Trumps besked – om att tillfångata Putin

2026 01 10

Skulle Trump kunna göra med Putin som han gjorde med Maduro?

USA:s attack mot Venezuela och tillfångatagande av diktatorn Nicolás Maduro överraskade en hel värld.

Den spektakulära aktionen fick bland annat Volodymyr Zelenskyj att väcka frågan om USA skulle kunna göra likadant mot Putin.

”Är väldigt besviken”

Efter tillfångatagandet av Maduro sade Ukrainas president Zelenskyj att USA ”vet vad de ska göra härnäst” när det gäller att ”fånga diktatorer”.

Att USA skulle kunna tillfångata Vladimir Putin framstår förvisso som osannolikt.

Men vad säger egentligen Donald Trump om förslaget?

En reporter från Fox News har frågat Trump om han någonsin skulle beordra Putins tillfångatagande.

– Jag tror inte att det kommer att vara nödvändigt. Jag har alltid haft en bra relation med honom [Putin], säger Donald Trump, som dock inte säger att det är uteslutet.

Samtidigt understryker han att han inte är nöjd med utvecklingen i Ukraina.

– Jag är väldigt besviken. Jag har avslutat åtta krig; Jag trodde det här skulle vara mitt i fältet eller kanske ett av de lättare, berättar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

”Skulle riskera krig med Ryssland”

Han konstaterar också att det fortsatta krigandet har lett till många dödsfall.

– Den senaste månaden har de förlorat 31 000 personer, många av dem ryska soldater, och den ryska ekonomin går dåligt, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Den amerikanska presidenten har ofta anklagats för att vara för välvilligt inställd till Putin.

Zelenskyjs förslag om att den ryska diktatorn borde tillfångatas åtföljdes dock av ett skratt – även Ukrainas president tycks se en sådan åtgärd som fullständigt osannolik.

En sådan aktion skulle medföra enorma risker, säger Robert Y. Shapiro, professor i statsvetenskap vid Columbia University.

– Att försöka fånga Putin skulle vara för farligt och riskera krig med Ryssland. Militära ledare skulle säkert ifrågasätta detta. Bra eller dåligt spelar mindre roll än viljan och förmågan att nå överenskommelser och minimera fientlighet, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: USA gör en kovändning - "Ryssland kan få allt de behöver från oss"

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen