Trumps fredsplan offentlig – skarpt ultimatum till Ukraina

2024 09 13

Donald Trump har tidigare hävdat att han kan avsluta kriget i Ukraina på 24 timmar.

Presidentkandidaten har dock varit extremt fåordig om hur det skulle till.

– Jag tycker att det är i USA:s bästa intresse att avsluta detta krig och bara få det överstökat. Förhandla fram ett avtal eftersom vi måste få ett stopp på att alla dessa mänskliga liv förstörs, sade Trump i debatten häromnatten då han vägrade säga ja eller nej till om han vill att Ukraina vinner kriget.

Nu går JD Vance, Trumps kandidat till vicepresident, ut offentligt med hur fredsplanen ser ut.

Enligt Vance skulle en demilitariserad zon, likt den mellan Syd- och Nordkorea, kunna upprättas mellan Ryssland och Ukraina.

Den skulle bevakas på ett sätt så att Moskva inte attackerar på nytt.

– Den är kraftigt bevakad så att ryssarna inte invaderar igen. Ukraina behåller sin oberoende suveränitet, säger JD Vance enligt NBC News.

"Mest detaljerade hittills"

Uttalandet beskrivs som “den mest detaljerade kommentaren hittills" om hur JD Vance bedömer att Trump skulle förhandla om ett slut på kriget i Ukraina.

Enligt Vance skulle det även ställas ett skarpt krav på den ukrainska regeringen: ni får inte lov att gå med i Nato eller någon annan allians.

– Ryssland får neutralitetsgarantin från Ukraina. De går inte med i Nato, de går inte med i några av den här sortens allierade institutioner.

"Ni måste komma till förhandlingsbordet"

I juni gick två av Trumps viktigaste rådgivare, Keith Kellogg och Fred Fleitz, ut med en plan med liknande innehåll.

Om Ukraina inte säger ja till att delta i USA:s fredsförhandlingar blir det tvärstopp för fler amerikanska vapen, förutsatt att Trump vinner valet, var förslaget då.

I den planen, som skulle markera ett stort skifte i USA:s ståndpunkt i kriget och även möta motstånd från europeiska allierade, ingick det även där att Ukrainas eventuella Natomedlemskap läggs på is.

Detta för att även locka Ryssland till förhandlingsbordet.

– Vi säger till ukrainarna, “ni måste komma till bordet, och om ni inte kommer till bordet kommer stödet från USA att ta slut”, säger Keith Kellogg till Reuters vid tillfället.

Trump-rådgivaren är dock tydlig med att USA tänker ställa skarpa krav även på Ryssland. Om Kreml inte ställer upp väntar en kraftig eskalering av kriget i Ukraina.

– Han (Putin, red. anm.) måste komma till bordet och om han inte kommer till bordet, då ska vi ge ukrainarna allt de behöver för att döda er på slagfältet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen