18okt2025

Trumps fredsplan offentlig – skarpt ultimatum till Ukraina

2024 09 13

Donald Trump har tidigare hävdat att han kan avsluta kriget i Ukraina på 24 timmar.

Presidentkandidaten har dock varit extremt fåordig om hur det skulle till.

– Jag tycker att det är i USA:s bästa intresse att avsluta detta krig och bara få det överstökat. Förhandla fram ett avtal eftersom vi måste få ett stopp på att alla dessa mänskliga liv förstörs, sade Trump i debatten häromnatten då han vägrade säga ja eller nej till om han vill att Ukraina vinner kriget.

Nu går JD Vance, Trumps kandidat till vicepresident, ut offentligt med hur fredsplanen ser ut.

Enligt Vance skulle en demilitariserad zon, likt den mellan Syd- och Nordkorea, kunna upprättas mellan Ryssland och Ukraina.

Den skulle bevakas på ett sätt så att Moskva inte attackerar på nytt.

– Den är kraftigt bevakad så att ryssarna inte invaderar igen. Ukraina behåller sin oberoende suveränitet, säger JD Vance enligt NBC News.

"Mest detaljerade hittills"

Uttalandet beskrivs som “den mest detaljerade kommentaren hittills" om hur JD Vance bedömer att Trump skulle förhandla om ett slut på kriget i Ukraina.

Enligt Vance skulle det även ställas ett skarpt krav på den ukrainska regeringen: ni får inte lov att gå med i Nato eller någon annan allians.

– Ryssland får neutralitetsgarantin från Ukraina. De går inte med i Nato, de går inte med i några av den här sortens allierade institutioner.

"Ni måste komma till förhandlingsbordet"

I juni gick två av Trumps viktigaste rådgivare, Keith Kellogg och Fred Fleitz, ut med en plan med liknande innehåll.

Om Ukraina inte säger ja till att delta i USA:s fredsförhandlingar blir det tvärstopp för fler amerikanska vapen, förutsatt att Trump vinner valet, var förslaget då.

I den planen, som skulle markera ett stort skifte i USA:s ståndpunkt i kriget och även möta motstånd från europeiska allierade, ingick det även där att Ukrainas eventuella Natomedlemskap läggs på is.

Detta för att även locka Ryssland till förhandlingsbordet.

– Vi säger till ukrainarna, “ni måste komma till bordet, och om ni inte kommer till bordet kommer stödet från USA att ta slut”, säger Keith Kellogg till Reuters vid tillfället.

Trump-rådgivaren är dock tydlig med att USA tänker ställa skarpa krav även på Ryssland. Om Kreml inte ställer upp väntar en kraftig eskalering av kriget i Ukraina.

– Han (Putin, red. anm.) måste komma till bordet och om han inte kommer till bordet, då ska vi ge ukrainarna allt de behöver för att döda er på slagfältet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen