Trumps ord väcker ramaskri – kallas för ”diktator”

2025 02 16

Ett inlägg från Donald Trump väcker starka reaktioner, och den amerikanska presidenten kallas för ”diktator”.

Sedan Donald Trump återvände till Vita Huset den 20 januari har han väckt många starka reaktioner, både positiva och negativa.

På lördagen gjorde Trump ett inlägg på den sociala medieplattformen Truth Social som har väckt ramaskri och fått kritiker att kalla honom för ”diktator”.

Anklagas för att citera auktoritär ledare

Inlägget består av ett citat som ofta tillskrivs den auktoritära franska ledaren Napoleon Bonaparte, rapporterar Newsweek.

Bakgrunden är att kritiker har hävdat att Trump försöker överskrida sitt mandat som president och att hans administration vill styra landet på ett sätt som strider mot grundläggande rättsprinciper. USA riskerar en ”konstitutionell kris” under Trump, menar många demokrater.

I det kritiserade inlägget skriver Trump:

– Den som räddar sitt land bryter inte mot någon lag.

Citatet har alltså tillskrivits Napoleon, även om det är osäkert om det verkligen kommer från honom. Men många tolkar citatet som att Trump vill rättfärdiga ett auktoritärt agerande.

– Detta är ett citat som ofta tillskrivs Napoleon, en diktator, skriver Aaron Blake, reporter på Washington Post, på X.

”Gjorde slut på demokratin”

Flera Trump-kritiker har tolkat citatet på samma sätt.

– Detta är ett citat från Napoleon, som beskriver hur han gjorde slut på demokratin i Frankrike, skriver advokaten Andrew Fleischmann på X.

– Detta är bokstavligen ett citat som tillskrivs Napoleon Bonaparte – precis innan han orkestrerade en kupp, tog den absoluta makten och krönte sig själv till kejsare i trots mot demokratin, skriver den Trumpkritiske influencern Ed Krassenstein.

Citatet kopplas också samman med olika uttalanden från bland annat vicepresident JD Vance och Elon Musk angående rättsprinciper, enligt tidningen.

– Domare får inte kontrollera den verkställande maktens legitima makt, skrev Vance i ett inlägg i februari.

Elon Musk har uttryckt sin ilska mot vissa domstolsbeslut och krävt ”en våg av rättsliga åtal”.

Många rättsprocesser går emot Trumps intressen, bland annat har det lämnats in en rad stämningar angående federala avskedanden, enligt tidningen.

Donald Trump har fått frågan om han kommer att acceptera domstolsbeslut som blockerar hans politiska agenda.

– Svaret är att jag alltid följer domstolarna, följer dem alltid. Och vi kommer att överklaga, säger Donald Trump.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen