Trump fruktar internt uppror – många kan vägra lyda order

2025 02 04

Donald Trump riskerar att drabbas av ett internt uppror som kan sätta käppar i hjulen för hans presidentskap.

Donald Trump har länge pratat om att han vill bekämpa det han beskriver som ”den djupa staten”.

Begreppet syftar på en föreställning om att statliga tjänstemän har alltför stor makt och drivs av en egen agenda.

Trumps krig mot ”den djupa staten” riskerar dock att slå tillbaka mot hans presidentskap – missnöjet pyr bland amerikanska statliga tjänstemän, rapporterar Newsweek.

Vissa av dem hotar till och med att vägra lyda order.

”Rädsla och paranoia”

Många tjänstemän, som i de flesta fall väljer att uttala sig anonymt, vittnar om en stor rädsla och stress inom den amerikanska statsapparaten.

Trump anklagar statliga tjänstemän för att luta åt vänster samt vara ineffektiva, och avser därför att minska ned på antalet anställda och genomföra stora förändringar i statsapparaten.

Många är bestörta över Trumps ”krig” mot amerikanska tjänstemän.

– Jag kan säga att 98 procent av alla federala anställda är hårt arbetande människor som verkligen bryr sig om sitt arbete och sin service till allmänheten. De ”lata” myndighetstjänstemännen är få, säger en anonym tjänsteman till tidningen.

– Jag kan också tillägga att nivån av rädsla och paranoia är otroligt extrem, tillägger tjänstemannen.

Men samtidigt som många är oroliga för framtiden, hotar vissa också med att vägra lyda order om Trump fattar beslut som strider mot lagar och regler.

Kan vägra lyda order

Många tjänstemän understryker sin plikt att följa konstitutionen – och att vägra utföra order som bryter mot den.

– Federala anställda har rätt att inte lyda olagliga order eftersom vi måste upprätthålla konstitutionen, säger en federal tjänsteman i New England till tidningen.

– Vi tar våra eder på allvar. Samma ed som kongressen tar. Vi älskar vårt land. Vi tror på vårt uppdrag, säger tjänstemannen.

En anställd vid United States Citizenship and Immigration Services uttrycker liknande tankegångar.

– Jag svor en ed till konstitutionen, inte till presidenten.

Donald Trumps kamp mot ”den djupa staten” riskerar med andra ord att sätta käppar i hjulen för genomförandet av hans politik – om det interna missnöjet inom statsapparaten fortsätter växa och många tjänstemän väljer att sätta sig på tvären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen