Trump i spänd ordväxling med premiärminister – ”Är inte till salu”

2025 05 06

Donald Trump har just nu ett spänt möte med Kanadas premiärminister i Washington.

USA:s president Donald Trump har idag ett möte med Kanadas nyvalda, liberala premiärminister Mark Carney i Vita huset.

Det är ett spänt möte eftersom relationen mellan USA och Kanada har varit väldigt ansträngd den senaste tiden.

Det blev tydligt när det uppstod en ordväxling mellan Trump och Carney – angående Trumps förslag att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat.

”Kommer aldrig vara till salu”

När presidenten och premiärministern mötte pressen bekräftade Trump än en gång att han anser att Kanada bör blir den 51:a delstaten i USA, rapporterar CNN.

– Jag tror att det skulle bli en massiv skattesänkning för kanadensiska medborgare. Man får gratis militär, fantastisk sjukvård och andra saker. Det skulle finnas många fördelar, säger Trump, enligt kanalen.

Donald Trump hänvisade till sina erfarenheter som fastighetsutvecklare. Han säger att han har tittat på de två länderna kombinerat och tänkt: ”Det var så det var tänkt att vara”.

– Men vi kommer inte att diskutera det om inte någon vill diskutera det, tillade Trump.

Kanadas premiärminister Mark Carney avfärdade dock Trumps ord.

– Som du vet från fastighetsbranschen finns det vissa platser som aldrig är till salu, säger Carney, och understryker om Kanada:

– Det är inte till salu. Det kommer aldrig att vara till salu.

Men Donald Trump replikerar:

– Man ska aldrig säga aldrig.

”Vill inte ha bilar från Kanada”

Spänningarna mellan USA och Kanada handlar inte bara om Trumps uttalanden om ”den 51:a” delstaten, utan också om att den amerikanska presidenten har inlett ett handelskrig.

Under mötet kommer Trump in på att USA vill tillverka sina egna bilar.

– Vi vill egentligen inte ha bilar från Kanada. Vi vill inte ha stål från Kanada eftersom vi tillverkar vårt eget stål, säger den amerikanska presidenten, enligt The Guardian.

Trump får då frågan om det finns något Carney kan säga till honom som kan få honom att häva tullarna mot Kanada.

– Nej, svarar Trump, enligt tidningen.

Redan inför mötet uttryckte sig Trump i skarpa ordalag om Kanada och Carney. I ett inlägg på plattformen Truth Social hävdade Trump att USA subventionerar Kanada med 200 miljarder dollar per år.

– Vi behöver inte deras bilar, vi behöver inte deras energi, vi behöver inte deras virke, vi behöver ingenting de har, förutom deras vänskap, som vi förhoppningsvis alltid kommer att behålla. De, å andra sidan, behöver ALLT från oss! hävdar Trump i inlägget.

Under mötet underströk Trump emellertid sin ambition att ha en vänskaplig relation till Kanada.

– Vi kommer att vara vänner med Kanada, oavsett allt annat, säger Donald Trump.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen