Trump föreslår två nya delstater

2024 12 09

Två länder, med sammanlagt cirka 169 miljoner invånare, bör bli en del av USA.

Det anser landets tillträdande president Donald Trump.

I ett nytt utspel föreslår republikanen att Mexiko och Kanada ska bli amerikanska delstater om de vill fortsätta få ekonomiskt bistånd från USA.

– Vi bistår Kanada med över 100 miljarder dollar per år och Mexico med nästan 300 miljarder dollar. Vi borde inte göra det – varför ger vi pengar till dessa länder? säger Trump i en intervju med NBC News och tillägger:

– Om vi ändå ska göra det, låt dem bli nya delstater.

– Vi subventionerar Mexiko och vi subventionerar Kanada, och många andra länder över hela världen. Allt jag vill göra är att skapa en jämn, snabb men rättvis spelplan.

Det är oklart vilka siffror Trump hänvisar till.

Enligt tidskriften Newsweek syftar republikanen sannolikt på USA:s handelsunderskott med länderna – det vill säga underskottet som uppstår när importen är större än exporten.

USA:s handelsunderskott för varor och tjänster från Kanada var nästan 41 miljarder dollar under 2023 och 162 miljarder dollar för Mexico.

Hotar med tullar

USA, Mexico och Kanada har i dag frihandelsavtal som i stort sett inte innehåller några tullavgifter.

Det vill Donald Trump ändra på.

Den tillträdande presidenten har hotat att införa höga tullar för USA:s grannländer.

– Den 20 januari, som en av mina första presidentordrar, kommer jag att underteckna alla nödvändiga dokument för att införa en tull på 25 procent för Mexiko och Kanada på ALLA produkter som importeras till USA, framhöll Trump i slutet av november.

Beskedet skakade både Kanada och Mexico.

Den kanadensiska regeringen, med premiärminister Justin Trudeau i spetsen, kallade till ett omedelbart krismöte.

LÄS MER HÄR:

Trump bekräftar – utfärdar dramatisk order direkt i januari

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen