Trump fruktar internt uppror – många kan vägra lyda order

2025 02 04

Donald Trump riskerar att drabbas av ett internt uppror som kan sätta käppar i hjulen för hans presidentskap.

Donald Trump har länge pratat om att han vill bekämpa det han beskriver som ”den djupa staten”.

Begreppet syftar på en föreställning om att statliga tjänstemän har alltför stor makt och drivs av en egen agenda.

Trumps krig mot ”den djupa staten” riskerar dock att slå tillbaka mot hans presidentskap – missnöjet pyr bland amerikanska statliga tjänstemän, rapporterar Newsweek.

Vissa av dem hotar till och med att vägra lyda order.

”Rädsla och paranoia”

Många tjänstemän, som i de flesta fall väljer att uttala sig anonymt, vittnar om en stor rädsla och stress inom den amerikanska statsapparaten.

Trump anklagar statliga tjänstemän för att luta åt vänster samt vara ineffektiva, och avser därför att minska ned på antalet anställda och genomföra stora förändringar i statsapparaten.

Många är bestörta över Trumps ”krig” mot amerikanska tjänstemän.

– Jag kan säga att 98 procent av alla federala anställda är hårt arbetande människor som verkligen bryr sig om sitt arbete och sin service till allmänheten. De ”lata” myndighetstjänstemännen är få, säger en anonym tjänsteman till tidningen.

– Jag kan också tillägga att nivån av rädsla och paranoia är otroligt extrem, tillägger tjänstemannen.

Men samtidigt som många är oroliga för framtiden, hotar vissa också med att vägra lyda order om Trump fattar beslut som strider mot lagar och regler.

Kan vägra lyda order

Många tjänstemän understryker sin plikt att följa konstitutionen – och att vägra utföra order som bryter mot den.

– Federala anställda har rätt att inte lyda olagliga order eftersom vi måste upprätthålla konstitutionen, säger en federal tjänsteman i New England till tidningen.

– Vi tar våra eder på allvar. Samma ed som kongressen tar. Vi älskar vårt land. Vi tror på vårt uppdrag, säger tjänstemannen.

En anställd vid United States Citizenship and Immigration Services uttrycker liknande tankegångar.

– Jag svor en ed till konstitutionen, inte till presidenten.

Donald Trumps kamp mot ”den djupa staten” riskerar med andra ord att sätta käppar i hjulen för genomförandet av hans politik – om det interna missnöjet inom statsapparaten fortsätter växa och många tjänstemän väljer att sätta sig på tvären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen