Trump fruktar internt uppror – många kan vägra lyda order

2025 02 04

Donald Trump riskerar att drabbas av ett internt uppror som kan sätta käppar i hjulen för hans presidentskap.

Donald Trump har länge pratat om att han vill bekämpa det han beskriver som ”den djupa staten”.

Begreppet syftar på en föreställning om att statliga tjänstemän har alltför stor makt och drivs av en egen agenda.

Trumps krig mot ”den djupa staten” riskerar dock att slå tillbaka mot hans presidentskap – missnöjet pyr bland amerikanska statliga tjänstemän, rapporterar Newsweek.

Vissa av dem hotar till och med att vägra lyda order.

”Rädsla och paranoia”

Många tjänstemän, som i de flesta fall väljer att uttala sig anonymt, vittnar om en stor rädsla och stress inom den amerikanska statsapparaten.

Trump anklagar statliga tjänstemän för att luta åt vänster samt vara ineffektiva, och avser därför att minska ned på antalet anställda och genomföra stora förändringar i statsapparaten.

Många är bestörta över Trumps ”krig” mot amerikanska tjänstemän.

– Jag kan säga att 98 procent av alla federala anställda är hårt arbetande människor som verkligen bryr sig om sitt arbete och sin service till allmänheten. De ”lata” myndighetstjänstemännen är få, säger en anonym tjänsteman till tidningen.

– Jag kan också tillägga att nivån av rädsla och paranoia är otroligt extrem, tillägger tjänstemannen.

Men samtidigt som många är oroliga för framtiden, hotar vissa också med att vägra lyda order om Trump fattar beslut som strider mot lagar och regler.

Kan vägra lyda order

Många tjänstemän understryker sin plikt att följa konstitutionen – och att vägra utföra order som bryter mot den.

– Federala anställda har rätt att inte lyda olagliga order eftersom vi måste upprätthålla konstitutionen, säger en federal tjänsteman i New England till tidningen.

– Vi tar våra eder på allvar. Samma ed som kongressen tar. Vi älskar vårt land. Vi tror på vårt uppdrag, säger tjänstemannen.

En anställd vid United States Citizenship and Immigration Services uttrycker liknande tankegångar.

– Jag svor en ed till konstitutionen, inte till presidenten.

Donald Trumps kamp mot ”den djupa staten” riskerar med andra ord att sätta käppar i hjulen för genomförandet av hans politik – om det interna missnöjet inom statsapparaten fortsätter växa och många tjänstemän väljer att sätta sig på tvären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen