande förändring i opinionen

2026 09 07

Det är bäddat för en riktig rysare på valdagen.

En ny mätning spetsar till läget i opinionen inför söndagen.

Liberalerna, som haft ett enligt många närmast hopplöst läge, får nu anledning att jubla. Partiet klättrar nämligen över riksdagsspärren och landar på 4,3 procent i Novus senaste undersökning.

Det är första gången som L är över fyraprocentsspärren sedan oktober 2022.

– Berättelsen om att ett fortsatt borgerligt regeringsunderlag faller utan Liberalerna har uppenbarligen bitit. Partiet hämtar framför allt stödröster från Moderaterna och Kristdemokraterna, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar.

Statistiskt säkerställd

Liberalernas ökning är på 1,0 procentenheter och är statistiskt säkerställd. Nu tangeras nivån som partiet hade vid motstavarande tid på året för fyra år sedan.

Men.

– Även om ökningen i sig är statistiskt säkerställd är nivån 4,3 procent inte med statistisk säkerhet över riksdagsspärren givet felmarginalen. Men dynamiken är central: om Liberalerna skulle falla ur på exempelvis 3,5 procent vore det ett hårt slag mot Tidös regeringsmöjligheter, särskilt då Tidö i nuläget inte tar väljare från oppositionen i någon större utsträckning, menar Torbjörn Sjöström.

S vinner tillbaka

Noterbart i Novus mätning är också att Socialdemokraterna vinner tillbaka mark efter förra veckans kraftiga tapp. S ökar med 1,2 procentenheter och landar på 27 procent, vilket förvisso vore partiets sämsta siffra någonsin om det blir samma siffra på valdagen.

Enligt Novus vinner S främst tillbaka väljare från Centerpartiet.

– Centerpartiet bryter därmed sin tidigare uppgång. Den funktion C har fyllt, att ge den breda mitten en röst och samtidigt balansera Vänsterpartiets inflytande vid ett maktskifte, mattas av något när väljare som vill säkra ett regeringsskifte inser att en S-ledd regering i grunden kräver ett tillräckligt starkt Socialdemokraterna, skriver Torbjörn Sjöström.

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 7 september jämfört med 1 september.

Vänsterpartiet 7,8 -0,6

Socialdemokraterna 27,0 +1,2

Miljöpartiet 7,8 +/-0

Centerpartiet 7,7 -0,6

Liberalerna 4,3 +1,0

Moderaterna 17,9 +0,7

Kristdemokraterna 6,0 -0,5

Sverigedemokraterna 19,7 -1,0

S+V+MP+C 50,3 +/-0

M+KD+SD+L 47,9 +0,2

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen