Trump föreslår två nya delstater

2024 12 09

Två länder, med sammanlagt cirka 169 miljoner invånare, bör bli en del av USA.

Det anser landets tillträdande president Donald Trump.

I ett nytt utspel föreslår republikanen att Mexiko och Kanada ska bli amerikanska delstater om de vill fortsätta få ekonomiskt bistånd från USA.

– Vi bistår Kanada med över 100 miljarder dollar per år och Mexico med nästan 300 miljarder dollar. Vi borde inte göra det – varför ger vi pengar till dessa länder? säger Trump i en intervju med NBC News och tillägger:

– Om vi ändå ska göra det, låt dem bli nya delstater.

– Vi subventionerar Mexiko och vi subventionerar Kanada, och många andra länder över hela världen. Allt jag vill göra är att skapa en jämn, snabb men rättvis spelplan.

Det är oklart vilka siffror Trump hänvisar till.

Enligt tidskriften Newsweek syftar republikanen sannolikt på USA:s handelsunderskott med länderna – det vill säga underskottet som uppstår när importen är större än exporten.

USA:s handelsunderskott för varor och tjänster från Kanada var nästan 41 miljarder dollar under 2023 och 162 miljarder dollar för Mexico.

Hotar med tullar

USA, Mexico och Kanada har i dag frihandelsavtal som i stort sett inte innehåller några tullavgifter.

Det vill Donald Trump ändra på.

Den tillträdande presidenten har hotat att införa höga tullar för USA:s grannländer.

– Den 20 januari, som en av mina första presidentordrar, kommer jag att underteckna alla nödvändiga dokument för att införa en tull på 25 procent för Mexiko och Kanada på ALLA produkter som importeras till USA, framhöll Trump i slutet av november.

Beskedet skakade både Kanada och Mexico.

Den kanadensiska regeringen, med premiärminister Justin Trudeau i spetsen, kallade till ett omedelbart krismöte.

LÄS MER HÄR:

Trump bekräftar – utfärdar dramatisk order direkt i januari

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Medelhavet – kan lyfta hela Europa

2026 04 10

Ett betydande fynd har upptäckts i Medelhavet.

Ett gasfynd har hittats utanför Egyptens kust.

Fyndet kan få stor betydelse för både regionen och hela Europa, rapporterar Euronews.

Potentiell livlina

Det italienska energibolaget Eni har tillsammans med egyptiska myndigheter hittat en betydande naturgasresurs vid Temsahfältet i östra Medelhavet.

Fyndet uppskattas preliminärt till flera biljarder kubikfot gas, tillsammans med stora mängder kondensat.

– Preliminära uppskattningar pekar på omkring 2 biljarder kubikfot gas vid Temsah-fältet utanför Egyptens Medelhavskust, uppger Eni i ett uttalande.

Fältet ligger cirka 70 kilometer utanför kusten och nära befintlig infrastruktur, vilket kan underlätta en snabbare utveckling och produktion.

– Upptäckten kan erbjuda Kairo och det bredare europeiska kontinenten en potentiell livlina i takt med att kriget med Iran får kostnaderna för energiimport att skjuta i höjden, uppger nyhetsbolaget.

Upptäckten i Medelhavet markerar därför inte bara ett lyft för Egypten – utan också en möjlighet att påverka energibalansen i ett större europeiskt perspektiv.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Kan minska energikrisen

Gaspriserna i Europa har stigit med hela 25 procent, rapporterade Bloomberg i mars.

Ett av skälen är att gaspriserna påverkas mycket starkt av kriget i Iran.

Tidpunkten för upptäckten beskrivs därför som särskilt viktig menar Euronews, eftersom Egypten samtidigt drabbats av störningar i gasleveranser från bland annat Qatar och Israel.

Det har lett till kraftigt ökade importkostnader och press på landets ekonomi.

Fyndet kan därför bidra till att lätta trycket på energisystemet – både i Egypten och potentiellt i Europa, där efterfrågan på gas är fortsatt hög.

Europa kan lyftas

I ett läge där energipriserna är pressade av konflikter och osäkerhet kan nya leveranser spela en viktig roll för att stabilisera marknaden.

En instabil europeisk gasmarknad påverkar även Sverige.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, framhöll Energimyndigheten nyligen i ett uttalande.

Anders Wallinder, som är chef vid avdelningen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, har tidigare flaggat för samma sak.

Sverige har ett lågt behov av gas, men påverkas ändå av marknaden eftersom det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med flera andra europeiska länder. Gasbrist i Europa leder till högre elpriser i Sverige, enligt Wallinder.

LÄS MER: Europeiskt land lämnar Putins allians

Foto: P. Neznanov

Text: Redaktionen