Tung aktör blir bannlyst av Trump

2025 02 14

En tung aktör i USA och globalt blir bannlyst från viktiga event i Vita huset.

Trump-administrationen fortsätter att fatta beslut som väcker förvåning och kritik i omvärlden.

På fredagen meddelas att en av världens tyngsta medieaktörer portas från pressmöten i Vita Huset samt pressresor på Air Force One, rapporterar CNN.

Handlar om namnbråk

Det handlar om nyhetsbyrån AP, som är en av USA:s och världens tyngsta nyhetsbyråer.

Tidigare i veckan hindrades reportrar från AP från att delta i pressevent.

Och på fredagen meddelar Vita Huset att nyhetsbyrån är portat från pressträffar i bland annat Ovala rummet, på obestämd tid.

Anledning är ett namnbråk.

Donald Trump har bestämt att Mexikanska golfen officiellt ska döpas om till Amerikanska golfen.

Men andra länder har inte accepterat namnändringen.

Nyhetsbyrån AP har därför valt att fortsätta använda benämningen ”Gulf of Mexiko”, Mexikanska golfen.

Något som nu alltså får Trump-administrationen att vidta åtgärder mot nyhetsbyrån.

Beslutet får hård kritik.

”Oansvarig rapportering”

Vita Husets vice stabschef Taylor Budowich meddelar att bråket om Mexikanska golfen är anledningen till att AP portas på obestämd tid.

– Även om deras rätt till oärlig och oansvarig rapportering skyddas av det första tillägget, säkerställer det inte deras privilegium till obegränsad tillgång till begränsade utrymmen, som Ovala rummet och Air Force One, meddelar Budowich, enligt kanalen.

– Framöver kommer det utrymmet nu att öppnas upp för de många tusentals reportrar som har hindrats från att bevaka dessa intima områden av administrationen, tillägger han.

Beslutet väcker starka reaktioner, bland annat från pressorganisationen WHCA.

– Det är ett skolboksexempel på ett brott inte bara mot det första tillägget, utan även mot presidentens egen verkställande order om yttrandefrihet och upphörande av federal censur, anser organisationen.

Även AP själva har riktat hård kritik mot beslutet.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen