Trump vägrar svara om Putin

2026 06 17

Donald Trump vill inte säga vad han tycker.

USA:s president Trump har haft samtal med både Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj de senaste dagarna.

Men en fråga vägrar presidenten svara på.

Vem är ansvarig?

Trump talade i telefon med Vladimir Putin i söndags, efter att ha träffat Zelenskyj i samband med G7-toppmötet i Frankrike.

Men när reportrar frågar om Trump kan ta ställning till skuldfrågan så vill han inte svara, rapporterar Iltalehti.

Han vill till exempel inte svara på vem som är mest ansvarig för kriget i Ukraina: Putin eller Zelenskyj?

Trots att svaret är allmänt känt – det var Ryssland som invaderade Ukraina – så drar sig den amerikanska presidenten för att svara på frågan.

– Jag vill inte ta ställning i frågan eftersom jag försöker få det löst, och det skulle inte göra det lätt, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Trump menar alltså att hans roll som potentiell medlare hindrar honom från att svara på vem som är ansvarig för kriget.

”Tydlig förändring” i Trumps attityd

Donald Trump har ofta kritiserats för att inte stödja Ukraina i tillräckligt stor utsträckning.

Han har också anklagats för att stå alltför nära Putins Ryssland och låta sig luras av Kremls narrativ om kriget.

Trump har också vid flera tillfällen kritiserat Ukraina och gått till angrepp mot Zelenskyj.

Men trots presidentens ovilja att ta ställning mellan Putin och Zelenskyj, finns det vissa som anar ett förändrat tonläge från Trump.

Frankrikes president Emmanuel Macron menar till exempel att Trump och andra ledare på G7-mötet var överens om att det är Ryssland som inte vill ha fred i Ukraina.

Macron tycker sig ha märkt en ”tydlig förändring” i hur USA ser på kriget i Ukraina, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Zelenskyj kan bytas ut

”Första gången någonsin”

Även Tysklands förbundskansler Friedrich Merz anser att Trump och hans administration är på väg att ändra tonläge om Ukraina.

– Första gången någonsin som president Trump använder ett gemensamt språk i våra största utmaningar, verkligen en framgång, säger Friedrich Merz, rapporterar Kyiv Independent.

Samtidigt har Trump erkänt att Ukrainakriget är betydligt mer svårlöst än vad han trodde under valrörelsen 2024, när han lovade att få till ett fredsavtal på 24 timmar.

– Jag har avslutat åtta krig och ärligt talat trodde jag att det här skulle bli ett av de lätta. De tycker inte så mycket om varandra, och det gör det mycket svårare, säger Donald Trump, rapporterar TV2.

LÄS OCKSÅ: Stor vändning för jobbsökande

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen