Trump fruktar internt uppror – många kan vägra lyda order

2025 02 04

Donald Trump riskerar att drabbas av ett internt uppror som kan sätta käppar i hjulen för hans presidentskap.

Donald Trump har länge pratat om att han vill bekämpa det han beskriver som ”den djupa staten”.

Begreppet syftar på en föreställning om att statliga tjänstemän har alltför stor makt och drivs av en egen agenda.

Trumps krig mot ”den djupa staten” riskerar dock att slå tillbaka mot hans presidentskap – missnöjet pyr bland amerikanska statliga tjänstemän, rapporterar Newsweek.

Vissa av dem hotar till och med att vägra lyda order.

”Rädsla och paranoia”

Många tjänstemän, som i de flesta fall väljer att uttala sig anonymt, vittnar om en stor rädsla och stress inom den amerikanska statsapparaten.

Trump anklagar statliga tjänstemän för att luta åt vänster samt vara ineffektiva, och avser därför att minska ned på antalet anställda och genomföra stora förändringar i statsapparaten.

Många är bestörta över Trumps ”krig” mot amerikanska tjänstemän.

– Jag kan säga att 98 procent av alla federala anställda är hårt arbetande människor som verkligen bryr sig om sitt arbete och sin service till allmänheten. De ”lata” myndighetstjänstemännen är få, säger en anonym tjänsteman till tidningen.

– Jag kan också tillägga att nivån av rädsla och paranoia är otroligt extrem, tillägger tjänstemannen.

Men samtidigt som många är oroliga för framtiden, hotar vissa också med att vägra lyda order om Trump fattar beslut som strider mot lagar och regler.

Kan vägra lyda order

Många tjänstemän understryker sin plikt att följa konstitutionen – och att vägra utföra order som bryter mot den.

– Federala anställda har rätt att inte lyda olagliga order eftersom vi måste upprätthålla konstitutionen, säger en federal tjänsteman i New England till tidningen.

– Vi tar våra eder på allvar. Samma ed som kongressen tar. Vi älskar vårt land. Vi tror på vårt uppdrag, säger tjänstemannen.

En anställd vid United States Citizenship and Immigration Services uttrycker liknande tankegångar.

– Jag svor en ed till konstitutionen, inte till presidenten.

Donald Trumps kamp mot ”den djupa staten” riskerar med andra ord att sätta käppar i hjulen för genomförandet av hans politik – om det interna missnöjet inom statsapparaten fortsätter växa och många tjänstemän väljer att sätta sig på tvären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen