Trump i spänd ordväxling med premiärminister – ”Är inte till salu”

2025 05 06

Donald Trump har just nu ett spänt möte med Kanadas premiärminister i Washington.

USA:s president Donald Trump har idag ett möte med Kanadas nyvalda, liberala premiärminister Mark Carney i Vita huset.

Det är ett spänt möte eftersom relationen mellan USA och Kanada har varit väldigt ansträngd den senaste tiden.

Det blev tydligt när det uppstod en ordväxling mellan Trump och Carney – angående Trumps förslag att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat.

”Kommer aldrig vara till salu”

När presidenten och premiärministern mötte pressen bekräftade Trump än en gång att han anser att Kanada bör blir den 51:a delstaten i USA, rapporterar CNN.

– Jag tror att det skulle bli en massiv skattesänkning för kanadensiska medborgare. Man får gratis militär, fantastisk sjukvård och andra saker. Det skulle finnas många fördelar, säger Trump, enligt kanalen.

Donald Trump hänvisade till sina erfarenheter som fastighetsutvecklare. Han säger att han har tittat på de två länderna kombinerat och tänkt: ”Det var så det var tänkt att vara”.

– Men vi kommer inte att diskutera det om inte någon vill diskutera det, tillade Trump.

Kanadas premiärminister Mark Carney avfärdade dock Trumps ord.

– Som du vet från fastighetsbranschen finns det vissa platser som aldrig är till salu, säger Carney, och understryker om Kanada:

– Det är inte till salu. Det kommer aldrig att vara till salu.

Men Donald Trump replikerar:

– Man ska aldrig säga aldrig.

”Vill inte ha bilar från Kanada”

Spänningarna mellan USA och Kanada handlar inte bara om Trumps uttalanden om ”den 51:a” delstaten, utan också om att den amerikanska presidenten har inlett ett handelskrig.

Under mötet kommer Trump in på att USA vill tillverka sina egna bilar.

– Vi vill egentligen inte ha bilar från Kanada. Vi vill inte ha stål från Kanada eftersom vi tillverkar vårt eget stål, säger den amerikanska presidenten, enligt The Guardian.

Trump får då frågan om det finns något Carney kan säga till honom som kan få honom att häva tullarna mot Kanada.

– Nej, svarar Trump, enligt tidningen.

Redan inför mötet uttryckte sig Trump i skarpa ordalag om Kanada och Carney. I ett inlägg på plattformen Truth Social hävdade Trump att USA subventionerar Kanada med 200 miljarder dollar per år.

– Vi behöver inte deras bilar, vi behöver inte deras energi, vi behöver inte deras virke, vi behöver ingenting de har, förutom deras vänskap, som vi förhoppningsvis alltid kommer att behålla. De, å andra sidan, behöver ALLT från oss! hävdar Trump i inlägget.

Under mötet underströk Trump emellertid sin ambition att ha en vänskaplig relation till Kanada.

– Vi kommer att vara vänner med Kanada, oavsett allt annat, säger Donald Trump.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen