2 juni 2026

Trump i spänd ordväxling med premiärminister – ”Är inte till salu”

2025 05 06

Donald Trump har just nu ett spänt möte med Kanadas premiärminister i Washington.

USA:s president Donald Trump har idag ett möte med Kanadas nyvalda, liberala premiärminister Mark Carney i Vita huset.

Det är ett spänt möte eftersom relationen mellan USA och Kanada har varit väldigt ansträngd den senaste tiden.

Det blev tydligt när det uppstod en ordväxling mellan Trump och Carney – angående Trumps förslag att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat.

”Kommer aldrig vara till salu”

När presidenten och premiärministern mötte pressen bekräftade Trump än en gång att han anser att Kanada bör blir den 51:a delstaten i USA, rapporterar CNN.

– Jag tror att det skulle bli en massiv skattesänkning för kanadensiska medborgare. Man får gratis militär, fantastisk sjukvård och andra saker. Det skulle finnas många fördelar, säger Trump, enligt kanalen.

Donald Trump hänvisade till sina erfarenheter som fastighetsutvecklare. Han säger att han har tittat på de två länderna kombinerat och tänkt: ”Det var så det var tänkt att vara”.

– Men vi kommer inte att diskutera det om inte någon vill diskutera det, tillade Trump.

Kanadas premiärminister Mark Carney avfärdade dock Trumps ord.

– Som du vet från fastighetsbranschen finns det vissa platser som aldrig är till salu, säger Carney, och understryker om Kanada:

– Det är inte till salu. Det kommer aldrig att vara till salu.

Men Donald Trump replikerar:

– Man ska aldrig säga aldrig.

”Vill inte ha bilar från Kanada”

Spänningarna mellan USA och Kanada handlar inte bara om Trumps uttalanden om ”den 51:a” delstaten, utan också om att den amerikanska presidenten har inlett ett handelskrig.

Under mötet kommer Trump in på att USA vill tillverka sina egna bilar.

– Vi vill egentligen inte ha bilar från Kanada. Vi vill inte ha stål från Kanada eftersom vi tillverkar vårt eget stål, säger den amerikanska presidenten, enligt The Guardian.

Trump får då frågan om det finns något Carney kan säga till honom som kan få honom att häva tullarna mot Kanada.

– Nej, svarar Trump, enligt tidningen.

Redan inför mötet uttryckte sig Trump i skarpa ordalag om Kanada och Carney. I ett inlägg på plattformen Truth Social hävdade Trump att USA subventionerar Kanada med 200 miljarder dollar per år.

– Vi behöver inte deras bilar, vi behöver inte deras energi, vi behöver inte deras virke, vi behöver ingenting de har, förutom deras vänskap, som vi förhoppningsvis alltid kommer att behålla. De, å andra sidan, behöver ALLT från oss! hävdar Trump i inlägget.

Under mötet underströk Trump emellertid sin ambition att ha en vänskaplig relation till Kanada.

– Vi kommer att vara vänner med Kanada, oavsett allt annat, säger Donald Trump.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen