Trumps jättehyllning – “Ett fantastiskt land”

2025 04 24

På torsdagskvällen gästar Norges finansminister och Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg Vita huset tillsammans med statsminister Jonas Gahr Støre.

Flera saker väntas diskuteras under mötet – däribland kriget i Ukraina.

Innan dess passar den amerikanska presidenten på att hylla Norge – och det ordentligt.

“Ett fantastiskt land”

Donald Trump håller inte tillbaka med komplimangerna till Sveriges grannland i väst.

– Norge ska fortsätta göra det de gör. Det är ett fantastiskt land med fantastiska människor. Jag känner många från Norge, säger Trump enligt norska VG.

Och Stoltenberg

Trump passar även på att hylla Jens Stoltenberg för hans arbete i Nato.

– Och det är roligt att se min gode vän (Jens Stoltenberg, reds. anm.) som gjorde ett fantastiskt jobb med NATO, säger Trump.

Norges ambassadör i USA, Anniken Huitfeldt, deltar också i mötet. 

Huitfeldt var Norges utrikesminister fram till hösten 2023.

Egen deadline

Ett av de ämnen som tros diskuteras under mötet är det rådande kriget i Ukraina.

Tidigare på torsdagen gav den amerikanska presidenten besked om att han har en “egen deadline” för ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland.

USA:s president tillägger att han måste få både Putin och Zelenskyj till samtalsbordet men säger att ”de båda vill ha fred”.

Det rapporterar BBC.

“När kommer handlingen?”

Tidigare idag gick Donald Trump ut på sociala medier och vädjade till Vladimir Putin om att sluta med missilattackerna, efter attacken mot Kyiv som ledde till 12 dödsfall.

BBC:s Nomia Iqbal ifrågasätter nu Trump, och undrar när frustrationen kommer att övergå till konkret handling.

– Trump verkar ge president Zelenskyj en stor del av skulden för detta, men hans ilska mot Vladimir Putin är anmärkningsvärd och sällsynt, skriver Iqbal.

– USA:s president har alltid antytt att den ryske ledaren vill få till stånd ett avtal mer än Ukraina. USA har tillräckligt med inflytande över Ryssland. USA skulle kunna skärpa de befintliga sanktionerna ytterligare, införa ytterligare tullar för länder som köper rysk olja och öka sitt militära stöd till Ukraina.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen