TROTS PÅGÅENDE KRIG: Trump vill ha personlig hjälp från Vladimir Putin

Den förre USA-presidenten uppmanar Rysslands diktator att släppa information som kan fälla Hunter Biden för korruption.

2022 03 30

– Jag tror att Putin skulle veta svaret på det. Jag tycker att han borde släppa det, säger Donald Trump i en intervju med Just The News, rapporterar CNN.

Vänder sig till Putin

Trump har vid upprepade tillfällen riktat anklagelser mot Hunter Biden, son till USA:s president Joe Biden, för att ha tagit emot miljontals dollar från Yury Luzhkov, före detta borgmästare i Moskva.

Nu kommer alltså det senaste i raden när Trump riktar sig direkt till Rysslands president för att backa upp hans anklagelser.

Hänvisar till senatrapport

Vladimir Putins blodiga anfallskrig mot Ukraina hindrar alltså inte expresidenten från att be om hjälp från den ryska ledaren, för sin egen inrikespolitiska vinning.

Trump hänvisar sina uppgifter till en senatrapport som utfördes av Republikanerna 2020, där man påstår att Hunter Biden ska ha gjort affärer med oligarker från Östeuropa.

Tunn bevisning

Senatrapporten har dock blivit kritiserad för att vara grundad på politiska åsikter.

Enligt den amerikanska politiksajten The Hill saknade rapporten konkret bevisning om eventuell korruption eller tjänstefel från Hunter Bidens sida.

Brottsutredning pågår

Hunter Biden har tidigare utfört konsultarbete i bland annat Ukraina och Kina under tiden som hans far var vicepresident till Barack Obama.

För närvarande pågår en brottsutredning från Justitiedepartementets sida om det kan ha begåtts ekonomisk brottslighet i samband med dessa uppdrag. Det rör sig om eventuell pengatvätt och lobbyism, erfar The New York Times.

Förnekar brott

Även CNN uppger att det inte finns några bevis för Trumps påstående om att Hunter Biden skulle ha tagit emot pengar för egen vinning eller utnyttjat främmande makter för att påverka USA:s politik.

Biden själv har förnekat brott och pratat om sin övertygelse över att han kommer att bli frikänd.

Vänt sig till Putin förr

Nattens uttalande från Trump är inte första gången som den före detta presidenten söker hjälp från diktatorn i öst.

Till exempel fällde han 2016 en ökänd kommentar då han uppmande Putin att hacka motståndarkandidaten Hillary Clintons e-postmeddelande.

Splittrar republikaner

The Hill menar nu att Trumps meddelande till Putin splittrar republikaner i USA.

Det finns både partirepresentanter som är lojala till Trump, men också de som är starka motståndare till Putin.

Foto: D Trump FB

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen