Trump kräver dödsstraff

2024 12 25

USA:s nyvalda president Donald Trump går på julaftonen ut med krav på dödsstraff.

20 januari kommer Donald Trump att svära eden och bli världens mäktigaste person tillika president i USA.

Begära dödsstraffet

Med nära 25 dagar kvar tills han blir president går nu Donald Trump ut med besked om att något kommer att ändras radikalt när han tar över styret i USA.

– Så snart jag blir installerad kommer jag att dirigera Justitiedepartementet om att ihärdigt begära dödsstraff för att skydda amerikanska familjer och barn.

Det framhåller Donald Trump på sitt sociala mediekonto på plattformen Truth Social.

Lag och ordning

Han preciserar även vilken typ av brottslingar som han anser ska förlora livet om de döms.

– Våldsamma våldtäktsbrottslingar, mördare och monster, understryker Donald Trump.

Han betonar att USA ska bli ett förändrat land.

– Vi ska bli ett land av lag och ordning igen, klargör Trump.

37 inlåsta

Beskedet kommer strax efter att Joe Biden gått ut med ett besked som går i motsatt riktning.

Biden drar tillbaka dödsstraffet för 37 inlåsta brottslingar.

Därmed är det bara tre personer kvar som dömts till dödes i USA och som finns i federala fängelser.

Stoppa dödsstraff

Dödsstraffet omvandlas av Biden till livstid i fängelse istället – utan möjlighet till frigång.

– Dessa benådningar går i linje med min regerings moratorium på federala avrättningar i fall som inte är terrorism och hatmotiverade massmord, framhåller Biden i ett uttalande.

– Guidad av mitt samvete som vicepresident och president är jag mer övertygad än någonsin att vi måste stoppa användandet av dödsstraff på federal nivå, poängterar Biden.

Foto Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen

Kina och Ryssland har skickat upp stridsflyg

2026 06 27

Över tio stridsflygplan har skickats upp.

Militära flygplan från Kina och Ryssland har gått in i Sydkoreas luftförsvarsidentifieringszon.

Sydkorea har satt in jaktflyg som svar, rapporterar United24 media.

Omedelbar reaktion

Sydkorea har skickat upp flygvapnets stridsflyg efter att fler än tio kinesiska och ryska militärflygplan gått in i landets luftförsvarsidentifieringszon (KADIZ), enligt The Korea Herald med hänvisning till Sydkoreas försvarsstab (JCS).

KADIZ är ett område runt Sydkorea där militären övervakar och identifierar flygtrafik i förväg innan den når landets egentliga luftrum.

Den sydkoreanska militären betonar att situationen hanterades snabbt och kontrollerat.

– Vår militär identifierade de kinesiska och ryska flygplanen innan de gick in i KADIZ och skickade upp flygvapnets stridsflyg för att vidta taktiska åtgärder inför möjliga händelseutvecklingar, säger den sydkoreanska försvarsstaben.

Flygplanen ska därefter ha passerat in och ut ur zonen över Japanska havet (Östra havet) utan att kränka själva sydkoreanskt luftrum.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Misstänkt militär övning

Enligt Sydkoreas militära ledning kan flygningen ha varit kopplad till en gemensam övning mellan Kina och Ryssland, men länderna har inte bekräftat.

– Det bedöms att aktiviteten sannolikt är relaterad till en samordnad övning, säger en tjänsteman från den sydkoreanska försvarsstaben (JCS), rapporterar The Korea Herald.

Samtidigt har liknande incidenter rapporterats i andra regioner, där bland annat Nato tidigare har skickat upp stridsflyg efter ryska långdistansflygningar nära europeiskt luftrum.

Ökad militär aktivitet

Händelsen ses som en del av ett större mönster av ökad militär flygaktivitet i Asien-Stillahavsområdet.

Sydkorea svarade med jaktflyg för att övervaka situationen, men uppger att inga kränkningar av nationellt luftrum har skett.

Spänningen i regionen fortsätter att vara hög, där både övningar och rutinflygningar ofta leder till snabba militära reaktioner från flera länder.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen