Trump förbereder attack – mot JD Vances vilja

2026 01 13

Protesterna mot den iranska regimen fortsätter.

Minst 544 människor har dödats under de massiva demonstrationerna i Iran de senaste veckorna, enligt siffror från den USA-baserade organisationen Human Rights Activists in Iran (HRAI).

Samtidigt uppges USA:s president Donald Trump förbereda nya attacker mot mål på iranskt territorium. Enligt källor till Wall Street Journal är presidenten nära att ge grönt ljus till militära attacker mot landet.

Trump har tidigare utryckt sitt stöd för demonstranterna på Irans gator. Samtidigt har han flaggat för att USA kan agera militärt för att hjälpa det iranska folket att slå sig fria.

– Iran blickar mot FRIHET, kanske mer än någonsin tidigare. USA är redo att hjälpa till!!! har Trump skrivit på sin sociala medieplattform Truth Social.

JD Vance på andra sidan

Det råder dock delade meningar inom Trumpadministrationen om en militär intervention i Iran.

Vicepresident JD Vance driver på för en diplomatisk lösning, erfar Wall Street Journal. Enligt tidningen får han stöd av flera personer inom administrationen.

– Den interna debatten belyser olika tillvägagångssätt inom administrationen för hur man ska hantera de pågående spänningarna med Iran. Vissa tjänstemän förespråkar dialog, medan presidenten verkar luta åt en mer aggressiv respons, skriver tidningen med hänvisning till källorna.

LÄS MER: Upprop mot Trump – ”Detta hör inte hemma i USA”

Iranexperten skeptisk

Eirik Kvindesland, postdoktor vid Institutet för Iranstudier vid Österrikiska vetenskapsakademin, anser att situationen är svårbedömd. Han tror inte att amerikanska attacker skulle hjälpa demonstranterna.

– För mig är det väldigt svårt att se vad den amerikanska avsikten egentligen är. Det ligger inte i USA:s säkerhetsintresse att skydda demonstranter i Iran, och de kommer inte att sätta soldater på marken för att skydda dem, säger Kvindesland till Dagbladet.

Experten bedömer att USA sannolikt kommer slå till mot den iranska militären eller kärnkraftsanläggningar i landet.

– Då kommer Iran att vara i krig och i fullständigt undantagstillstånd. Detta kommer återigen att innebära att demonstranterna på gatorna kommer att ha lite att säga till om. Jag noterar att Trump upprepar hotet, men jag har svårt att föreställa mig vad fördelen med en amerikansk attack skulle vara och hur det skulle tjäna demonstranternas intressen, säger Eirik Kvindesland.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen